SUNDSJÖ KYRKA

HISTORIK FRÅN PROJEKTET SOCKENKYRKORNA. KULTURARV OCH BEBYGGELSEHISTORIA -

FÖRSAMLING 1995 - SUNDSJÖ

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 449, 1900: 1829, 1995: 925

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger öster om Storsjön på en platå ovanför Sundsjön. Ruinen av Sundsjö gamla kyrka av sten ligger vid Sundsjöns strand ett par hundra meter nordväst om nuvarande kyrkan.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: belägen på annan plats (SUNDSJÖ KYRKORUIN). De meterhöga bevarade murarna består huvudsakligen av granit. De utgör resterna av en liten korkyrka med rektangulärt långhus och smalare, rakt avslutat kor i öster. Triumfbågen var ytterst smal, liksom ingången i långhusets sydmur. Teckningar från 1828 och 1830 visar att kyrkan då även hade ett lågt torn av trä i väster och en sakristia av trä vid korets norra mur. Sydportalen var igenmurad och en ingång fanns på tornets sydsida. Långhus, kor och sakristia hade sadeltak, tornet hade panelade väggar och lanterninhuv. Myntfynd tyder på att en kyrka stått här under 1200-talet, en datering som överensstämmer med kyrkans planform och murverkets karaktär, även om det inte är uteslutet att kyrkan kan ha haft en föregångare. Sakristian fanns år 1669. Tornet uppfördes 1702 av Gregorius Raaf, varvid sannolikt öppningen i långhusets västmur togs upp. Kyrkan revs 1830.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Sundsjö nuvarande stenkyrka uppfördes 1827-32 av byggmästaren Simon Geting efter egen ritning. Den består av rektangulärt långhus med rakt avslutat korparti i öster, sakristia vid östgaveln, samt västtorn, som inrymmer vapenhus.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Den nyklassicistiska kyrkan har släta, vitputsade gråstensmurar med stora, rundvälvda fönsteröppningar. Långhuset täcks av flackt sadeltak, sakristian, som är lika hög som långhuset, täcks av valmtak. Tornet har en låg, fyrsidig lanterninhuv. Taken täcks av skiffer. Ingång genom tornet i väster och mitt på långhusets syd- och nordsida. Kyrkorummet täcks av panelat flackt trätunnvalv med målning av Ernst Lindelöf 1957 i en mittplafond. Innerväggarna är släta och vitputsade. Östväggens draperier och skenarkitektur målades av Göran Sundin 1833 och omger altaruppsatsen, liksom predikstolen utförd av Jonas Edler, men arbetet avslutat efter dennes död 1832. Skulpturgruppen "Kristus på berget Tabor" i trä i altaruppsatsens mittnisch utförd av Thorwald Alef 1957. Den slutna bänkinredningen från byggnadstiden är senare ändrad. På västläktaren från 1847 en orgel med fasad från 1877. Läktarunderbyggnaden byggdes 1955-57. Vid en restaurering 1910-11 ändrades rummets färgsättning, altarväggens draperier målades över och väggar och valv försågs med sparsam dekormålning. Altaruppsatsens kors med lamm och törnekrona ersattes med altartavla, "Emausvandringen", målad av konstnären Karl Tirén. 1955-57 restaurerades kyrkan efter ritningar av arkitekten John Åkerlund. Färgsättningen ändrades åter, dekormålningen togs bort och östväggens draperimålning togs fram och Tiréns altartavla flyttades.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Redan 1772 diskuterades ett nytt kyrkbygge i Sundsjö, då den medeltida stenkyrkan med sitt 1702 tillkomna torn av trä ansågs för liten. Det skulle dröja till 1812 innan ritningar till en ny kyrka förelåg, ursprungligen upprättade av Simon Geting, marginellt ändrade av ÖIÄ. Geting stod även som byggmästare till kyrkan som byggdes 1827-1831 uppe i byn. Den invigdes 12 juni 1836 av biskop Franz Mikael Franzén. Den äldre medeltida kyrkan vid Sundsjöns strand revs delvis och återstår idag såsom en ruin.

