BÖNE KYRKA

Kyrkan är belägen med koret åt öster i den norra delen av en rektangulär kyrkogård. Denna omges av en mossbelupen kallmur av gråsten med två öppningar, en mitt för kyrkans västport och en för dess mittport. Dessa kantas av murade grindstolpar med vitkalkad spritputs och toppiga krön avtäckta med svart plåt, vilka bär plåtkors. Sannolikt kan de sättas i samband med kyrkans nybyggnad under 1800-talets förra hälft. De smidda pargrindar som de bär är troligen något senare. Från öppningarna löper raka grusgångar som omsluter kyrkan. Längs alla sidor utom den östra växer rader av björkar. Gravarna ligger i nord-sydliga rader utom i norr. Ett flertal härrör från 1800-talet och uppvisar en rikedom av lavar. I sydväst finns ett helt kvarter med grusgravar och i sydost återfinns ett järnkors. I den södra vinkeln mellan torn och långhus ligger en gravhäll från 1600-talet.
ÄLDRE KYRKA - Den föregående kyrkan var en medeltida stenkyrka med valv. Vid korgaveln fanns det Pihlfeltska gravkoret från 1652, sedermera använt som sakristia. Interiören var dekorerad med målningar från sent 1400-tal vilka bl.a. skildrade Själavägningen och Lyckohjulet.

Kyrkan är belägen med koret åt öster i den norra delen av en rektangulär kyrkogård. Denna omges av en mossbelupen kallmur av gråsten med två öppningar, en mitt för kyrkans västport och en för dess mittport. Dessa kantas av murade grindstolpar med vitkalkad spritputs och toppiga krön avtäckta med svart plåt, vilka bär plåtkors. Sannolikt kan de sättas i samband med kyrkans nybyggnad under 1800-talets förra hälft. De smidda pargrindar som de bär är troligen något senare. Från öppningarna löper raka grusgångar som omsluter kyrkan. Längs alla sidor utom den östra växer rader av björkar. Gravarna ligger i nord-sydliga rader utom i norr. Ett flertal härrör från 1800-talet och uppvisar en rikedom av lavar. I sydväst finns ett helt kvarter med grusgravar och i sydost återfinns ett järnkors. I den södra vinkeln mellan torn och långhus ligger en gravhäll från 1600-talet.
ÄLDRE KYRKA - Den föregående kyrkan var en medeltida stenkyrka med valv. Vid korgaveln fanns det Pihlfeltska gravkoret från 1652, sedermera använt som sakristia. Interiören var dekorerad med målningar från sent 1400-tal vilka bl.a. skildrade Själavägningen och Lyckohjulet.

FÖRSAMLING 1995 - BÖNE

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 342, 1900: 405, 1995: 138

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger avskilt, på gränsen mellan utmark och småbruten odlingsbygd i sluttning väster om Ätran. Böne socken ligger norr om Ulricehamn.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Medeltidskyrka av sten, men i övrigt okänd utformning, raserades 1836. Enligt beskrivningar från 1700- och tidigt 1800-tal skall kyrkan ha varit utsmyckad med figurativa målningar, troligen från senmedeltiden. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes, sannolikt på samma plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande stenkyrkan uppfördes 1826-36 och består av rektangulärt långhus, utbyggd sakristia i öster samt västtorn.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan har för byggnadstiden typisk utformning med vitputsade murytor genombrutna av rundvälvda öppningar. Skilda sadeltak täcker långhuset och den lägre sakristian. Västtornet kröns av huv och lanternin. Ingång i väster samt mitt på långhusets sydsida. Kyrkorummet täcks av ett trätunnvalv med profilerad taklist. Västläktare med orgel. Mångkantig predikstol med ljudtak. Vid restaureringen 1951 efter förslag av arkitekt Ärland Noréen gjordes flera väsentliga förändringar, däribland sattes ett östligt lunettfönster igen och ny altartavla av konstnär Viking Lanje förvärvades (ersatte kors med svepeduk). Även den slutna bänkinredningen härrör från detta tillfälle.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

