ASARUMS KYRKA

Asarums kyrka och kyrkogård ligger centralt i Asarums samhälle. Kyrkans klockstapel står på en höjd sydväst om kyrkplatsen. I nära anslutning till kyrkogården, på dess norra sida finns pastorsexpedition och personalbyggnad. Höga lövträd inramar området. I norr finns skola med byggnader från tidigt 1900-tal. Ur Asarums socknen utbröts Karlshamn 1664 och Ringamåla 1883.

Kyrkogården, som är mycket vidsträckt, utbreder sig väster om kyrkan. Den genomkorsas av alléer som markerar utvidgningar genomförda i olika etapper under åren 1835, 1865, 1900, 1926 och 1922. Allén väster om kyrkan planterades i början av 1900-talet och markerar gräns mot den nedlagda järnvägen Karlsham-Vislanda. Kyrkogården präglas till övervägande del av det sena1800-talets och tidiga 1900-talets strukturerade anläggning med rektangulära kvarter och klippta häckar. Gångarna är grusbelagda. Ingångarna markeras av järngrindar. Till kyrkogården hör ett gravkapell, placerat i den södra delen. Kyrkogården har minneslund och askgravlund.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Kyrkan har fått sin nuvarande utformning genom flera om- och tillbyggnader. Den medeltida kyrkan tillbyggdes 1697-1706 med en korsarm i norr av murmästare Johan Pfeifer. 1749-50 tillkom en motsvarande korsarm i söder, uppförd av murmästare Remsell och snickaren Jean Hindrich Danial. 1797-1800 revs återstoden av den medeltida kyrkan och byggnaden fick sin nuvarande plan efter ritningar från 1788 av Jöns Lundsten i Karlshamn, omarbetade av Gustav Pfeffer. Som byggmästare omtalas Ludvig Dymling. Sakristian tillbyggdes 1868.

PLAN OCH MATERIAL - Grekisk korsfrom med utbyggd femsidig sakristia i öster. Huvudingång i väster. Separata ingångar till korsarmarna.

Uppförd av gråsten med detaljer i tegel. Pustad och vitkalkad. Koppartak, ursprungligen tegel.

EXTERIÖR - Kyrkan fick genom ombyggnaden 1797-1800 en enhetlig nyklassicistisk prägel. Exteriören följer 1788 års omarbetade ritning. Portalerna och frontonernas fönster har dock förändrats till nuvarande form 1883. Härigenom blev portalerna påfallande låga i förhållande till höjden på fönster och murar. Sannolikt var de också ursprungligen artikulerade genom omfattningar.

INTERIÖR - Interiört sett har kyrkan, trots ett flertal renoveringar, behållit den nyklassicistiska rumskänslan. Ljusflödet har dock minskats genom de målade glasfönstren.

Kyrkorummet täcks av tunnvalv, sedan 1911 putsade och indelade i stora fält genom lister. Även altartavlans arkitektoniskt utformade inramning utbyggdes vid denna restaurering till nuvarande utseende. Altartavlan, "Kristi korsfästelse" av Bengt Nordenberg, tillkom 1866. Bänkinredningen och altarringen är delvis ursprungliga. Läktarnas utformning samt orgelfasaden härrör från 1870-talet. På 1930-talet tillkom de målade glasfönstren av Agda Österberg. 1956 skedde de nuvarande läktarunderbyggnaderna i norra och södra korsarmarna.

Den äldre altartavlan, "Kristi Himmelsfärd" av Per Hörberg, tillkom 1813. Omfattningen var ritad av Per Hörberg och utförd av brodern Bengt Hörberg. Altartavlan är numera uppsatt på korets södra sida. Omfattningen var ursprungligen vitmålad och förgylld och försedd med en sol mot blå botten i den brutna frontonen. Predikstolen, förfärdigad år 1813, uppges i inv 1828 som enkel, vitmålad samt med ornament i oäkta förgyllning i form av krucifix med kalk och lagens tavlor. Predikstolsfonden var blåmålad och försedd med en förgylld sol överst samt flankerad på bägge sidor av ett litet nedhängande förgyllt draperi. Över ljudtaket fanns en krona och under en flygande duva. Ett orgelverk på västra läktaren hade förfärdigats av orgelbyggaren Johan Petter Åberg 1828. Sakristian var inrymd i ett avdelat rum bakom altaret. Kyrkorummet hade då, liksom nu, tre läktare.

Källa: Kyrkobyggnader 1760 - 1860, Del 1 Skåne och Blekinge, Uppsala 1989

FÖRSAMLING 1995 - ASARUM

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 4398, år 1900: 8429, år 1995: 10894

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Karlshamn utbruten 1664. Ringamåla utbruten 1883.

