RÄTANS KYRKA

Vid stranden av Rätanssjön har det tidigare legat ett kapell eller kyrka av trä av okänd ålder som revs när nuvarande kyrkan uppfördes på 1790-talet.

En stor del av kyrkogården inramas av ett svart smäckert gjutjärnsstaket som före utvidgningar av kyrkogården sträckte sig längs hela dess gräns. Ett begränsat nät av breda grusgångar, varav några igenväxande, finns i kyrkogårdens huvudstråk. Söder om kyrkan finns ett stort kvarter med ett antal 1800-talsgravvårdar, varav flera i gjutjärn. Gravkvarteren är stora och grästäckta. Trädbeståndet domineras vid sidan av två frodiga tallar framför kyrkobyggnaden helt av björkar. På kyrkogårdens norra del skapar en allé med björk en huvudaxel gör detta stråk till en tyngdpunkt på kyrkogården. Här finns en mer ordnad planering med en rundel mellan kyrkan och gravkapellet som ligger rakt nordost om kyrkan och som tidigare haft minst två andra lägen. Byggnaden med plåtbelagt korstak står idag på en gjuten källare och har fasader klädda med vitmålad panel på förvandring. En granittrappa leder upp till en imposant dubbelport. I nordvästra änden av kyrkogården ligger låga och enkla förråd- och verkstadslokaler som byggdes till i samband med att de flyttades till nuvarande läge 1981.

HISTORIK FRÅN PROJEKTET SOCKENKYRKORNA. KULTURARV OCH BEBYGGELSEHISTORIA -

FÖRSAMLING 1995 - RÄTAN

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 381, 1900: 1504, 1995: 828

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Utbröts som kapellförsamling ur Berg 1530.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger centralt i bygden på en höjd ovanför Rätansjön i det sydliga urbergsområdet.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Vid 1700-talets mitt stod en kyrka eller ett kapell vid Rätansjön, ett stycke västerut från den nuvarande kyrkan. Dess utformning eller ålder är inte känd. Fragment från inredningen har bevarats, bl.a. en predikstolskorg, som är daterad 1656. Ett medeltida rökelsekar av brons av gotisk typ har tillhört kyrkan eller kapellet men kan ha övertagits från någon annan kyrka. Kyrkan revs när nuvarande kyrkan uppfördes.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Nuvarande träkyrkan består av rektangulärt långhus, kor med polygonal absid i öster och korsarmar i söder och norr, samt västtorn. Sakristian ligger under norra korsarmens läktare. Långhuset och tornet (eventuellt ett föregående torn) uppfördes tillsammans med en nu försvunnen sakristia i öster år 1795 av Pål Pehrsson från Stugun, troligen efter egna ritningar. År 1853-54 uppförde byggmästaren Johan Nordell koret med korsarmar och absid, och höjde tornet eller nybyggde det eventuellt från grunden.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan präglas helt av ombyggnaden på 1850-talet, då den fick sin nuvarande av medeltidsinspiration påverkade nyklassicism. Väggarna täcks av liggande panel med hörnpilastrar och konsolfriser längs taklisten. Fönstren är stora och rundvälvda. Tornet kröns av gavlar, korstak och en hög åttkantig lanternin med smal spira. Långhuset täcks av sadeltak. Korsarmarna och det mellanliggande koret förenas under ett brett sadeltak med samma nockhöjd och riktning som långhustaket. Absiden har polygonalt absidtak. Ingång i väster genom vapenhus i tornets bottenvåning. I kyrkorummet täcks långhuset av flackt tunnvalv, koret av tunnvalv, absiden av polygont hjälmvalv och korsarmarna, som delas i två våningar av läktare, täcks av plant kassettak. Läktaröppningarna avdelas av runda kolonnetter, som bär korvalvet. Utrymmet under norra läktaren är slutet kring sakristian, medan utrymmet under södra läktaren är öppet mot kyrkorummet mellan pelare. Altaruppsatsen utgörs av en med en på smäckra kolonner buren båge i absidens öppning mot koret som spelar mot refflade pilastrar mellan absidfönstret och en Jehovasol över altarkrucifixet. Hjälmvalvet är målat som blå himmel med moln. Allt, liksom den eleganta, runda predikstolen, tillkommet vid ombyggnaden 1853-54. Orgelfasaden på västläktaren byggdes 1902. Läktarunderbyggnaden i väster tillkom 1993-94. Kyrkan restaurerades 1902 efter ritningar av arkitekten Fritz Eckert, varvid öppen bänkinredning ersatte en äldre. 1957-58 restaurerades kyrkan efter ritningar av arkitekten Gösta Rollin varvid dopkapell inreddes under läktaren i södra korsarmen (nu avlägsnat) och nuvarande slutna bänkinredningen tillkom efter förebild från äldre bevarade bänkdelar. 1993-94 restaurerades kyrkan under ledning av ingenjör Carl-Axel Roos, Hudiksvall.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Rätans nuvarande kyrka av trä, belägen i samhällets utkant, byggdes 1795 av Pål Pehrsson och Per Pålsson från Stugun efter troligen egna ritningar. 1844 planerades en nybyggnad. Församlingen fick emellertid i.o.m. att de önskade bygga meddelst den "Rydingska metoden" (småsten i kalkbruk) endast tillstånd till en mindre kyrka och tornet skulle ej få bära klockor. Nybyggnadsplanerna skrinlades och kyrkan ombyggdes och utökades 1853-56. Arbetet utfördes av Olof Nordell under brodern byggmästaren Johan Nordells ledning. En sedan 1850-talet välbevarad träkyrka med ovanlig plan och korutformning. En snarlik lösning tillämpade Johan Nordell året efter i Lidens kyrka (Me). Kyrkan föregicks av en träkyrka från 1400-talet belägen vid Rätansjöns strand mitt emot vägen upp till nya kyrkan.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt långhus med korta korsarmar vid koret. Det långsmala koret avslutat med ett femsidigt korutsprång i öster. Sakristia i norra korsarmen under läktaren. "Dopkapell", numera förvaringsplats för äldre föremål på motsvarande plats under södra korsarmsläktaren. Torn med huvudingång i väster. Separat senare upptagen ingång till sakristian från väster.
Stomme av timmer på stensockel i långhuset fram till korsarmarna. Korsarmarna jämte absiden är av stolpkonstruktion. Fasaderna klädda med liggande gulvitmålad panel på förvandring samt vita lister. Gråmålad sockel. Taken belagda med rödmålad plåt.