PLAN OCH MATERIAL - Långhuskyrka med kor och utbyggd sakristia i öster samt torn i väster. Ingång genom torn. Mittportalerna på långsidorna interiört igenspikade.
Materialet är gråsten med tegel i dörr- och fönsteromfattningar. Fasaderna putsade i vitt. Taket belagt med skifferplattor, ursprungligen ett rödtjärat spåntak.

EXTERIÖR - ÖIÄ:s omarbetning av Getings ritning bestod endast i borttagande av en gördelgesims under tornets taklist, en förenkling av lanterninernas öppningar samt en mer kvadratisk plan för sakristian. Kyrkan byggdes något mindre än vad ritningarna avsåg. Några mindre avvikelser från ritningarna gjordes, bl.a. beträffande lanterninens utformning. Dörrarna i tornfoten har målad text "Kopparen På Dässe Dörrer är gifven af Kyrko Wärden Jöns Anders Son i Marsätt". Kyrkan välbevarad sedan byggnadstiden, förutom byte av takmaterial.

INTERIÖR - Kyrkorummet med sina vitputsade väggar och höga fönster täcks av ett trätunnvalv. Längs takets mitt en plafondmålning, utförd av Ernst Lindelöf 1957. Motiven i vitt mot en ljusblå fond anspelar på Sundsjö församling. Altarväggens skenperspektiv och draperier i blått är målade 1833 av Göran Sundin från Sunne. Altaruppställningens omramning och altarbord samt predikstolen är delvis ett verk av Jonas Edler från Sundsjö. Vid dennes död 1832 fullföljdes arbetet av Johan Göransson samt Per Persson. I altaruppställningens mitt är nu placerad skulpturgruppen "Kristus på berget Tabor" utförd 1957 av Thorvald Alef, som även komponerat dopfunten. Ursprungligen fanns där ett fristående gulmålat kors med Lamm och törnekrona. Det snidade draperiet bakom predikstolen var tidigare kompletterat med ett sannolikt av Sundin målat draperi på väggen, som var utdraget i den bredvidliggande fönsternischen samt upp i valvet där det avslutades med en stor rosett. Mitt emot predikstolen ett dopaltare med altartavla föreställande "Emmausvandringen" utförd som huvudaltartavla 1911 av Karl Tirén.
Ursprunglig sluten bänkinredning, moderniserad under senare år. Läktaren från 1847. Läktarunderbyggnaden, två kvadratiska inbyggnader som ej täcker hela västväggen, utgör ett främmande inslag i kyrkorummet. Orgeln med fasad byggd av P. L. Åkerman & Lund 1877.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860, Del 4 Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. 1997

