VÄSTLANDS KYRKA

1850-talets kyrkogård skapades genom att höga terrassmurar anlades mot öster och väster. En allé planterades från kyrkbacken fram till porten. Kring hela kyrkogården restes ett gjutjärnsstaket. De mest påkostade gravvårdarna placerades längst i norr.
Här är i dag endast gräsgravar, förutom ett fåtal grusgravar med påkostade inhägnader. I kombination med breda grusgångar i ett enkelt rutmönster, finns nordsydliga gångar av ölandskalksten. Allén utgör ett framträdande inslag i miljön. Längs östra väggen finns ett stort gruskvarter. I sydost finns ett sevärt grusgravskvarter med låga häckar. Där, samt i ett gräskvarter i sydväst, finns flera intressanta vårdar. Ett par, med kors respektive staket av gjutjärn, kan vara tillverkade på Västlands Bruk.
Söder om dessa finns en rad gräskvarter, som är en utvidgning av den första kyrkogården. Kring hela denna stora terrass löper i dag en låg häck, medan det endast finns fästbultarna kvar av staketet.
Östra kyrkogården är en utvidgning från omkring 1970. Här finns slingrande gångar, buskpartier och oregelbundna gräskvarter. Muren mot vägen samt trapporna är i kvartsit eller Dalasandsten, vilket är ovanligt på lantkyrkogårdar. Ett tjugotal år senare anlades minneslunden i sydost, nära åns täta trädridå.
Öster om tornet finns en enkel ekonomibyggnad på terrassmurens krön. Mot landsvägen i nordväst är ett bisättningsrum inbyggt i den höga terrassmuren, antagligen från 1920-talet. Det är ur bruk sedan ett tjugotal år.

Den gamla kyrkogården består av en liten gräsplan. Den omges av en hög bogårdsmur som till viss del är i fältsten satt i bruk, och kan vara från medeltiden. Andra delar av muren är i kallmurad spräckt sten, och på krönet har under 1800-1900-talen lagts upp kullersten, tegel och slagg.
En järngrind hänger på putsade stolpar med 1700-talskaraktär. Innanför muren står många stora lövträd, som skapar avskildhet och stillhet, trots läget intill en vägkorsning. Det finns fortfarande närmare tio tydliga gravvårdar, de flesta i järn eller trä och plåt.

Västlands kyrka består av treskeppigt långhus med inbyggt, smalare kor med utvändig halvrund avslutning samt västtorn. På grund av att man ville lägga kyrkan på en liten ås är koret orienterat mot söder i stället för mot öster. Långhuset täcks av ett sadeltak, tornet avslutas upptill med en huv med lanternin och spira.

Kyrkan började byggas i mitten av 1850-talet och stod klar 1862. Den föregicks av en medeltida tegelkyrka några hundra meter i nordlig riktning. Ritningarna till den nuvarande kykan upprättades av länsbyggmästaren C. A. Setterberg i Gävle, kopierade efter J. F. Åboms ritningar till Hamrånge kyrka i Gästrikland. Setterberg lade dock till en del detaljer samt ändrade utformningen på tornet.

Kyrkan, som främst har nyklassicistisk prägel, stod oförändrad i närmare hundra år. Glasmålningarna i de tre korfönstren tillkom i samband med en större reparation 1922-24. En mer omfattande renovering utfördes 1956-57 och 1962 efter ritningar av arkitekterna Ärland Noreen och Carl Hampus Bergman. Brudkammare och ett litet kapell - Ansgarskapellet - inreddes under orgelläktaren, och den tidigare vita interiören färgsattes i en varmare färgskala. Vidare fick tornportalen nya kopparportar, efter ritning av Ärland Noreen.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996