GRINNERÖDS KYRKA

FÖRSAMLING 1995: GRINNERÖD
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 397, år 1900: 783, år 1995: 437

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan är belägen på Grinneröd prästgårds ägor och ca 1,5 km väster om Grinnerödssjön. Läget är något avskilt från ett villaområde i söder. Prästgården ligger knappt 200 m nordost om kyrkan. Mellan kyrkan och prästgården återfinns ett större skogklätt gravfält. Kyrkan och bebyggelsen ansluter till en större dalgång med öppen odlingsmark. I övrigt består socknen av kuperad skogsmark. Grinneröds socken är belägen söder om Ljungskile.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av långhus med rundat korparti, sakristia i norr och torn i väster.

I: Stenkyrka, troligen med ursprung i äldre medeltid. Gustaf Brusewitz avbildar 1957 en kyrka bestående av rektangulärt långhus och ett smalare, rakslutet kor. Omkring 1757 påbörjades arbetet med tornet (möjligen ingick äldre delar; Brusewitz återger en ljudöppning i öster närmast av romansk typ). Ett vapenhus i väster fanns vid tiden för avbildningen. I samband med besiktning 1854 talas om "gamla koret jämte hvalfvet", ovisst dock om man därmed avsåg ett välvt innertak eller triumfbågsöppningen. Långhusets innertak hade figurativa målningar, troligen från förra hälften av 1700-talet. Av kyrkan kvarstår endast tornet och västgaveln, dock i ombyggt skick. Huruvida partier kvarstår av den äldre kyrkan är inte säkert känt.

II: Det nuvarande långhuset uppfördes 1858-59. Föregångarens kvarstående torn omgestaltades i de övre delarna. Ritningarna utfördes av byggmästare Anton Persson, Bollebygd. Sakristian var ursprungligen inrymd i korpartiet. Den befintliga sakristian tillbyggdes 1942 efter ritningar av arkitekt Gustaf Ljungman.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans exteriör är förhållandevis välbevarad från 1850-talets nybyggnad, då också tornet erhöll sina trappgavlar, ett ovanligt drag för Bohuslän. Tornets bottenplan fungerar som vapenhus och har portal mot väster. En ursprunglig långhusportal i söder igensattes vid restaureringen 1942, men i dess övre parti utsparades en fönsteröppning. Interiören täcks av ett trätunnvalv med profilerad taklist. Utmed långhusets västra kortsida sträcker sig orgelläktaren. Dess bröstning pryds sedan 1943 av fyra 1700-talsskulpturer. Närmast har de flyttats från altaruppsatsen. Hit flyttades de vid okänd tidpunkt efter att ursprungligen ha dekorerat läktarbarriären i den gamla kyrkan. Vid restaureringen 1942 borttogs en triumfbåge från 1902, samt även dekorativt muralmåleri. Altaruppsatsen och predikstolen i barock härrör från ortens äldre kyrka. Både dessa rikt skulpterade konstverk snidades under 1600-talet, möjligen vid Hans Swants verkstad i Göteborg, Den förstnämnda tillkom 1672. Predikstolen målades 1675 av Anton du Bois. Bänkinredningen är sluten. Den ombyggdes 1943.

Dopfunt av sandsten, 1600-talets andra hälft. Från gamla kyrkan.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996.

GRINNERÖDS KYRKA ligger ungefär i mitten av kyrkogårdens äldre del, vilken är ganska liten. Kyrkogården är omgärdad av en kallmurad gråstensmur. Innanför muren står höga uppvuxna lövträd. Ingångar finns i väster och nordost, samt till den yngre delen i söder. Huvudingången är i väster genom en stiglucka, vitputsad under skiffertäckt sadeltak, och med järngrindar. Stigluckan byggd 1953 efter ritning av Axel Forssén. I nordost ingång genom svarta smidesgrindar mellan putsade grindstolpar. Grusade gångar i enkelt rutnätssystem, och gräsbevuxna kvarter. Relativt få gravar, flera av dem har ram. Några höga och halvhöga gravvårdar finns också. Strax söder om koret ligger en spräckt stenhäll med nött text, från 1793. Intill står lutade mot bogårdsmuren några äldre gravstenar. Denna äldre del har sannolikt haft samma utbredning sedan 1800-talets mitt.
EN YNGRE DEL ligger söder om den äldre, invigd 1923. Den är omgärdad av en kallmurad stenmur även den, och med en del hamlade lövträd samt höga tujor på ömse sidor om sin mittgång. Grusade gångar i enkelt rutnätssystem, och gräsbevuxna kvarter mestadels låga gravvårdar. Kring gångarna finns dock en del gravplatser från 1920-30-talen som har högre och mer arbetade vårdar.

Två röda EKONOMIBYGGNADER ligger väster om kyrkogården, på andra sidan om en parkeringsplats. En äldre länga under pulpettak, samt en modernare byggnad.