HISTORIK FRÅN PROJEKTET SOCKENKYRKORNA. KULTURARV OCH BEBYGGELSEHISTORIA -

FÖRSAMLING 1995 - SUNDSJÖ

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 449, 1900: 1829, 1995: 925

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger öster om Storsjön på en platå ovanför Sundsjön. Ruinen av Sundsjö gamla kyrka av sten ligger vid Sundsjöns strand ett par hundra meter nordväst om nuvarande kyrkan.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: belägen på annan plats (SUNDSJÖ KYRKORUIN). De meterhöga bevarade murarna består huvudsakligen av granit. De utgör resterna av en liten korkyrka med rektangulärt långhus och smalare, rakt avslutat kor i öster. Triumfbågen var ytterst smal, liksom ingången i långhusets sydmur. Teckningar från 1828 och 1830 visar att kyrkan då även hade ett lågt torn av trä i väster och en sakristia av trä vid korets norra mur. Sydportalen var igenmurad och en ingång fanns på tornets sydsida. Långhus, kor och sakristia hade sadeltak, tornet hade panelade väggar och lanterninhuv. Myntfynd tyder på att en kyrka stått här under 1200-talet, en datering som överensstämmer med kyrkans planform och murverkets karaktär, även om det inte är uteslutet att kyrkan kan ha haft en föregångare. Sakristian fanns år 1669. Tornet uppfördes 1702 av Gregorius Raaf, varvid sannolikt öppningen i långhusets västmur togs upp. Kyrkan revs 1830.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Sundsjö nuvarande stenkyrka uppfördes 1827-32 av byggmästaren Simon Geting efter egen ritning. Den består av rektangulärt långhus med rakt avslutat korparti i öster, sakristia vid östgaveln, samt västtorn, som inrymmer vapenhus.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Den nyklassicistiska kyrkan har släta, vitputsade gråstensmurar med stora, rundvälvda fönsteröppningar. Långhuset täcks av flackt sadeltak, sakristian, som är lika hög som långhuset, täcks av valmtak. Tornet har en låg, fyrsidig lanterninhuv. Taken täcks av skiffer. Ingång genom tornet i väster och mitt på långhusets syd- och nordsida. Kyrkorummet täcks av panelat flackt trätunnvalv med målning av Ernst Lindelöf 1957 i en mittplafond. Innerväggarna är släta och vitputsade. Östväggens draperier och skenarkitektur målades av Göran Sundin 1833 och omger altaruppsatsen, liksom predikstolen utförd av Jonas Edler, men arbetet avslutat efter dennes död 1832. Skulpturgruppen "Kristus på berget Tabor" i trä i altaruppsatsens mittnisch utförd av Thorwald Alef 1957. Den slutna bänkinredningen från byggnadstiden är senare ändrad. På västläktaren från 1847 en orgel med fasad från 1877. Läktarunderbyggnaden byggdes 1955-57. Vid en restaurering 1910-11 ändrades rummets färgsättning, altarväggens draperier målades över och väggar och valv försågs med sparsam dekormålning. Altaruppsatsens kors med lamm och törnekrona ersattes med altartavla, "Emausvandringen", målad av konstnären Karl Tirén. 1955-57 restaurerades kyrkan efter ritningar av arkitekten John Åkerlund. Färgsättningen ändrades åter, dekormålningen togs bort och östväggens draperimålning togs fram och Tiréns altartavla flyttades.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Redan 1772 diskuterades ett nytt kyrkbygge i Sundsjö, då den medeltida stenkyrkan med sitt 1702 tillkomna torn av trä ansågs för liten. Det skulle dröja till 1812 innan ritningar till en ny kyrka förelåg, ursprungligen upprättade av Simon Geting, marginellt ändrade av ÖIÄ. Geting stod även som byggmästare till kyrkan som byggdes 1827-1831 uppe i byn. Den invigdes 12 juni 1836 av biskop Franz Mikael Franzén. Den äldre medeltida kyrkan vid Sundsjöns strand revs delvis och återstår idag såsom en ruin.

PLAN OCH MATERIAL - Långhuskyrka med kor och utbyggd sakristia i öster samt torn i väster. Ingång genom torn. Mittportalerna på långsidorna interiört igenspikade.
Materialet är gråsten med tegel i dörr- och fönsteromfattningar. Fasaderna putsade i vitt. Taket belagt med skifferplattor, ursprungligen ett rödtjärat spåntak.

EXTERIÖR - ÖIÄ:s omarbetning av Getings ritning bestod endast i borttagande av en gördelgesims under tornets taklist, en förenkling av lanterninernas öppningar samt en mer kvadratisk plan för sakristian. Kyrkan byggdes något mindre än vad ritningarna avsåg. Några mindre avvikelser från ritningarna gjordes, bl.a. beträffande lanterninens utformning. Dörrarna i tornfoten har målad text "Kopparen På Dässe Dörrer är gifven af Kyrko Wärden Jöns Anders Son i Marsätt". Kyrkan välbevarad sedan byggnadstiden, förutom byte av takmaterial.

