HOGDALS KYRKA

HOGDALS KYRKA ligger omgiven av sin kyrkogård, som har sin största utbredning åt norr. Den är av medeltida ursprung och den nuvarande kyrkans föregångare låg strax intill, förmodligen på nuvarande kyrkas norrsida. KYRKOGÅRDEN är omgiven av en mångårig kallmurad kyrkogårdsmur. Ingångar finns i norr och öster genom svarta smidesgrindar mellan stenstolpar. Innanför muren växer större tuktade lövträd. Några grusade gångar mellan grindarna och kyrkan, samt runt kyrkan, i övrigt är kyrkogården gräsbevuxen.
Flertalet gravvårdar är vända åt öster, en del äldre från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal, höga och halvhöga samt några järnkors. Bland dessa kyrkogårdens äldsta gravvård, rest över kaptenskan Amalia Cecilia Belfrage, 1797-1820.
En YNGRE BEGRAVNINGSPLATS finns på andra sidan om en smal grusväg öster om kyrkogården. Denna vägstump är en rest av gamla landsvägen, dvs E6:ans föregångare, som gick här fram till 1950-talet. Begravningsplatsen invigdes 1907, och är utvidgad 1969, ytterligare något vid mitten av 1980-talet. Inhägnad med lågt svart järnstaket, i öster med en låg häck. Ingång i väster mellan smala enkla stenstolpar, öppnad med dubbel järngrind. Gräsbevuxna kvarter i rutmönster utmed rak mittaxel. Utmed kanten växer tuktade oxelträd.
Invid vägen norr om kyrkogården ligger två rödmålade EKONOMIBYGGNADER av trä. Invid det sydvästra hörnet av den yngre delen ligger ett BÅRHUS från 1960. Av sten, spritputsade väggar, vita, brunmålad dubbeldörr och sadeltak under rött tegel. Ritat av G Rudner.

FÖRSAMLING 1995: HOGDAL
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 515, 1900: 1671, år 1995: 459

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger enskilt på Hogdalsnäset, i en sydsluttning, vid ett vägkors och omgiven av branta bergspartier. Till kyrkomiljön hör två f.d. kyrkstallar. Strax söder om kyrkan passerar en dalgång med öppna odlingsmarker. En separat begravningsplats finns nordost om kyrkan, på andra sidan en mindre väg. Landskapet präglas av stora starkt kuperade skogsmarker med berg i dagen och stundtals genomskurna av sprickdalar. Några kilometer norr om kyrkan ligger Svinesund, gränsort mot Norge sedan 1600-talet. Hogdal ligger ca 10 kilometer nordost om Strömstad.
RASERAD KYRKA / RUIN - I: Hogdals kyrka omnämns 1391. Enligt en beskrivning från 1746 skall den ha varit en kopia av kyrkan i Lommeland, uppförd av gråsten och bestått av ett rektangulärt långhus med smalare rakslutet kor. Kyrkan blev illa medfaren under 1718 års krig och användes därefter som magasin och inredningen brändes. Förlängd 1724. Läktare i väster. Klockstapel av trä. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes ca 150 m sydost om platsen för den gamla.
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande stenkyrkan uppfördes 1856-57 och består av ett rektangulärt långhus med invändigt rundad avslutning (utvändigt tresidig) samt torn i väster. Ritningarna till denna typiska Karl Johanskyrka i nyklassisk stil utfördes av byggmästaren J. Torstensson (förnamn okänt).
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan täcks av ett sadeltak, valmat över det tresidiga korpartiet. I väster reser sig ett torn med lanternin av trä. Kyrkans fönsteröppningar är höga och rundbågiga. Tornets bottenplan fungerar som vapenhus. Ytterligare en portal för menigheten byggdes under ett fönster i mittpartiet av södra långhusmuren. Trots vissa förändringar har interiören i stort sett bevarat sin nyklassiska stil. Långhuset täcks av ett tunnvalv, koret av ett hjälmvalv. Omfattande arbeten ägde rum 1929-31 efter förslag av arkitekt Axel Forssén. De fem bakre bänkraderna borttogs. Övriga bänkar restaurerades liksom läktare och inventarier. Från början upptog sakristian ett litet utrymme i koret bakom altaret. Den var avdelad med de ännu kvarstående skranken på ömse sidor om detta. Sedan 1972 är sakristian sin plats under läktaren (här finns även samlingsrum). I samband med att sakristians läge omdisponerades minskades åter antalet bänkrader. Altaruppsatsens ramverk med pilastrar, listverk och triangulärt gavelstycke härrör från 1870. Den ursprungliga altartavlan, målad i olja av Bernhard Edvard Lundberg, ersattes 1909 av den nuvarande, målad av Teodor Wallström. Predikstolen i norr snidades under 1800-talets senare hälft. Ursprungligen fungerade den som en s.k. altarpredikstol.

Fot av täljsten till dopfunt, av romansk typ.
Rund cuppa med skaft, båda av gråmålat trä, till dopfunt, 1700-tal.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996.