KYRKOMILJÖN
Kyrkan ligger centralt i byn med stora landsvägen på norra sidan och med Ljusnan på södra sidan. I sydväst ligger församlingsgården och i väster bakom kyrkogårdsmuren en asfalterad parkering. I söder ligger kyrkoförvaltningens byggnader och öster om kyrkan bybebyggelse.
KYRKOANLÄGGNINGEN
Kyrkan omges på västra sidan av en mur med natursten med låga, kraftiga och fyrkantiga grindstolpar vilka kröns av ett kors i metall. På östra, norra och södra sidan består omgärdningen i ett gjutjärnsstaket, vackert utformat, som tar upp det spetsiga nygotiska stilidealet. Staketet är från kyrkans byggnadsperiod 1886. Kyrkogården omger kyrkobyggnaden och gravarna är från olika tidsperioder. De äldsta gravarna är från 1800-talets slut. 1935 utvidgades kyrkogården och då tillkom muren av granit i väster. Entrén i väster har järngrindar. En annan ingång finns i söder likaså med gjutjärnsgrindar. Det är gräsmatta på hela kyrkogården. Runt kyrkan ligger betongplattor i dubbla rader. Framför södra sidan och från parkeringen upp till entrén är gången asfalterad. Björkar är planterade på östra delen mot staketet samt på vissa andra områden på kyrkogården. 2004 anlades en minneslund i sydvästra hörnet av kyrkogården i anslutning till urngravsområdet som tillkom under slutet av 1970-talet.
Kyrkan uppfördes av Per Norin 1880-86 efter ritningar av Ernst Abraham Jacobsson och fick prägel av nygotik med inspiration av fornnordisk träarkitektur. Långhuset är rektangulärt med rakavslutat kor och en mindre tresidig sakristia i öster. På norra och södra sidan finns utbyggda vindfång med spetsiga krön för sidoentréer. Kyrkans torn ligger i sydvästra hörnet och ansluter mot långhusets västra vägg. Älvros nya kyrka hotades under mitten av 1900-talet av rivning. Det berodde på att den gamla kyrkan åter började användas som ordinarie gudstjänstrum 1945. 1954 beslutas dock att även nya kyrkan skulle restaureras. 1957 genomgick kyrkan en omfattande restaurering och ombyggnad efter ritningar av Rolf Bergh och arbetena utfördes av ingenjör Olov Hedström. Kyrkan togs därefter åter i bruk.
Stommen utgörs av en stolpkonstruktion på en sockel av granit. Sadeltaket är av falsad plåt. Det ursprungliga papptaket byttes 1892 till ett plåttak. Tornet uppfördes i timmer med diagonala strävor. Tornet är täckt med spån upp till listen som avgränsar mot de brunmålade klockluckorna av liggande brädor med en rundbågig avslutning. I våningen runt luckorna finns stående panel målad vit och röda pilastrar som delar in fasaden i fält. Ovan dessa sitter lunettfönster i gavlarna på tornspiran. Den spetsbågiga tornspiran av falsad kopparplåt kröns av en förgylld tupp. 1995 lades ny kopparplåten på spiran då plåten efter en storm fläkts upp I ett av tornutrymmena ligger detaljer kvar från 1886 års inredning, bland annat ljuskronor och delar av förgyllda kapitäl.
Kyrkans nedre del är liksom tornet klädd med rektangulära och rödmålade raka spån. De övre partierna har panel där långhusets fönster sitter och är vitmålat. Detta delas in i fält genom rödmålad stående panelbräder. Fönsterbågarna och spröjs bryter av med samma röda kulör. Fönstren på långsidorna är placerade tre och tre, sex stycken på var sida om vindfången. Den röda kulören återfinns också på de vackert utformade taksparrarna, vilka håller upp det kraftigt utskjutande takfallet, samt stuprören och hängrännorna. Sadeltaket har på norra och södra takfallet fem takkupor med invändigt frostat glas. Fönstren är utbytta, de var tidigare krysspröjsade vilka flertalet fönster är än idag. Takkuporna har en tornliknande plåtklädd överbyggnad med en vitmålad omfattning kring fönstren. Kuporna kröns av en förgylld ring. I tornets botten finns förråd samt kylrum för kistor med ingång i tornets östra del. Kylanläggning tillkom på 1970-talet och utrymmet utvidgades under 1990-talet.
Från parkeringen leder en asfalterad gång fram till huvudentrén i väster. Framför trappan i granit ligger en halvrundel av kullersten, de yttersta raderna av röda stenar. Vid restaureringen 1957 blev kyrkan utvändigt något avkortad i väster och entrén fick en öppen form med en loggia. Loggian täcks av ett snedställt tak som bärs upp av träpelare med konsolkapitäl. Takets undersida är blåmålat med vitmålade bjälkar. Ett tresidigt gavelparti är placerat ovanför yttertrappan med årtalet 1883 målat. Golvet i loggian är lagt med osymmetriskt fogade stenplattor och ligger an mot sockeln och trappan i granit. Den kraftiga och tunga porten i trä ramas in av en omfattning av kraftiga träbjälkar, vilket ger entrén en kompakt och tung känsla. Handikapprampen som löper längs med tornets norra sida är av metall och tillkom under 1900-talets mitt. En dörr vid kyrkans huvudentré leder in till en toalett. Ovanför loggians tak på långhusets västgavel sitter ett rosettfönster från 1957 med en åttkantig inramning. Utvändigt har fönstret klarglas och invändigt frostat glas. Sadeltakens östra och västra nock avslutas med en förgylld stjärna.
1957 byggdes också vindfången in och försågs med fönster och det norra vindfångets entrédörr sattes igen. Kyrkan fick ut- och invändigt den färgsättning som kyrkan har idag. Kyrkan var före det vitmålad Över vindfånget i söder som har en dörr av stående panel sitter en av trä utsågad kungakrona/lilja och över båda sidoingångarna sitter ett förgyllt enkelt kors. 1998-2000 utfördes den senaste utvändiga restaureringen. Fasaden restaurerades, taket lades om med ny galvaniserad takplåt, taket målades om, rötskadat virke i takkonstruktionen byttes samt träkonstruktioner i anslutning till att fasaden målades om.
Långhusets östra gavel har ett utskjutande lägre tresidigt parti vilket inrymmer sakristian. Även här sitter höga spetsbågiga fönster, ett i vardera fälten. Glasen är färgade i blått, grönt och rött. En dörr i söder, troligen ombyggd på 1950-talet med handtag från den tiden, smälter bra in i det rödfärgade partiet av byggnaden. Under takfallet är lampor monterade. Taksparrar utformade med vita rosetter.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