INTERIÖR - Kyrkorummet med sina vitputsade väggar och höga fönster täcks av ett trätunnvalv. Längs takets mitt en plafondmålning, utförd av Ernst Lindelöf 1957. Motiven i vitt mot en ljusblå fond anspelar på Sundsjö församling. Altarväggens skenperspektiv och draperier i blått är målade 1833 av Göran Sundin från Sunne. Altaruppställningens omramning och altarbord samt predikstolen är delvis ett verk av Jonas Edler från Sundsjö. Vid dennes död 1832 fullföljdes arbetet av Johan Göransson samt Per Persson. I altaruppställningens mitt är nu placerad skulpturgruppen "Kristus på berget Tabor" utförd 1957 av Thorvald Alef, som även komponerat dopfunten. Ursprungligen fanns där ett fristående gulmålat kors med Lamm och törnekrona. Det snidade draperiet bakom predikstolen var tidigare kompletterat med ett sannolikt av Sundin målat draperi på väggen, som var utdraget i den bredvidliggande fönsternischen samt upp i valvet där det avslutades med en stor rosett. Mitt emot predikstolen ett dopaltare med altartavla föreställande "Emmausvandringen" utförd som huvudaltartavla 1911 av Karl Tirén.
Ursprunglig sluten bänkinredning, moderniserad under senare år. Läktaren från 1847. Läktarunderbyggnaden, två kvadratiska inbyggnader som ej täcker hela västväggen, utgör ett främmande inslag i kyrkorummet. Orgeln med fasad byggd av P. L. Åkerman & Lund 1877.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860, Del 4 Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. 1997

Marken kring kyrkan sluttar något åt väster och söder. Det finns endast en smal gräsremsa mellan kyrkans norra fasad och landsvägen. Kyrkogården omger kyrkobyggnaden på östra, västra och södra sidan. Mot vägen öster om kyrkobyggnaden står en tjock granhäck. I granhäcken står två kraftiga grindstolpar med kopparplåtsklätt pyramidtak krönta med en i trä svarvad urna, målad i en gul kulör. Grindarna är av smidesjärn. Grindstolparna är murade och slätputsade i vitt. Granhäcken fortsätter mot öster där den bryts av med ytterligare två grindstolpar i samma utförande. Här finns dock inga grindar. Genom entrén når man förlängningen av kyrkogården åt öster med stora gräsytor med gravstenar. Gräsytorna delas upp i kvarter genom de grusade gångarna. Mot den avgränsande granhäcken i öster ligger grusgravar samt gravkvarter avdelade med låga tjock häckar. Även mot söder avgränsas kyrkogården av den täta granhäcken. Kyrkogården sträcker sig långt åt söder med stora gräsytor med äldre gravstenar närmast kyrkobyggnaden och yngre gravstenar längre söderut samt breda grusgångar. Mellan gravstenarna står små låga buskar. I sydväst ligger sockenstugan. Planen framför kyrkan i väster är asfalterad och här finns parkering.

Gravkapellet ligger i öster, bakom tjocka granhäckar, och är troligen byggt på 1950-talet. Det är en låg och kvadratisk byggnad täckt med ett karnischsvängt tak och en kraftigt profilerad takfot. Taket är klätt med skiffer och kröns av ett enkelt smideskors. Fasaderna är slätputsade i vitt med en putsad sockel lika kyrkan. Gravkapellet har på baksidan ett utskjutande parti med ett fönster på norrsidan. Framför den breda porten ligger en trappa med ett trappsteg samt vilplan av kalkstenblock. Porten med två dörrblad är delvis klädd med trä och koppar. Ovanför porten hänger moderna armatur. Gravkapellet omges av lövhäckar med en öppning på alla sidor utom mot väst där granhäcken tar vid.. Mellan kyrkan och bårhuset finns gravar från 1940-1960-talet.

Sundsjö kyrka byggdes 1827-1832 under ledning av stiftsbyggmästare Simon Geting efter ritningar av Carl Fredrik Sundwall daterade 1812 samt omarbetade ritningar av Geting som efterliknar Sundwalls ritning.

Ett par hundra meter nordväst om nuvarande kyrkan ligger ruinen av Sundsjö gamla kyrka som revs 1830. (Se tidigare inventeringar).