Kyrkan är belägen med koret åt öster i den norra delen av en rektangulär kyrkogård. Denna omges av en mossbelupen kallmur av gråsten med två öppningar, en mitt för kyrkans västport och en för dess mittport. Dessa kantas av murade grindstolpar med vitkalkad spritputs och toppiga krön avtäckta med svart plåt, vilka bär plåtkors. Sannolikt kan de sättas i samband med kyrkans nybyggnad under 1800-talets förra hälft. De smidda pargrindar som de bär är troligen något senare. Från öppningarna löper raka grusgångar som omsluter kyrkan. Längs alla sidor utom den östra växer rader av björkar. Gravarna ligger i nord-sydliga rader utom i norr. Ett flertal härrör från 1800-talet och uppvisar en rikedom av lavar. I sydväst finns ett helt kvarter med grusgravar och i sydost återfinns ett järnkors. I den södra vinkeln mellan torn och långhus ligger en gravhäll från 1600-talet.
ÄLDRE KYRKA - Den föregående kyrkan var en medeltida stenkyrka med valv. Vid korgaveln fanns det Pihlfeltska gravkoret från 1652, sedermera använt som sakristia. Interiören var dekorerad med målningar från sent 1400-tal vilka bl.a. skildrade Själavägningen och Lyckohjulet.

Kyrkan är belägen med koret åt öster i den norra delen av en rektangulär kyrkogård. Denna omges av en mossbelupen kallmur av gråsten med två öppningar, en mitt för kyrkans västport och en för dess mittport. Dessa kantas av murade grindstolpar med vitkalkad spritputs och toppiga krön avtäckta med svart plåt, vilka bär plåtkors. Sannolikt kan de sättas i samband med kyrkans nybyggnad under 1800-talets förra hälft. De smidda pargrindar som de bär är troligen något senare. Från öppningarna löper raka grusgångar som omsluter kyrkan. Längs alla sidor utom den östra växer rader av björkar. Gravarna ligger i nord-sydliga rader utom i norr. Ett flertal härrör från 1800-talet och uppvisar en rikedom av lavar. I sydväst finns ett helt kvarter med grusgravar och i sydost återfinns ett järnkors. I den södra vinkeln mellan torn och långhus ligger en gravhäll från 1600-talet.
ÄLDRE KYRKA - Den föregående kyrkan var en medeltida stenkyrka med valv. Vid korgaveln fanns det Pihlfeltska gravkoret från 1652, sedermera använt som sakristia. Interiören var dekorerad med målningar från sent 1400-tal vilka bl.a. skildrade Själavägningen och Lyckohjulet.

Kyrkan är belägen med koret åt öster i den norra delen av en rektangulär kyrkogård. Denna omges av en mossbelupen kallmur av gråsten med två öppningar, en mitt för kyrkans västport och en för dess mittport. Dessa kantas av murade grindstolpar med vitkalkad spritputs och toppiga krön avtäckta med svart plåt, vilka bär plåtkors. Sannolikt kan de sättas i samband med kyrkans nybyggnad under 1800-talets förra hälft. De smidda pargrindar som de bär är troligen något senare. Från öppningarna löper raka grusgångar som omsluter kyrkan. Längs alla sidor utom den östra växer rader av björkar. Gravarna ligger i nord-sydliga rader utom i norr. Ett flertal härrör från 1800-talet och uppvisar en rikedom av lavar. I sydväst finns ett helt kvarter med grusgravar och i sydost återfinns ett järnkors. I den södra vinkeln mellan torn och långhus ligger en gravhäll från 1600-talet.
ÄLDRE KYRKA - Den föregående kyrkan var en medeltida stenkyrka med valv. Vid korgaveln fanns det Pihlfeltska gravkoret från 1652, sedermera använt som sakristia. Interiören var dekorerad med målningar från sent 1400-tal vilka bl.a. skildrade Själavägningen och Lyckohjulet.

