MÖRSILS KYRKA

Mörsils kyrka byggdes mellan 1851-53 av byggmästare Alfred M Svensson efter ritningar från Överintendentsämbetet. Efter grundläggningen anhöll församlingen om nya ritningar där bland annat kyrkorummet förlängdes, i enlighet med ett förslag av Anders Åkerlund som man tillsände ÖIÄ. En ny ritning upprättades, sannolikt av Albert Törnqvist vid ÖIÄ, och kyrkans exteriör motsvarar idag i stort sett den ändrade ritningen. Samma arkitekt och byggmästare stod även bakom uppförandet av kyrkan i Undersåker under samma tid.

400 meter öster om kyrkan nära järnvägen är ruinen efter den medeltida kyrkan belägen. I anslutning till samhället ligger Östra kyrkogården invigd 1895 med bårhus byggt 1902, ombyggt 1934. Klockstapeln på Östra kyrkogården ritades av arkitekt Viktor Segerstedt inför kyrkans 100-årsjubileum och invigdes 1952.

HISTORIK FRÅN PROJEKTET SOCKENKYRKORNA. KULTURARV OCH BEBYGGELSEHISTORIA -

FÖRSAMLING 1995 - MÖRSIL

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 280, 1900: 1198, 1995: 1168

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Befolkningstal 1805: värdet avser år 1810. År 1805 hade församlingarna Undersåker, Mörsil, Åre och Kall tillsammans 2688 inv.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger väster om Storsjön i en sluttning ovanför Indalsälven och utanför tätorten. Gamla kyrka var belägen en halv kilometer österut, strax nordväst om ett brospann över Indalsälven och nära järnvägen.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: belägen på annan plats (MÖRSILS KYRKPLATS). Mörsils gamla kyrka var en salkyrka som före rivningen 1852 bestod av ett medeltida rektangulärt långhus av gråsten, en timrad sakristia från tiden efter 1645 i öster och ett timrat vapenhus av okänd ålder i söder. Långhusets planform tyder på en tillkomsttid tidigast under 1300-talet. Öster om kyrkan stod en klockstapel.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande stenkyrkan från 1851-53 uppfördes av byggmästare Alfred M. Svensson från Stockholm efter ritningar av byggmästaren Anders Åkerlund, bearbetade vid Överintendentsämbetet av Albert Törnquist. Den består av rektangulärt långhus med rakslutet korparti, vidbyggd sakristia i öster och västtorn.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan präglas av nyklassicism, med undantag av tornets åttkantiga lanternin med spetsig spira. Långhuset och sakristian täcks av flacka sadeltak. Murarna är vitputsade och försedda med hörnpilastrar, markerade omfattningar kring de rundbågiga fönstren och krönlist med tandsnitt på tornet. Ingång i väster samt mitt på långhusets sydsida (före 1931 även på nordsidan). Kyrkorummet täcks av tunnvalv av trä, klätt med väv och vitmålat. Altarväggen kröns av dekorativ skenperspektivmålning med nygotiska bågar och rocailler från byggnadstiden. På ömse sidor om altaruppsatsen från byggnadstiden hänger två stora oljemålningar med Nattvardens instiftande och Kristus inför Pilatus, utförda av Erik Persson från Valne 1852. Altartavlan, med Korsfästelsen som motiv, målades av Bengt Hamrén 1931. Predikstolen utförd av Salomon Hägglöf och Erik Söderkvist 1851-52. Den slutna bänkinredningen från byggnadstiden, liksom orgelläktaren i väster, vars barriär har figurativa målningar av Bengt Hamrén 1931. Orgelfasaden är från 1865. Kyrkan restaurerades 1931 efter ritningar av arktekten Anders Ekman, Östersund, varvid bl.a. sakristian delades i två våningar. Läktarunderbyggnaden tillkom vid en restaurering 1977.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Grunden till Mörsils nuvarande kyrka lades hösten 1851 (våren 1852?) varvid den medeltida kyrkan, som låg 400 m österut, revs. Av ängslan över att kyrkobyggnaden skulle bli för liten anhöll församlingen efter den första grundläggningen om en ny ritning från ÖIÄ med en förlängning av kyrkorummet samt dessutom om att tornöverbyggnaden skulle rättas efter församlingens insända förslag, en enkel fyrsidig lanternin med valmat tak. En ny ritning, sannolikt upprättad av Albert Törnqvist, översändes, med ett förlängt kyrkorum men med en ännu mera avancerad tornöverbyggnad. Arbetet återupptogs på våren 1853 och kyrkan kunde nödtorftigt tas i bruk 31 oktober. Byggmästare var Alfred M. Svensson från Stockholm. Invigningen ägde rum i oktober 1856.
Murade grindstolpar med båge och förgylld strålsol i smidesgaller med årtalet 1859.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt långhus med kor och utbyggd sakristia i öster, torn i väster. Ingång genom tornportal i väster och mittingång på sydsidan. Motsvarande ingång på nordsidan igenmurad. Separat senare upptagen ingång från norr till sakristian.
Byggd med marksten, fasaderna slätputsade och avfärgade i vitt, brun putsad sockel. Taken och lanterninen plåtbeklädda, den senare samt spiran med kopparplåt, för övrigt svartplåt.