Gravkapellet ligger i öster, bakom tjocka granhäckar, och är troligen byggt på 1950-talet.

Mellan kyrkan och bårhuset finns gravar från 1940-1960-talet

KYRKOMILJÖN
Sundsjö kyrka ligger på en platå ovanför Sundsjön. Ett par hundra meter nordväst om nuvarande kyrkan ligger ruinen av Sundsjö gamla kyrka som revs 1830. Landsvägen går tätt förbi kyrkans norra fasad och på andra sidan finns bybebyggelse, vilken även omger kyrkan och kyrkogården i övriga väderstreck.

KYRKOANLÄGGNINGEN
Marken kring kyrkan sluttar något åt väster och söder. Det finns endast en smal gräsremsa mellan kyrkans norra fasad och landsvägen. Kyrkogården omger kyrkobyggnaden på östra, västra och södra sidan. Mot vägen öster om kyrkobyggnaden står en tjock granhäck. I granhäcken står två kraftiga grindstolpar med kopparplåtsklätt pyramidtak krönta med en i trä svarvad urna, målad i en gul kulör. Grindarna är av smidesjärn. Grindstolparna är murade och slätputsade i vitt. Granhäcken fortsätter mot öster där den bryts av med ytterligare två grindstolpar i samma utförande. Här finns dock inga grindar. Genom entrén når man förlängningen av kyrkogården åt öster med stora gräsytor med gravstenar. Gräsytorna delas upp i kvarter genom de grusade gångarna. Mot den avgränsande granhäcken i öster ligger grusgravar samt gravkvarter avdelade med låga tjock häckar. Även mot söder avgränsas kyrkogården av den täta granhäcken. Kyrkogården sträcker sig långt åt söder med stora gräsytor med äldre gravstenar närmast kyrkobyggnaden och yngre gravstenar längre söderut samt breda grusgångar. Mellan gravstenarna står små låga buskar. I sydväst ligger sockenstugan. Planen framför kyrkan i väster är asfalterad och här finns parkering.

Gravkapellet ligger i öster, bakom tjocka granhäckar, och är troligen byggt på 1950-talet. Det är en låg och kvadratisk byggnad täckt med ett karnischsvängt tak och en kraftigt profilerad takfot. Taket är klätt med skiffer och kröns av ett enkelt smideskors. Fasaderna är slätputsade i vitt med en putsad sockel lika kyrkan. Gravkapellet har på baksidan ett utskjutande parti med ett fönster på norrsidan. Framför den breda porten ligger en trappa med ett trappsteg samt vilplan av kalkstenblock. Porten med två dörrblad är delvis klädd med trä och koppar. Ovanför porten hänger moderna armatur. Gravkapellet omges av lövhäckar med en öppning på alla sidor utom mot väst där granhäcken tar vid.. Mellan kyrkan och bårhuset finns gravar från 1940-1960-talet.

Sundsjö kyrka byggdes 1827-1832 under ledning av stiftsbyggmästare Simon Geting efter ritningar av Carl Fredrik Sundwall daterade 1812 samt omarbetade ritningar av Geting som efterliknar Sundwalls ritning. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti i öster och torn i väster. Kyrkan är en tidig nyklassicistisk kyrka med en låg fyrsidig tornhuv och öppen rundbågig lanternin. Långhusets byggnadskropp är lång i förhållande till det låga tornet.

Kyrkan gråstensmurar är putsade med en grov puts med vit avfärgning. Sockeln är gråbeige. Fönsteröppningarna är stora och rundvälda och fönstren är indragna i fasaden med solbänkar av trä belagda med kopparplåt. Under solbänkarna sitter ventilationsgaller i muren. Fönstren, med rundbågig avslutning, har sex lufter med mycket smal spröjs. På långhusets södra och norra del finns två sidoentréer vilka flankeras av två fönster på var sida. Den norra entrén liksom den södra ligger i en hög djup nisch med ett lunettfönster ovanför porten med putsad omfattning. Portarna är klädda med kopparplåt och på norra porten är texten "Kopparen på dese dörrar är skänkt af Bonden Olof Erikson i Löfsta" skriven med guldskrift. Framför norra porten ligger skivor av kalksten. Framför den södra entrén finns en trappa i två steg av granitblock.