Kyrkan är belägen med koret åt öster i den norra delen av en rektangulär kyrkogård. Denna omges av en mossbelupen kallmur av gråsten med två öppningar, en mitt för kyrkans västport och en för dess mittport. Dessa kantas av murade grindstolpar med vitkalkad spritputs och toppiga krön avtäckta med svart plåt, vilka bär plåtkors. Sannolikt kan de sättas i samband med kyrkans nybyggnad under 1800-talets förra hälft. De smidda pargrindar som de bär är troligen något senare. Från öppningarna löper raka grusgångar som omsluter kyrkan. Längs alla sidor utom den östra växer rader av björkar. Gravarna ligger i nord-sydliga rader utom i norr. Ett flertal härrör från 1800-talet och uppvisar en rikedom av lavar. I sydväst finns ett helt kvarter med grusgravar och i sydost återfinns ett järnkors. I den södra vinkeln mellan torn och långhus ligger en gravhäll från 1600-talet.
ÄLDRE KYRKA - Den föregående kyrkan var en medeltida stenkyrka med valv. Vid korgaveln fanns det Pihlfeltska gravkoret från 1652, sedermera använt som sakristia. Interiören var dekorerad med målningar från sent 1400-tal vilka bl.a. skildrade Själavägningen och Lyckohjulet.

Kyrkan är belägen med koret åt öster i den norra delen av en rektangulär kyrkogård. Denna omges av en mossbelupen kallmur av gråsten med två öppningar, en mitt för kyrkans västport och en för dess mittport. Dessa kantas av murade grindstolpar med vitkalkad spritputs och toppiga krön avtäckta med svart plåt, vilka bär plåtkors. Sannolikt kan de sättas i samband med kyrkans nybyggnad under 1800-talets förra hälft. De smidda pargrindar som de bär är troligen något senare. Från öppningarna löper raka grusgångar som omsluter kyrkan. Längs alla sidor utom den östra växer rader av björkar. Gravarna ligger i nord-sydliga rader utom i norr. Ett flertal härrör från 1800-talet och uppvisar en rikedom av lavar. I sydväst finns ett helt kvarter med grusgravar och i sydost återfinns ett järnkors. I den södra vinkeln mellan torn och långhus ligger en gravhäll från 1600-talet.
ÄLDRE KYRKA - Den föregående kyrkan var en medeltida stenkyrka med valv. Vid korgaveln fanns det Pihlfeltska gravkoret från 1652, sedermera använt som sakristia. Interiören var dekorerad med målningar från sent 1400-tal vilka bl.a. skildrade Själavägningen och Lyckohjulet.

Kyrkan är belägen med koret åt öster i den norra delen av en rektangulär kyrkogård. Denna omges av en mossbelupen kallmur av gråsten med två öppningar, en mitt för kyrkans västport och en för dess mittport. Dessa kantas av murade grindstolpar med vitkalkad spritputs och toppiga krön avtäckta med svart plåt, vilka bär plåtkors. Sannolikt kan de sättas i samband med kyrkans nybyggnad under 1800-talets förra hälft. De smidda pargrindar som de bär är troligen något senare. Från öppningarna löper raka grusgångar som omsluter kyrkan. Längs alla sidor utom den östra växer rader av björkar. Gravarna ligger i nord-sydliga rader utom i norr. Ett flertal härrör från 1800-talet och uppvisar en rikedom av lavar. I sydväst finns ett helt kvarter med grusgravar och i sydost återfinns ett järnkors. I den södra vinkeln mellan torn och långhus ligger en gravhäll från 1600-talet.
ÄLDRE KYRKA - Den föregående kyrkan var en medeltida stenkyrka med valv. Vid korgaveln fanns det Pihlfeltska gravkoret från 1652, sedermera använt som sakristia. Interiören var dekorerad med målningar från sent 1400-tal vilka bl.a. skildrade Själavägningen och Lyckohjulet.

Kyrkan är belägen med koret åt öster i den norra delen av en rektangulär kyrkogård. Denna omges av en mossbelupen kallmur av gråsten med två öppningar, en mitt för kyrkans västport och en för dess mittport. Dessa kantas av murade grindstolpar med vitkalkad spritputs och toppiga krön avtäckta med svart plåt, vilka bär plåtkors. Sannolikt kan de sättas i samband med kyrkans nybyggnad under 1800-talets förra hälft. De smidda pargrindar som de bär är troligen något senare. Från öppningarna löper raka grusgångar som omsluter kyrkan. Längs alla sidor utom den östra växer rader av björkar. Gravarna ligger i nord-sydliga rader utom i norr. Ett flertal härrör från 1800-talet och uppvisar en rikedom av lavar. I sydväst finns ett helt kvarter med grusgravar och i sydost återfinns ett järnkors. I den södra vinkeln mellan torn och långhus ligger en gravhäll från 1600-talet.
ÄLDRE KYRKA - Den föregående kyrkan var en medeltida stenkyrka med valv. Vid korgaveln fanns det Pihlfeltska gravkoret från 1652, sedermera använt som sakristia. Interiören var dekorerad med målningar från sent 1400-tal vilka bl.a. skildrade Själavägningen och Lyckohjulet.