EXTERIÖR - Ursprungligen troligen ej utförd efter ämbetets fastställda ritning. Förmodligen närmade sig utförandet snarare Pål Pehrssons egen ritning för kyrkor i Klövsjö och Rätan. 1853-54 års om- och tillbyggnad omdanade kyrkans exteriör i stor omfattning. Den lilla gustavianska kyrkan med sex fönster fick nygotiska drag, en ny och troligen högre tornavslutning med gavlar, lanternin och spira. Eventuellt nybyggdes hela tornet vid detta tillfälle, den för Pehrsson typiska kyrkoporten är i placerad i ingången till kyrkorummet från vapenhuset. Kyrkan tillbyggdes vidare med ett kor med femsidig avslutning, som domineras av tre stora fönster, samt korta korsarmar. Den lilla sakristian som troligen låg bakom den äldre raka korväggen revs. Samtidigt försågs hela kyrkan med ny brädfodring. Efter den senare ombyggnaden tycks inga större förändringar ha skett.

INTERIÖR - Ett vackert och ljust kyrkorum. Väggarna är klädda med liggande panel målad i gråvitt, högt gråmålat tunnvalv med gördelbågar. Pilastrar mellan fönsterna, tre på var sida. Det något förhöjda korpartiet, belyst av tre fönster, omges av en sakristia på norra och ett rum för äldre inventarier på södra sidan. Över dessa sidoutrymmen är läktare. Kolonner bär korbågen och entablement över läktarna. Korabsidens valv ljusblått med moln. Fristående senare tillkommet altare. I fönstret bakom altaret ett större krucifix. Den eleganta runda predikstolen, samtida med utbyggnaden, är fästad vid norra läktaren och sannolikt ritad av Johan Nordell. Ursprungligen en altarpredikstol, bestående av den äldre predikstolen från 1656 uppsatt över altaret. Altartavlan föreställde Kristus på korset och därunder de fyra evangelisterna och deras symboler. Altaret var klätt med svart sammetstyg med årtalet 1703. Bakom altarpredikstolen och över densamma fanns en "skuggmålning" med en duva svävande bland moln och änglar upplysta av solens strålar, utförd av Pehr Sundin d.ä.. På altarringens överkant bibelcitat från Joh. 1:7 samt Ebr. 10:22. Dopfunt i form av en dopängel med tennskål, stående på en grön och svart piedestal.
Bänkinredningen i två kvarter är sluten mot mittgången och öppen mot sidorna. Den ursprungliga bänkinredningens 1600- eller 1700-talsdörrar, som delvis övertogs från den äldre kyrkan vid tillkomsten av den nya kyrkan 1795 och som revs ut vid renoveringen 1899-1903, kom åter till användning eller stod som modell vid den nuvarande bänkinredningens tillkomst 1957-58. Orgelläktaren troligen delvis övertagen från den gamla kyrkan eller nytillverkad 1796 eller 1853-56. Orgelfasaden tillhör 1902 års orgel, orgelverket från 1979. Läktarunderbyggnad från 1993. 1828-30 var bänkinredningen blåmålad och läktaren omålad.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860, Del 4 Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. 1997