Långhusets täcks av ett flackt sadeltak med skiffertäckning med en kraftigt profilerad och utskjutande takfot. Skiffern ersatte 1910-1911 ett tidigare spåntak. Sakristian i öster är smalare än långhuset men har samma takhöjd och dess valmade tak är klätt med skiffer lika långhuset. Fönstren är lika de på långhuset. På taket sitter en skorsten med ny plåtkrage.

I väst ligger tornet med en kraftigt profilerad och utskjutande takfot under den flacka tornhuven. Huven kröns av en fyrsidig lanternin i trä. Lanterninen har smala rundbågiga öppningar med skyddsräcke. Lanterninen täcks av ett flackt pyramidtak av kopparplåt och en förgylld glob med kors. I golvet sitter en lucka ned till tornet. En inristning i utrymmet under lanterninen, på en bjälke, berättar om plåtslagare 1965 samt inristningar från 1831. I tornets bottenvåning sitter fönster lika långhusets åt norr och söder. I väst ligger huvudentrén. Den är som övriga portaler infattad i en hög och smal nisch med markerad och putsad omfattning. Istället för ett fönster ovan porten sitter en inskriptionstavla med texten" Carl XIV Johan Sveriges och Noriges konung 1830". Framför entrén ligger en tresidig trappa med fyra steg och ett vilplan från 1994. En löst liggande ramp av metall ligger an mot trappan från södra. På var sida om entrén är ledstänger i koppar fästade i muren, troligen från 1935. De kopparklädda portarna har en inskription med texten "Kopparen pa däre dörrer är gjhenom af kyrko Wärden Jöns Anderson från marsätt". Dörrarna har en vackert utformad nyckelbricka. I mitten av tornets västfasad sitter ett runt fönster indraget i fasaden. Fönstret har fyra lufter med tre rutor och i mitten på fönstret sitter en lampa, monterad 1980. Tornets fasad avslutas innan tornhuven med ljudluckor i alla väderstreck. På tornets fasader, framförallt på västra sidan, syns under putsen ett stort antal ankarjärn. Fasadbelysning sattes upp 1969.

Genom den västra entrén kommer man in i vapenhuset som ligger i tornets bottenvåning. Porten, förankrad i murverket med vackra gångjärn och beslag, har tre speglar i varje dörrblad. Speglarna är marmorerade i en turkos kulör. Porten, med ett äldre lås, är troligen från byggnadstiden. Målningen på portens dörrblad är utförd senare. Väggarna är putsade samt marmorerade, troligen ommålade 1957. Taket är putsat i en ljusblå kulör från vilken tre lyktor hänger av metall och glas. Den tidigare trappöppningen sattes igen 1957 och taket målades om. Rummet är litet men ljust, dagsljus kommer in från fönstren i norr och söder. Fönsternischerna är djupa med en stenklädd fönsternisch. I vapenhuset sitter inga innanfönster. Rummet är enkelt möblerat med ett bord med hyllor samt stolar. På västra väggen sitter en tavla. . Framför porten ligger i golvet en cementplatta som täcks över av en gummimatta. Det lackade trägolvet täcks av en brun heltäckningsmatta.

Öppningen och pardörren till vindfånget mot kyrkorummet är rundväld. Ovanför ingången hänger en äldre skulpterad trädekoration med bladornamentik. Dörrbladen, med tre speglar, är marmorerade lika ytterporten och dörrbladen är fästa i murverket. Vindfångets väggar är putsade och marmorerade lika vapenhuset. Taket är delvis putsat och det lägre partiet är ett brädtak i vilket en taklampa sitter. Hela taket är marmorerat lika väggarna. Pardörren in till kyrkorummet är insatt under restaureringen 1955-57 med glasad överdel. Ovanför dörren hänger en tavla som troligen föreställer gamla Sundsjö kyrka.