LUNDA KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - LUNDA

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1212, år 1900: 1500, år 1995: 1182

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger på en svag höjd i kanten av ett odlat område i utkanten av Jönåkers tätort. I norr ligger Knäppinge bys gamla tomt. Socknen ingår i Kiladalens riksintresseområde.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, sakristia i norr och torn i väster.

I: Kyrka i sten från äldre medeltid, bestående av rektangulärt långhus och smalare rakslutet kor. En sakristia har funnits i norr samt en tillbyggnad i väster, bägge möjligen medeltida, men kan även ha tillkommit först 1671 . Kyrkan hade två sekundärt inslagna valv, av okänd ålder. År 1746 tillkom i väster ett torn av trä. I äldre sockenstämmoprotokoll omtalas också ett vapenhus. Målningar från obestämd tid överkalkades troligen 1686. Från denna kyrka är en predikstolskorg från 1660-talet bevarad liksom ett unggotiskt triumfkrucifix som nu finns på Statens Historiska museum. Av denna kyrka sparades endast den västliga tillbyggnadens gavel samt det därtill slutande trätornet, i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats.

II: Den nuvarande kyrkan uppfördes 1765-1769, med återbruk av delar av föregångarens murar i väster samt det kvarstående trätornet, efter ritningar av Nils Falk och med Erik Örström som byggmästare. Vid en yttre restaurering 1897 fick tornet i trä lämna plats för ett stentorn, ritat av Gustaf Pettersson.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Västtorn med karnissvängd huv, lanternin och hög spira. I samband med förändringarna 1897 togs en portalöppning upp i norr, vilken fick en praktfull gavel i nyrenässansstil, medan de båda ingångarna på sydsidan blev igensatta. En takryttare sattes upp mitt på långhustaket. Ingång även i väster via tornets bottenvåning. Kyrkorummet är täckt av ett tunnvalv i gips. Altartavlan som återger Jesu förklaring målade Pehr Hörberg 1796. Predikstolen från 1798 är utförd av Carl Fredrik Beurling efter ritning av Olof Tempelman. Orgelfasad från 1853.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

Kyrkogården vid Lunda kyrka ligger placerad på en sydsluttning ned mot Kilaån. Kyrkoanläggningens norra del omges av en hög lövbärande häck. Öster och väster om kyrkan ersätts häcken av en terrassmur. Innanför häck och mur växer en trädkrans. I norr och öster består trädkransen av lind, sydost om kyrkan av ask. Sydost om kyrkan leder en trappa av granit ned till en äldre väg till prästgården.

Den lägre, södra delen av kyrkogården omges av en hög häck med en trädkrans av lind innanför. På terrassmuren mellan den äldsta delen av kyrkogården och utvidgningen åt söder står ett svartmålat staket i form av gjutjärnsstolpar med kätting emellan. En trappa av röd och grå granit förbinder de två delarna av kyrkogården.

Kyrkan är placerad på kyrkogårdens norra del. Ingången till kyrkogården sker via en öppning i häcken från parkeringen mellan församlingshemmet och kyrkogården. Kyrkogården är gräsbevuxen med asfalterade gångar som avdelar gravkvarteren. Området närmast kyrkan är belagt med grus, undantaget vägen från parkeringen vid församlingshemmet och planen framför kyrkans huvudingång som är asfalterade.

Flera gravkvarter har gravar med rygghäckar. En del familjegravar med stenramar finns bevarade på den södra delen av kyrkogården. På kyrkogården växer flera stora träd, bland annat ask och lind, och jasminbuskar.

Minneslunden är placerad invid kyrkogårdens sydvästra hörn. Den markeras av en lövbärande häck.

Kyrkogården har utvidgats vid två tillfällen under 1800- och 1900-talen. År 1883 skedde utvidgningen åt norr och på 1920-talet åt söder.

Väster om kyrkans torn ligger ett tidigare bårhus, idag ombyggt till teknikhus. Fasaderna är spritputsade med slätputsade hörnkedjor och dörromfattning. Byggnaden är avfärgad i brutet vitt och har ett sadeltak med skivtäckning av svartmålad plåt och tjärade vindskivor och takfotsbrädor. På den norra fasaden finns ett halvrunt, svartmålat fönster med karm och båge av trä. Pardörren vid ingången är svartmålad.

Området mellan det tidigare bårhuset och minneslunden har i samband med den senast restaureringen fyllts ut med schaktmassor från kyrkan och kyrkogården.

Sörmlands museums arkiv
Sörmländska kyrkor 99, 1947, 1958 och 1970
Dag Forssblad, Inventeringstillfället 2010