ASIGE KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - ASIGE
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 545, 1900: 884, 1995: 357

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i utkanten av bebyggelsen, nära Suseån som strax i öster har eroderat sig ned ett tiotal meter under omgivande nivåer. I miljön finns bla hembygdsgården väster om kyrkan samt dessutom en relativt hög fornlämningstäthet. Asige sn ligger i utkant av slättbygderna längs kusten med skogsbygden som vidtar i nordöst. Socknen domineras av kuperade skogsmarker. Asige ingår i Ätradalens riksintresseområde (se Abilds sn).

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Stenkyrka bestående av ett rektangulärt långhus och ett lika brett kor med tresidig avslutning i öster. I väster ett stentorn. Kyrkans sammansatta byggnadshistoria är i många stycken oviss, men murarna torde innehållar partier från flera byggnadsperioder (byggnadsperioderna dokumenterad vid yttre restaurering 1978). I kyrkans långhus bevaras betydande partier av murverk från en sannolikt romansk kyrka, murad helt i rå eller kluven gråsten. Under senmedeltiden utvidgades kyrkan österut och fick ett kor i jämnbredd med långhuset. Kyrkan har också, sannolikt efter medeltidens slut, utvidgats västerut minst 5 meter. År 1806 förlängdes kyrkan ytterligare österut, och fick då den nuvarande koravslutningen. Stentornet i väster tillkom 1847 som ersättning för en äldre, fristående klockstapel.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är utvändigt vitputsad. Kyrkans exteriör präglas av en restaurering som gjordes 1890, efter förslag av arkitekterna Carl Pettersson och Ferdinand Boberg, då västtornet fick den nuvarande spetsiga spiran (tidigare en låg pyramidhuv), och sydportalen betonades genom en utskjutande risalit. Ingångar genom tornets bottenvåning samt mitt på långhusets sydsida. Kyrkans interiör präglas av 1800-talets strama klassisism. Det vitputsade kyrkorummet täcks av ett tunnvalv av trä med markerad taklist. Kyrkans fasta inredning, såsom altaruppsats och predikstol, förnyades under 1800-talets andra hälft.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.

KYRKOGÅRDEN
Kyrkan kringgärdas av en låg kallmurad skalmur. Huvudingången är placerad i väster med en svart smidesgrind med rundbågeformad överdel och grindstolpar av natursten. I nordväst finns en mindre grind med höga grindstolpar. I norr och söder finns planterade häckrader. I söder, norr och väster ramas kyrkogården in av planterade trädrader. Grusade gångar leder fram till kyrkan och runt kyrkan samt ut i kvarteren i söder och norr.

Gravvårdarna ligger i N-S riktning. Några är s.k. singelgravar med naturstenskarm och grusfyllnad och några är inramade av kedjor med stolpar. Inga lyktstolpar finns på kyrkogården men ett par träbänkar finns. I den södra delen finns en öppning i häcken där det tidigare har suttit en grind.

I öster har kyrkogården en avrundad avslutning och här finns också en äldre trädallé och häckrader som leder ner till de gamla KYRKSTALLARNA. Detta hus har ett sadeltak täckt med korrugerad rödmålad plåt, fasader med röd locklistpanel, fönster med spröjs, vit kulör, utedass. Den gamla likvagnen finns bevarad.

I norr finns en EKONOMIBYGGNAD som idag används av vaktmästarna. Fasaderna består av en röd locklistpanel, sadeltak, 2-luftsfönster utan spröjs, enkupiga tegelpannor.