FRIGGERÅKERS KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - FRIGGERÅKER

BEFOLKNINGSTAL 1805: 301, 1900: 497, 1995: 698

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Friggeråkers medeltida kyrkoruin är belägen strax nordost om Falköping. Friggeråker och Torbjörntorp lät 1870-71 uppföra gemensam församlingskyrka (TORBJÖRNTORPS KYRKA), varvid Friggeråkers gamla kyrka lämnades öde. Kyrkoruinen blottlades 1943. Nuvarande kyrka uppfördes 1955 strax söder om lämningarna efter den gamla kyrkan.

RASERAD KYRKA / RUIN - Enligt den summariska rapporten från 1943 (ATA) framkom vid undersökningen grundmurarna efter ett rektangulärt ånghus med smalare, rakslutet kor, ett senare utvidgat korparti av långhusets bredd, sakristia i norr och ett vapenhus i väster. Kyrkan var sannolikt till sin kärna uppförd under 1100- eller 1200-talets första hälft. Enligt inventeringsprotokollet 1829 (ATA) skedde ombyggnaden till salkyrka 1817. När de påträffade tillbyggnaderna tillkommit är inte känt. Kyrkan hade emellertid såväl sakristia som vapenhus av sten, troligen medeltida, vid avbildningen för Peringskiölds Monumenta. Konserveringen av ruinens mursträckningar skedde först 1953 och tog då fasta på den ursprungliga korkyrkans planform.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.

REFERENSER:
Friggeråker i forntid och nutid. 1975.
Börjesson, G: Ödekyrkor i Västergötland. 1994.
Dahlberg, M: Skaratraktens kyrkor under äldre medeltid. 1998.

Friggeråkers kyrkplats, belägen strax nordost om Falköping, har anor från tidig medeltid. Den första stenkyrkan låg strax norr om den nuvarande och är fortfarande bevarad som ruin. Den nuvarande kyrkan uppfördes 1955 efter ritningar av Rolf Berg, på den gamla kyrkogården. Kyrkan är murad av grå kalksten och består av ett rektangulärt långhus och sakristia i norr. Exteriören är enkel med blottade kalkstensmurar, rektangulära fönsteröppningar och skiffertäckta sadeltak. Ingång i väster via ett utbyggt vindfång. Interiören domineras av ett kryssvalv som spänner över hela kyrkorummet.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995

FRIGGERÅKERS MEDELTIDA KYRKORUIN är belägen i öst-västlig riktning på norra sidan av den ursprungliga, rektangulära begravningsplatsen som senare (sannolikt 1950-tal) blivit utökad med en större del åt väster.
FRIGGERÅKERS NUVARANDE KYRKA är uppförd i samma riktning några meter norr om ruinen. Kyrkogården, som är gräsbevuxen och sluttar åt sydost, omgärdas av en kallmurad stenmur med en stiglucka i den norra muren. Innanför muren åt norr, öster och söder finns en trädrad av höga, och några nyplanterade, askar. Åt väster, innanför muren, finns en blomsterrabatt. I denna mur sitter, i linje med västporten, smidesgrindar på murade grindstolpar av kalksten. Från stigluckan och grinden leder en asfaltsgång, kantad av kastanjer, fram till kyrkans västport. Hela den ursprungliga delen av kyrkogården är gräsbevuxen. Endast två mindre gravvårdar med rundbågig överdel finns bevarade och står invid ingången till ruinen.
I västmuren och från parkeringsplatsen i norr finns grindar som leder in till den utökade, rektangulära begravningsplatsen. Från den norra grinden leder en grusgång in till mittgången som kommer från grinden i östmuren. Mittgången delar sig ungefär vid mitten av kyrkogården och går här runt ett gräsbevuxet, rektangulärt mittparti med ett buskage på. På den nordöstra delen av den utökade delen står en klockstapel. Den västra delen är parkliknande med oregelbundet planterade träd av olika sort. Gravvårdarna har samma storlek, är låga och ordnade i häckmarkerade rader med nord-sydlig riktning. Den nyare delen inramas av staket och häck åt söder och väster samt av häck och, delvis, mur åt norr. Åt öster avskiljs den nya kyrkogården från den gamla genom en gemensam mur. Utanför den gamla delens sydmur och den något bredare, nyare delens östmur finns en vitputsad ekonomibyggnad av samma ålder som kyrkan.

STIGLUCKA - Stigluckan i norrmuren är sannolikt en kvarleva från den tidigare kyrkan och dess begravningsplats. Den är slätputsad, avfärgad vit och har ett sadeltak som likt kyrktaket är belagt med skiffer. På stigluckans bägge innersidor finns stavkorshällar inmurade. Ingången sker via en smidesgrind.

KLOCKSTAPELN är av en enkel konstruktion. Fyra mot varandra lutande ekstockar bär upp ett tälttak med avfasade hörn. Taket är belagt med spån och avslutas nedtill med ett sågtandsmönster. I stapeln hänger två klockor. Stapeln vilar på en rund platta av mönsterlagda kalkstensplattor som omges av nyponbuskar.

EKONOMIBYGGNADEN har en slätputsad, vit fasad som täcks av ett flackt sadeltak belagt med skifferplattor likt kyrkans. Åt väster finns en dörr in till ett WC med dusch. Åt norr finns två dörrar till redskapsförråd och vaktmästarutrymme. Uppförd under 1970-talet.

