LULEÅ DOMKYRKA (OSCAR FREDRIKS KYRKA)

Luleå domkyrka, Oscar Fredriks kyrka, har ett dominerande läge på höjd i staden. Kyrkan är den tredje på platsen. Den första var av trä och invigdes 1667. Den ersattes 1790 av en stenkyrka. Efter dess brand 1887 uppfördes den nuvarande kyrkan 1889-1893 på den gamla grunden. 1904 fick kyrkan status av domkyrka i det samma år nybildade Luleå stift. Ritningarna är utförda av Adolf Emil Melander. Kyrkan uppfördes, under arkitekten och stadsbyggmästaren Karl A Smiths ledning, som en treskeppig hall av tegel med alla skepp under ett gemensamt sadeltak. De rikt artikulerade fasaderna går i nygotisk stil. Grundplanen formar ett latinskt kors med rundade avslutningar mot öster och väster. Korsarmarnas mittpartier har portaler. I väster reser sig ett torn med hög, spetsig spira och små hörntorn. I tornets bottenplan ligger kyrkans huvudingång. Samtliga portaler har sin plats i ett framspringande murparti och leder in till ett vapenhus. Koret vetter mot öster och har polygonal avslutning. Dess glasmålningar är från kyrkans byggnadstid. Sakristian inrymdes i vinkeln mellan koret och den norra korsarmen. Även interiören fick ursprungligen en nygotisk utformning, karakteriserad bl.a. av öppna takstolar och läktare av trä. Altartavlan är snidad av Garibaldi Lundberg. 1937-38 omgestaltades kyrkorummet genomgripande under ledning av Knut Nordenskjöld. All träinredning revs ut, kyrkan välvdes och murarna vitputsades. Arbetet innebar bl.a. att de öppna takstolarna revs och ersattes av murade valv. Sidoskeppen förändrades invändigt främst efter förebild av Högalidskyrkan i Stockholm, där strävpelarna bildar nischer utmed långmurarna. Nischerna förbinds med varandra genom passager. Predikstolen och bänkinredningen utbyttes. Antemensalet av koppar är ett verk av Ragnar Myrsmeden. Krucifixet i korsmitten utfördes av Carl Fagerberg, som även står för den övriga skulpturala utsmyckningen. Ny sakristia byggdes. Ett dopkapell inreddes söder om altaret. Dess glasmålning från omkring 1950 är komponerad av Yngve Lundström, som även utfört dekorativa skisser på ett par murpartier i kyrkan. 1982-84 moderniserades interiören efter ritningar av Bertil Franklin. Hela kyrkorummet erhöll ny färgsättning. Altaret flyttades fram. Den nya altarringen kläddes med tyg i en starkt röd färg som ska harmoniera med färgen på de nu genombrutna läktarbarriärerna. Golvet belades med storrutig mosaik. Ett sidokapell inrättades i söder och här hänger nu den ursprungliga takkronan från koret. Armaturen utbyttes.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995-2000

Kyrkan ligger orienterad i NÖ-SV riktning, mittpå den gamla kyrkogården som fyller ut
ett helt kvartersblock. Kyrkogården befinner sig i ett övergångstadium mellan kyrkogård
och park, med enstaka, äldre gravvårdar, moderna parkarmaturer med klarglasglober
och vårdade gräsytor och med ett glest nät av grusgångar. Tomten kantas av
björkar.

Den nuvarande kyrkan, ritad av A.E. Melander, är den tredje på samma plats och
en av stiftets två kyrkor i tegelnygotik. Nygotiska tegelkyrkor är annars ett av det
sena 1800-talets tunga bidrag till vår kyrkoarkitektur på såväl landsbygd som i
stadsmiljö i övriga delar av landet.
Kyrkan blev det nybildade stiftets domkyrka 1904, men stod klar redan 1893 och
ersatte då den 1700-tals-kyrka som sex år tidigare blivit lågornas rov i
stadsbranden.