EXTERIÖR - Med några få undantag utförd efter godkänd ritning, som förutom tornavslutningen och sakristians takform återgår på församlingens insända förslag, upprättat av byggmästaren Anders Åkerlund. Vidare har en smal gördelgesims tillkommit straxt under fönsterna. Den smäckra, åttkantiga lanterninen med sin spira låter ana den nygotik som började bli modern vid denna tid. Låg sakristia med sadeltak. Även om en del förändringar skett får exteriören anses vara välbevarad och tidstypisk till karaktären.

INTERIÖR - Det ljusa kyrkorummet har trots vissa förändringar en välbevarad nyklassicistisk karaktär. Tunnvalvet är klätt med väv och vitmålat. Profilerad taklist. Korväggen har en dekorativ bemålning från byggnadstiden. Ovanför väggbandet rocailler och illusoriska kassetter i grisaille. På var sida om altaruppställningen målningar utförda på väv, "Nattvardens instiftande" och "Kristus inför Pontus Pilatus". Korväggens målningar, liksom den tidigare altartavlan "Kristi himmelsfärd", numera uppsatt över ett altare mitt på nordväggen, är utförda 1852 av Erik Persson från Valne, som även målade predikstolen. Nuvarande altartavla med "Kristi korsfästelse" är målad av Bengt Hamrén 1931 och insatt i en arkitektonisk ram med vita kolonner och pilastrar med förgyllda kapitäl. Omramningen troligen ursprunglig. Altarbordet rikt smyckat med förgylld reliefskärning. Även altarringen försedd med snidade partier med växtornamentik. Eventuellt står snickaren Erik Söderkvist som mästare. Ursprungligen var korväggens tavlor på ömse sidor om altaruppställningen placerade under taklisten på korväggen. Under tavlorna fanns två dörrar, varav en blinddörr. Predikstol av Salomon Hägglöf och Erik Söderkvist 1851-52 med draperimålning bakom. Vid 1931 års renovering blev dekormålningen i form av rocailler och skuggmålning runt predikstol och draperimålning delvis övermålad. Dopfunt i trä av jämtlandstyp från 1680-tal. Ovanför dopaltaret en relief med "Jesu födelse", vilken kan tillskrivas Jonas Granberg och som kan ha tillhört den altarpredikstol han utförde 1756 (nu i Vallbo kapell).
Ursprunglig sluten bänkinredning, moderniserad, i fyra kvarter med avfasade hörn mot korsmitten. Läktaren troligen från byggnadstiden. Målningarna i dess fält av Hamrén 1931. Läktarunderbyggnad bestående av kapprum och skrudkammare. Orgelfasaden tillhör 1865 års orgel, verket byggt 1977.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860, Del 4 Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. 1997