Kyrkan är belägen med koret åt öster i den norra delen av en rektangulär kyrkogård. Denna omges av en mossbelupen kallmur av gråsten med två öppningar, en mitt för kyrkans västport och en för dess mittport. Dessa kantas av murade grindstolpar med vitkalkad spritputs och toppiga krön avtäckta med svart plåt, vilka bär plåtkors. Sannolikt kan de sättas i samband med kyrkans nybyggnad under 1800-talets förra hälft. De smidda pargrindar som de bär är troligen något senare. Från öppningarna löper raka grusgångar som omsluter kyrkan. Längs alla sidor utom den östra växer rader av björkar. Gravarna ligger i nord-sydliga rader utom i norr. Ett flertal härrör från 1800-talet och uppvisar en rikedom av lavar. I sydväst finns ett helt kvarter med grusgravar och i sydost återfinns ett järnkors. I den södra vinkeln mellan torn och långhus ligger en gravhäll från 1600-talet.
ÄLDRE KYRKA - Den föregående kyrkan var en medeltida stenkyrka med valv. Vid korgaveln fanns det Pihlfeltska gravkoret från 1652, sedermera använt som sakristia. Interiören var dekorerad med målningar från sent 1400-tal vilka bl.a. skildrade Själavägningen och Lyckohjulet.

Kyrkan är belägen med koret åt öster i den norra delen av en rektangulär kyrkogård. Denna omges av en mossbelupen kallmur av gråsten med två öppningar, en mitt för kyrkans västport och en för dess mittport. Dessa kantas av murade grindstolpar med vitkalkad spritputs och toppiga krön avtäckta med svart plåt, vilka bär plåtkors. Sannolikt kan de sättas i samband med kyrkans nybyggnad under 1800-talets förra hälft. De smidda pargrindar som de bär är troligen något senare. Från öppningarna löper raka grusgångar som omsluter kyrkan. Längs alla sidor utom den östra växer rader av björkar. Gravarna ligger i nord-sydliga rader utom i norr. Ett flertal härrör från 1800-talet och uppvisar en rikedom av lavar. I sydväst finns ett helt kvarter med grusgravar och i sydost återfinns ett järnkors. I den södra vinkeln mellan torn och långhus ligger en gravhäll från 1600-talet.
ÄLDRE KYRKA - Den föregående kyrkan var en medeltida stenkyrka med valv. Vid korgaveln fanns det Pihlfeltska gravkoret från 1652, sedermera använt som sakristia. Interiören var dekorerad med målningar från sent 1400-tal vilka bl.a. skildrade Själavägningen och Lyckohjulet.

Kyrkan är belägen med koret åt öster i den norra delen av en rektangulär kyrkogård. Denna omges av en mossbelupen kallmur av gråsten med två öppningar, en mitt för kyrkans västport och en för dess mittport. Dessa kantas av murade grindstolpar med vitkalkad spritputs och toppiga krön avtäckta med svart plåt, vilka bär plåtkors. Sannolikt kan de sättas i samband med kyrkans nybyggnad under 1800-talets förra hälft. De smidda pargrindar som de bär är troligen något senare. Från öppningarna löper raka grusgångar som omsluter kyrkan. Längs alla sidor utom den östra växer rader av björkar. Gravarna ligger i nord-sydliga rader utom i norr. Ett flertal härrör från 1800-talet och uppvisar en rikedom av lavar. I sydväst finns ett helt kvarter med grusgravar och i sydost återfinns ett järnkors. I den södra vinkeln mellan torn och långhus ligger en gravhäll från 1600-talet.
ÄLDRE KYRKA - Den föregående kyrkan var en medeltida stenkyrka med valv. Vid korgaveln fanns det Pihlfeltska gravkoret från 1652, sedermera använt som sakristia. Interiören var dekorerad med målningar från sent 1400-tal vilka bl.a. skildrade Själavägningen och Lyckohjulet.