LERBO KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - LERBO

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1027, år 1900: 1340, år 1995: 331

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger i den västra delen av Sörmländska sjöplatån. Kyrkan ligger centralt i odlingsbygden på ett impediment i åkermarken.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med ett rakslutet korparti och utbyggd, rektangulär sakristia i öster.

I: Medeltida stenkyrka, vars ålder och byggnadshistoria är oviss. Johan Peringskiölds avbildning från 1686 visar en långsträckt, rektangulär och tornlös kyrkobyggnad med vapenhus i söder och sakristia i norr. Kyrkan blev sannolikt förlängd både åt väster och öster under medeltiden. Vapenhuset bör ha tillkommit under senmedeltiden. Den sakristia som avbildas hos Peringskiöld uppfördes 1671. Kyrkan välvdes under medeltiden. Delar av nordmuren står kvar i den befintliga kyrkan, ovisst dock i vilken omfattning (beträffande periodindelningen, se Schnell 1982: de medeltida murarnas läge och omfattning är endast hypotetisk).

II: Kyrkans nuvarande planform tillkom vid nybyggnad 1765-67, med återbruk av föregångarens murar i norr. Ritningarna upprättades av Pehr Sundling, ansvarig för byggenskapen var Johan Walmstedt.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan präglas främst av tillkomsttiden, men även 1893 års renovering, utförd efter Gustaf Lindgrens ritningar, bidrar till kyrkans karaktär. Murarna genombryts av stickbågiga fönsteröppningar. Långhuset täcks av ett brutet valmat sadeltak. I väster rider en kopparklädd takryttare, tillkommen 1893. Detta år markerades västgaveln som huvudfasad och försågs med svängda konturer och stenhuggerier. Ingångar till kyrkorummet finns dels i väster, dels mitt på sydfasaden. Det ljusa kyrkorummet täcks av ett vitputsat, tryckt trätunnvalv. Den stora altartavlan från 1840, målad av Gustaf Adolf Engman, flankeras av dörrar till den bakomliggande sakristian. Ovanför målningen är ett rundfönster placerat i en stickkupa. Predikstolen tillkom 1783, skänkt av landshövding Gabriel Falkenberg. Orgelfasaden från 1855 är ritad av Ludvig Hawerman, läktarbarriären liksom den öppna bänkinredningen tillkom 1893. Kyrkans romanska dopfunt har en repvulst.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

Kyrkogården omges i norr, öster och en kortare sträckning i nordväst av en naturstensmur. Södra sidan av kyrkogården samt huvuddelen av västra sidan inramas av en häck. En trädkrans i huvudsak bestående av lönnar står innanför muren respektive häcken förutom i södra delen av östra sidan där träd saknas. Utmed södra sidan och södra delen av västra sidan står träd även utanför häcken.Kyrkogården nås via två grindar på södra respektive västra sidan. Grindarna är enkla smidesgrindar mellan smala stenstolpar krönta av stenklot. Den västra grinden står i stenmuren mitt för kyrkans västentré medan grusgången som leder till kyrkans sydentré startar vid grinden i häcken i söder. Grusgångar löper i övrigt utmed den västra, södra och östra kyrkogårdsmuren samt från västra till östra sidan mellan kyrkan och klocktornet. Kyrkogården är gräsbevuxen.Gravarna är i huvudsak strikt ordnade i rader i öst-västlig riktning i kvarteren söder och sydöst om kyrkan. Utmed kyrkogårdens kanter ligger gravarna ordnade längs med muren respektive häcken. Utmed östra och västra sidan finns flera högre stenar med stenramar, smides räcken eller häckomfattningar. I nordöstra hörnet av kyrkogården står en grupp gravstenar som utgör familjen Langlets gravplats.
Klocktornet i kyrkogårdens sydvästra hörn uppfördes 1776 efter ritningar av F W Hoppe. Det är uppfört i formen av ett runt medeltida försvarstorn, murat och grovt spritputsat samt avfärgat i gul kulör med grå sockel. Klockvåningen är något utkragad på konsoler med fasad av stående svartmålad brädpanel. Taket är ett kägeltak täckt av kopparplåt i skivformat. Taket kröns av en flöjel med årtalet 1767. Klocktornet har tre klockor, varav den höga smala mellanklockan sannolikt är länets äldsta bevarade kyrkklocka. Storklockan göts 1501 och lillklockan göts år 1773 av klockgjutaren J J Mårtensson i Stockholm.

Bergman, M. Lerbo kyrka. Sörmländska kyrkor 63. 1982