LÄGE OCH OMGIVNING - Asarums kyrka är belägen mitt i Asarums gamla samhälle omedelbart öster om järnvägen, ca fyra kilometer norr om Karlshamn. Prästgården är belägen 300 m nordväst om kyrkan, i anslutning till begravningsplatsen, på andra sidan järnvägen. Här är även församlingshemmet beläget. En klockstapel står på en höjd sydväst om kyrkplatsen, tidigast omnämnd 1665 och strax söder om denna finns ett modernt ”Kyrkohus”. Hela miljön omges sommartid av lummig grönska. Asarum ligger i landskapets västra del, strax norr om Karlshamn.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Kyrkan är huvudsakligen uppförd av natursten. Den murade kyrkan har korsformad plan med rakslutet korparti samt en utbyggd polygonal sakristia öster om koret.

I: Den rivna medeltidskyrkans planform är känd genom ritning från 1788 (RA). Den uppfördes troligen under 1100-talet eller tidigt 1200-tal och bestod av långhus med smalare, tvärrektangulärt absidkor. Till det inre var medeltidskyrkan välvd, troligen med tegel. År 1676 inköptes 2000 tegel till ”hwalfwet öfwer altaret” och murmästaren ”murade hwalfwet up å nyo”. Kyrkan utvidgades år 1697-1706 med en korsarm i norr. Motsvarande utbyggnad på södra sidan skedde 1749-50, samtidigt förlängdes den norra med ca två meter. En sakristia omtalas 1754, men var då sannolikt inrymd i någon av korsarmarna. Riven, förutom korsarmarna, i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats.

II: Den nuvarande kyrkan uppfördes 1797-1800 efter ritningar av Jöns Lundsten, omarbetade av Gustav Pfeffer, med återbruk av föregångarens korsarmar i norr och söder. Sakristian uppfördes 1868 efter förebild från Karlshamns kyrka.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans nyklassicistiska exteriör härrör från ombyggnaden i slutet av 1700-talet. Kyrkan har vitputsade fasader och täcks av ett valmat korstak. Fönstren har rundbågig form, korsarmarna pryds av enkla tempelgavlar. Huvudingången är belägen i väster, ingångar finns även i korsarmarna. Även interiören har nyklassicistisk prägel. Altartavla från 1866 av Bengt Nordenberg utifrån Rubelns målning Kristus på korset. Den gamla altartavlan från 1813 av Pehr Hörberg finns också bevarad. Predikstol från 1876-78. 1911-1912 genomfördes en inre restaurering efter förslag av Axel Lindegren. 1956 restaurerades kyrkan efter ritningar av arkitekten Einar Hedman. Bland annat förstorades vapenhuset i västra korsarmen genom att två bänkrader under läktaren borttogs och väggen framflyttades. Interiör och inredning målades om.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1997 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000, rev. 2008.

Asarums kyrka och kyrkogårdhar varit socknens kyrkplats sedan tidig medeltid.

Källor och litteratur, ett urval
Underhållsplan för Asarums kyrka 2007-09-18, Wikerstål Arkitekter AB, Helsingborg.
Kyrkobyggnader 1760-1860, Del 1 Skåne och Blekinge. Riksantikvarieämbetet och Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. 1989
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008
Blekinge. Landskapets kyrkor. 2002 (red. Mariann Ullén). Sockenkyrkoprojektets landskapsrapporter, Riksantikvarieämbetet
Sveriges Kyrkor. Konsthistoriskt inventarium, Blekinge, band II Bräkne härad och Listers härad, William Anderson. 1926-1941.

Asarums kyrka och kyrkogård ligger centralt i Asarums samhälle. Kyrkans klockstapel står på en höjd sydväst om kyrkplatsen. I nära anslutning till kyrkogården, på dess norra sida finns pastorsexpedition och personalbyggnad. Höga lövträd inramar området. I norr finns skola med byggnader från tidigt 1900-tal. Ur Asarums socknen utbröts Karlshamn 1664 och Ringamåla 1883.

Kyrkogården, som är mycket vidsträckt, utbreder sig väster om kyrkan. Den genomkorsas av alléer som markerar utvidgningar genomförda i olika etapper under åren 1835, 1865, 1900, 1926 och 1922. Allén väster om kyrkan planterades i början av 1900-talet och markerar gräns mot den nedlagda järnvägen Karlsham-Vislanda. Kyrkogården präglas till övervägande del av det sena1800-talets och tidiga 1900-talets strukturerade anläggning med rektangulära kvarter och klippta häckar. Gångarna är grusbelagda. Ingångarna markeras av järngrindar. Till kyrkogården hör ett gravkapell, placerat i den södra delen. Kyrkogården har minneslund och askgravlund.

Asarums kyrka och kyrkogårdhar varit socknens kyrkplats sedan tidig medeltid.

Källor och litteratur, ett urval
Underhållsplan för Asarums kyrka 2007-09-18, Wikerstål Arkitekter AB, Helsingborg.
Kyrkobyggnader 1760-1860, Del 1 Skåne och Blekinge. Riksantikvarieämbetet och Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. 1989
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008
Blekinge. Landskapets kyrkor. 2002 (red. Mariann Ullén). Sockenkyrkoprojektets landskapsrapporter, Riksantikvarieämbetet
Sveriges Kyrkor. Konsthistoriskt inventarium, Blekinge, band II Bräkne härad och Listers härad, William Anderson. 1926-1941.