FALKENBERGS KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - FALKENBERG
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 642, 1900: 2537, 1995: 13974

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida stadsförsamling. Ny Falkenberg införlivad under 1500-talet.

LÄGE OCH OMGIVNING - Falkenbergs nya kyrka påbörjades 1891 utanför det dåvarande stadsområdet men i närheten av järnvägsstationen. Den ersatte då en äldre, ännu kvarstående kyrka (se I: FALKENBERGS GAMLA KYRKA). Nya kyrkan sammanhänger med de yngre delarna av staden som vuxit fram från i höjd med kyrkan och norrut. Direkt i anslutning till kyrkan återfinns också pastorsexpeditionen.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den murade kyrkan är i princip en centralkyrka med grekiskt korsformad grundplan, men med ett polygonalt avslutat kor i öster och i väster ett torn. Kyrkan är uppförd 1891-92 efter ritningar av arkitekt Adrian Crispin Peterson. På kyrkans nordöstra hörn tillbyggdes 1955 en med Förbindelsegång ansluten, polygonal sakristia, efter förslag av arkitekt Georg Rudner.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Den oputsade murverkskyrkan i nygotisk stil är till exteriören relativt välbevarad. Kyrkans tak är belagt med mönsterlagd skiffer och tornet är uppåt stegvis avsmalnande och försett med en hög, kopparklädd spira. Ingångar i genom tornet i väster, samt på korsarmsgavlarna. Interiören har genomgått betydande förändringar, i synnerhet vid en restaurering 1958, efter förslag av arkitekt Sture Langö. Den ursprungliga dekoren övermålades då i en ljus, enhetlig färgskala. Den nygotiska inredningen, som i allt väsentligt är samtida med kyrkan, förenklades. Korets glasmålningar ersattes med tonat antikglas. Orgelfasaden är den ursprungliga.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Dopfunten i trä är från 1885. Konstnären Walter Bengtsson har skulpterat den 1958 anskaffade dopfunten av sten.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.

FALKENBERGS KYRKA ligger i centrala Falkenberg. Väster om kyrkan ligger centralstationen och en kioskbyggnad. Söder om kyrkan ligger en förskola samt en vitputsad f d badhusbyggnad och en stadspark. Till anläggningen hör kyrkan med tillbyggd sakristia i nordost. Norr om kyrkan finns en äldre och en yngre församlingsbyggnad med expedition och vaktmästeri.

Nordost om kyrkan ligger en FÖRSAMLINGSHEMMET med fasadtegel i brunbeige kulör med smal fog. Belagd med kopparplåttak och med fönster i vit kulör, rundbågeformade i bottenplan och med raka bågar i segmentformade nischer i övriga våningsplan. Byggnadens huvudentré ligger i öster. Nord-nordväst om kyrkan ligger en vinkelbyggd, yngre, församlingshemsbyggnad i rött fasadtegel belagt med bandplåt av zink och med öppen arkad och runt hörntorn. I utrymmet mellan det äldre och yngre församlingshemmen finns bl a en fontän.

KYRKOTOMTEN
Kyrkotomten kringgärdas av en låg mur av oregelbundet formade stenar med raka kanter, fogad och med flata, granitstenar i toppen. Öppningar med murade, ngt högre, pelare, finns mot församlingshemmet i N, mot stationsbyggnaden i V, mot förbipasserande vägar i S och Ö. Gångarna från muröppningarna och runt kyrkan är breda och belagda med grusbelagda betongplattor, typ dansk sjösten. Plattbeläggningen på norra sidan sluttar uppåt mot norra entrén. På sidorna om södra entrén ligger kullerstenar.

Kyrkotomten är anlagd med gräsmatta. På ömse sidor om norra entrén växer rododendronbuskar. Planteringar finns även framför korabsiden och i de vinklade vrårna mellan korsarmar och utskjutande trapphustorn, arkiv och sakristia. På fasad mot söder växer en murgröna. Innanför omkringliggande mur finns ett antal stora höga lövträd. Vid gångarna i SV, NV och NO och SO, står parkbänkar av trä på betongstöd med planterade buskar runt.