ÖSTRA VRAMS KYRKA

Kyrkomiljö
Östra Vrams socken är beläget på Kristianstadsslätten i nordöstra Skånes inland.
Byn har sitt namn efter den slingrande Vramsån som rinner upp i Store mosse
öster om Höör och har sitt utlopp i Helge Å vid Gärds Köpinge. Namnet Vram
tros komma av det fornnordiska ordet Wra och syfta på Vramsåns krökningar.
Vid ån söder om kyrkbyn har ett vad funnits till andra sidan där byn Hommentorp
ligger. Intill byn Hommentorp finns ett stort område med gravrösen, gravhögar
och ett mycket stort stenkummel kallat Store Rör.

Byarna Östra och Västra Vram finns dokumenterade sedan 1100-talet men en
fast bebyggelse i form av större gårdsenheter eller flera gårdar kan ha etablerats
redan under sen järnålder. Östra Vram tycks vara den mest betydande av byarna
under medeltiden, då det finns en huvudgård omnämnd från 1300-talet. Denna
var troligen belägen på bytomten mellan kyrkan och Vramsån och fanns ännu
kvar på 1560-talet men sedan upphörde den. Därefter blir Östra Vram annexförsamling
till Västra Vrams församling dit också prästgården flyttar. Fram till 1500-
talet fanns också en prästgård i Östra Vram vilken flyttade till Västra Vram.
Kvarnverksamheten har sannolikt varit viktig i socknen. I socknens östra del, på
andra sidan ån, ligger kvarnen Trobromölla omnämnd sedan 1500-talet.

På 1630-talet bildades Maltesholms godskomplex och större delen av byns 20
gårdar lydde under godset. Före skiftet bestod kyrkbyn av 18 gårdar samlade utmed
bygatan, framför allt väster om kyrkan. I samband med skiftet vid 1800-
talets början skingrades gårdsbebyggelsen och gårdarna tillhöriga Maltesholm
lades samman till en gård, Marielund, som änkesäte för Gustava Maria Adlerbjälke.
Gården har senare styckats upp till mindre fastigheter. Den nuvarande byn
består endast av några få hus. Norr om kyrkan ligger socknens första skolhus
byggt vid mitten av 1860-talet. En ny folkskola byggdes 1915 längre västerut.
Gamla skolan fungerade under en tid som församlingshem men är i likhet med
folkskolan numera privatbostad. Närmast kring kyrkan ligger också ett hus i öster
och ett par i söder. Huset närmast söder om kyrkan var byns affär under 1900-
talet fram till 1971. Ett större villaområde ligger väster om kyrkbyn som idag mer
eller mindre sammanvuxet med samhället Tollarp.

Kyrkan och kyrkotomten ligger inom fornlämningsområde
L1989:94 Bytomt/gårdstomt registrerat som möjlig fornlämning
(RAÄ-nummer: Östra Vram 12:1) och skyddas enligt 2 kap. kulturmiljölagen.

Kyrkogård
Den äldsta skriftliga källan om kyrkogården upptecknades 1663 och omtalar kyrkogårdsmuren
som var uppbyggd av stora gråstenar, vitkalkad och täckt med
taktegel och brädor. Två ingångar fanns till kyrkogården, en i norr och en i sydväst.
Den norra var en större port som också användes som likport vid begravningsprocessioner.
Träd verkar ha funnits kring kyrkogården redan under tidigt
1800-tal. 1822 gjordes muren om till en kallmur med nya ingångar med nya
grindpelare och en hagtornshäck planterades. 1890 lades muren om till en stödmur
och nya ingångar med stenpelare gjordes. Några år senare, 1897 planlades
kyrkogården med fyra nya kvarter och 1913 gjordes nya gångstråk. En ny planläggning
av kyrkogården gjordes av trädgårdsarkitekt G V Wahlberg 1960. En
askgravlund tillkom i sydöstra delen av kyrkogården 2015.

Kyrkogården har en rektangulär form och sluttar svagt mot norr. Kyrkan ligger i
dess mitt. Kyrkogården begränsas av häckar av liguster, hagtorn och måbär och
en låg stödmur av fogad natursten finns i väster och norr med vardera en grindöppning.
Den norra grinden är från 1847 och består av en dubbel smidesgrind
fäst i släthuggna stenpelare av granit krönta med stenklot. Den västra ingången
består av en enkel smidesgrind fäst i två stenpelare i samma stil som vid huvudingången.
I norr och söder växer en trädkrans av lind och i väster står några klotlönnar
samt ett par pelarekar intill västra entrén. Merparten av gravstenarna står i
gräsmatta, enstaka med planteringsram och några med bevarad stenkant kring
gravplatsen. Gångarna är singeltäckta. Ett fåtal solitärträd finns på kyrkogården
och i öster en ensam hängask som enligt traditionen planterades till minne av en
pojke som dog i difteri 1898. Längst i öster finns en nyanlagd minneslund med en
minnessten av diabas.

Byggnader på kyrkogården
Under 2022, efter inventeringen av kyrkomiljön har en förrådsbyggnad/toalett
uppförts på kyrkogårdens östra del. Denna finns därmed inte dokumenterad på
flygfotot eller exteriöra fotografier av kyrkogården i denna rapport.

Källor
Underhållsplan för Östra Vrams kyrka, Barup och Edström arkitektkontor, Opublicerad
rapport, 2006.
Östra Vrams kyrka, Johan Wanngren, Kristianstad 2000.
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008.
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015.
Östra Vrams kyrkogård, vård- och underhållsplan 2016, Hanna Cöster, Maria Johansson,
Tony Svensson, R2016:42 Regionmuseet Skåne.

Internet:
Fornsök, Riksantikvarieämbetet, Webbsida:
https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/7ff25ab6-6faf-4fca-be4e-
6731530a09d8
Forskningsdatabas för Medeltida kyrkor i Skåne, Barbro Sundnér. Svensk Nationell
Datatjänst. Webbsida: https://snd.gu.se/sv/catalogue/study/SND0941
Riksantikvarieämbetet