BREDÅKRA KYRKA

År 1861 anlades en gemensam kyrkogård för Ronneby stadsförsamling och pastoratets landsförsamlingar (utom Saxemara). De samtida planerna på uppförandet av en kyrkobyggnad realiserades först 1937-39. Ritningar till kyrkan utarbetades av arkitekt Herbert Kockum 1936-37. Kyrkan, som är byggd i tegel, är av salkyrkomodell (rektangulärt långhus) och har torn i väster samt sakristia på korets nordsida. De vitputsade fasaderna uppbryts av stickbågiga fönsteröppningar. Långhuset täcks av ett sadeltak. Även tornet, med sina kolonnettförsedda ljudgluggar, har sadeltak. Ingång sker genom en bred stickbågig portal på tornets västsida. Det vitputsade kyrkorummet täcks invändigt av tre ribbvalv, två kryssvalv i väster och ett stjärnvalv i öster över korpartiet. De kraftiga sköldbågarna bildar rudimentära sidoskepp. Den fasta inredningen ritades av arkitekten.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998

Kyrkomiljön
Bredåkra kyrkoanläggning ligger invid väg 27, strax norr om Ronneby och väster om Kallinge. Bredåkra gods har anor från åtminstone tidigt 1600-tal och det var den dåvarande ägaren Caspar Wrede som på 1850-talet upplät delar av ägorna, en då trädlös sandhed, som plats för ny begravningsplats för Ronneby församling. 1886 blev närbelägna Bredåkra hed förläggningsplats för Blekinge bataljon och tio år senare
anlades en järnvägsstation för linjen TingsrydBredåkra som var en förlängning på den tågsträckning från Växjö som ursprungligen varit tänkt att gå ända till Ronneby. Stationen är nedlagd sedan 1970-talet men spår av bebyggelsen kvarstår ännu. Sedan 1944 huserar Blekinge flygflottilj, F17, på platsen tillsammans med den civila flygplatsen Ronneby Airport. Flygvapnets ankomst inledde en expansiv fas för Kallinge medan Bredåkra på senare år präglats av närheten till flygplatsen genom att merparten av husen i det lilla samhälle som växt fram kring stationen och godset har rivits på grund av flygbuller.

Kyrkogård
1810 utfärdades en kunglig förordning om att nya begravningsplatser av hygieniska skäl skulle anläggas utanför städerna. Utvecklingen gick initialt långsamt men tog under andra hälften av 1800-talet fart i hela landet. Marken till Ronneby församlings nya begravningsplats i Bredåkra uppläts 1858 av ordföranden i kyrkorådet friherre Casper Wrede. Tre år senare kunde den äldsta delen av kyrkogården invigas och strax
därefter uppfördes ett gravkapell i den norra delen. Den kyrkobyggnad som man avsatt tomt för i söder kom emellertid aldrig till utförande. En första utvidgning av begravningsplatsen skedde redan i slutet av 1800-talet och på 1920-talet anlades en skogskyrkogård på den tidigare tänkta kyrkotomten i söder. Nya utvidgningar skedde därefter i stort sett varje decennium och begravningsplatsen, som idag rymmer cirka 9000 gravplatser, utmärker sig genom att varje del bevarat sin egen särprägel. Flera delar eller kvarter kännetecknas dessutom av en strikt inbördes enhetlighet, exempelvis Västra kyrkogården som anlades på 1950-talet och utgörs av en vidsträckt tallbevuxen sluttning där marken såtts med gräs och samtliga gravstenar består av liggande hällar i granit. Norr om de symmetriska kvarteren på Gamla kyrkogården med dess karaktäristiska hängalmar och den betydligt mindre Nya kyrkogården från 1930- och -40-talen finns en sänka med dammar och lövskog som sedermera övergår i blandbarrskog. Här är gravkvarteren insprängda i naturlig skogsmark, orienterade i olika väderstreck utifrån landskapets topografi och områdets
helhetskaraktär. Norra kyrkogården har även minneslund, askgravplatser och ett muslimskt kvarter. Det senaste tillskottet är den så kallade Fågellunden från 2019, som introducerar en ny typ av gravskick i Sverige, med gravplatser i helt orörd skogsmiljö.

Byggnader på kyrkogården
Det tidigare bårhuset från tiden för kyrkogårdens tillkomst ligger i fonden av Gamla kyrkogårdens nordsydliga huvudgång. Byggnaden med rektangulär planform är uppförd i slätputsat och vitkalkat tegel med sockel, hörnkedjor och trappgavlar avfärgade i grått. Det flacka sadeltaket är avtäckt med rött betongtegel. Ingången i söder utgörs av en stickbågigt avslutad pardörr klädd med stående ekpanel. I gavelröstet finns ett rundfönster i brunmålat trä med spröjsning utformad av två kvadrater. Ett identiskt fönster återfinns i norra gavelröstet under vilket ett stickbågigt tvåluftsfönster är placerat.

I västra delen av Norra kyrkogården står en öppen klockstapel uppförd 1985 av kraftiga gråmålade limträbalkar med en klocka gjuten av M&E Ohlssons Klockgjuteri i Ystad.

Mindre ekonomibyggnader av enklare karaktär som bland annat inrymmer wc återfinns i nordvästra delen av Västra kyrkogården samt i nordöstra delen av Norra kyrkogården.

Källor och litteratur
Bredåkra kyrka, Underhållsplan (2006-11-28), Ponnert Arkitekter AB, Degeberga/Lund.
Uppdatering av vård- och underhållsplan, Bredåkra kyrka, Rapport 2019:61, Ankdammen Konsult, Karlskrona.
Svensson, B.O. Bredåkra kyrka, Ronneby: Svenska kyrkan, 2009.
Svensson, B.O. Bredåkra kyrkogård: en kulturhistorisk presentation, Ronneby: Svenska kyrkan, 2009.
Tuulse, A. m.fl. Sveriges kyrkor - konsthistoriskt inventarium, Blekinge Band IV, Ronneby kyrkor, Stockholm: Generalstabens litografiska anstalts förlag, 1959.
Ullén, M. (red.). Blekinge Landskapets kyrkor, Stockholm: Riksantikvarieämbetets förlag, 2002.
Ronneby kommun. Bygga, bo och miljö. Översiktsplan: Ronneby 2035, förslag till
översiktsplan till Ronneby kommun, Antagandehandling april 2018: https://www.ronneby.se/download/18.196cab7a1677d4be4f697c91/1544598874512/Liten_Ronneby2035_lagakraft_slutversion_tryck.pdf, hämtad 2020-05-09.
Riksantikvarieämbetet. Fornsök: https://app.raa.se/open/fornsok/, hämtad 2020-06-05.
Platsbesök 2020-04-20.