FRIGGERÅKERS MEDELTIDA KYRKORUIN är belägen i öst-västlig riktning på norra sidan av den ursprungliga, rektangulära begravningsplatsen som senare (sannolikt 1950-tal) blivit utökad med en större del åt väster.
FRIGGERÅKERS NUVARANDE KYRKA är uppförd i samma riktning några meter norr om ruinen. Kyrkogården, som är gräsbevuxen och sluttar åt sydost, omgärdas av en kallmurad stenmur med en stiglucka i den norra muren. Innanför muren åt norr, öster och söder finns en trädrad av höga, och några nyplanterade, askar. Åt väster, innanför muren, finns en blomsterrabatt. I denna mur sitter, i linje med västporten, smidesgrindar på murade grindstolpar av kalksten. Från stigluckan och grinden leder en asfaltsgång, kantad av kastanjer, fram till kyrkans västport. Hela den ursprungliga delen av kyrkogården är gräsbevuxen. Endast två mindre gravvårdar med rundbågig överdel finns bevarade och står invid ingången till ruinen.
I västmuren och från parkeringsplatsen i norr finns grindar som leder in till den utökade, rektangulära begravningsplatsen. Från den norra grinden leder en grusgång in till mittgången som kommer från grinden i östmuren. Mittgången delar sig ungefär vid mitten av kyrkogården och går här runt ett gräsbevuxet, rektangulärt mittparti med ett buskage på. På den nordöstra delen av den utökade delen står en klockstapel. Den västra delen är parkliknande med oregelbundet planterade träd av olika sort. Gravvårdarna har samma storlek, är låga och ordnade i häckmarkerade rader med nord-sydlig riktning. Den nyare delen inramas av staket och häck åt söder och väster samt av häck och, delvis, mur åt norr. Åt öster avskiljs den nya kyrkogården från den gamla genom en gemensam mur. Utanför den gamla delens sydmur och den något bredare, nyare delens östmur finns en vitputsad ekonomibyggnad av samma ålder som kyrkan.

STIGLUCKA - Stigluckan i norrmuren är sannolikt en kvarleva från den tidigare kyrkan och dess begravningsplats. Den är slätputsad, avfärgad vit och har ett sadeltak som likt kyrktaket är belagt med skiffer. På stigluckans bägge innersidor finns stavkorshällar inmurade. Ingången sker via en smidesgrind.

KLOCKSTAPELN är av en enkel konstruktion. Fyra mot varandra lutande ekstockar bär upp ett tälttak med avfasade hörn. Taket är belagt med spån och avslutas nedtill med ett sågtandsmönster. I stapeln hänger två klockor. Stapeln vilar på en rund platta av mönsterlagda kalkstensplattor som omges av nyponbuskar.

EKONOMIBYGGNADEN har en slätputsad, vit fasad som täcks av ett flackt sadeltak belagt med skifferplattor likt kyrkans. Åt väster finns en dörr in till ett WC med dusch. Åt norr finns två dörrar till redskapsförråd och vaktmästarutrymme. Uppförd under 1970-talet.

FRIGGERÅKERS MEDELTIDA KYRKORUIN är belägen i öst-västlig riktning på norra sidan av den ursprungliga, rektangulära begravningsplatsen som senare (sannolikt 1950-tal) blivit utökad med en större del åt väster.
FRIGGERÅKERS NUVARANDE KYRKA är uppförd i samma riktning några meter norr om ruinen. Kyrkogården, som är gräsbevuxen och sluttar åt sydost, omgärdas av en kallmurad stenmur med en stiglucka i den norra muren. Innanför muren åt norr, öster och söder finns en trädrad av höga, och några nyplanterade, askar. Åt väster, innanför muren, finns en blomsterrabatt. I denna mur sitter, i linje med västporten, smidesgrindar på murade grindstolpar av kalksten. Från stigluckan och grinden leder en asfaltsgång, kantad av kastanjer, fram till kyrkans västport. Hela den ursprungliga delen av kyrkogården är gräsbevuxen. Endast två mindre gravvårdar med rundbågig överdel finns bevarade och står invid ingången till ruinen.
I västmuren och från parkeringsplatsen i norr finns grindar som leder in till den utökade, rektangulära begravningsplatsen. Från den norra grinden leder en grusgång in till mittgången som kommer från grinden i östmuren. Mittgången delar sig ungefär vid mitten av kyrkogården och går här runt ett gräsbevuxet, rektangulärt mittparti med ett buskage på. På den nordöstra delen av den utökade delen står en klockstapel. Den västra delen är parkliknande med oregelbundet planterade träd av olika sort. Gravvårdarna har samma storlek, är låga och ordnade i häckmarkerade rader med nord-sydlig riktning. Den nyare delen inramas av staket och häck åt söder och väster samt av häck och, delvis, mur åt norr. Åt öster avskiljs den nya kyrkogården från den gamla genom en gemensam mur. Utanför den gamla delens sydmur och den något bredare, nyare delens östmur finns en vitputsad ekonomibyggnad av samma ålder som kyrkan.

STIGLUCKA - Stigluckan i norrmuren är sannolikt en kvarleva från den tidigare kyrkan och dess begravningsplats. Den är slätputsad, avfärgad vit och har ett sadeltak som likt kyrktaket är belagt med skiffer. På stigluckans bägge innersidor finns stavkorshällar inmurade. Ingången sker via en smidesgrind.

KLOCKSTAPELN är av en enkel konstruktion. Fyra mot varandra lutande ekstockar bär upp ett tälttak med avfasade hörn. Taket är belagt med spån och avslutas nedtill med ett sågtandsmönster. I stapeln hänger två klockor. Stapeln vilar på en rund platta av mönsterlagda kalkstensplattor som omges av nyponbuskar.

EKONOMIBYGGNADEN har en slätputsad, vit fasad som täcks av ett flackt sadeltak belagt med skifferplattor likt kyrkans. Åt väster finns en dörr in till ett WC med dusch. Åt norr finns två dörrar till redskapsförråd och vaktmästarutrymme. Uppförd under 1970-talet.