SEGERSTA KYRKA

Segersta fick sin första stenkyrka i början av 1200-talet, byggd på samma plats som den nuvarande. Som i så många andra fall var det en liten kyrka som med tiden utvidgades och försågs med valv och målningar.

Den gamla kyrkogården i Segersta är liten och omgärdar kyrkan på alla sidor utom i öster. Kyrkogårdsmuren utgör på denna sida en förlängning av korväggen och sakristians vägg, för att sedan fortsätta som ett liggande U runt resten av kyrkan. Gravarna är främst orienterade efter muren, bortsett från ett kvarter i sydost där de ligger i tydliga rader. Övervägande del av gravarna är påkostade enskilda eller familjegravar markerade med högresta gravstenar och ramar av sten eller järnstaket. I början av 1990-talet anlades en minneslund strax utanför kyrkans västra entré. Denna utmärker sig genom en stenlagd kvadrat vid foten av två resliga tujor. Fyra stycken lika resliga tujor växer också i en halvcirkel framför kyrkoporten. I övrigt består vegetationen av ytterligare någon tuja, ett fåtal äldre lövträd, några mindre häckar och gräs. Ingångar till kyrkogården finns i söder och väster.

1921 invigdes begravningsplatsen, anlagd på vad som tidigare kallades Backåkern. Anläggningen har formen av en rektangel, orienterad ungefär i öst-västlig riktning, som delats i längdriktningens mitt. Delningen utgörs av en björkallé som tar sin start vid entrén i väster mellan två förrådsbyggnader. Längs södra långsidan växer en tät granhäck medan de övriga sidorna ramas in av ett kryssformat trästaket. Gravarna är lagda i rader till största del i öst-västlig riktning. Majoriteten av dem är typiska 1900-talsgravar utan inramning och med stenar i jämn storlek, med undantag för ett fåtal enklare kors. Begravningsplatsen är sparsmakad utan utsmyckningar och marken täckt av gräs.

Strax norr om kyrkan står två gamla kyrkstallar, det ena med åtta portar och det andra med fyra. Konstruktionen är densamma för båda, en liggtimmerstomme på hörnstenar och ett flackt sadeltak. Timret är synligt på fasaderna och rödmålat liksom vindskivor och knutbrädor. De dubbla portarna bär panel i fiskbensmönster och är svartmålade. På taket ligger tvåkupigt lertegel.

Entrén till begravningsplatsen flankeras på ett effektfullt sätt av två kvadratiska förrådsbyggnader. Konstruktionen vilar på hörnstenar och fasaderna är klädda med vitmålad locklistpanel. De spetsiga tälttaken är täckta av svart plåt och krönta av svarta kors. Fönstren är småspröjsade och målade i samma kulör som fasaderna, liksom omfattningarna till fönster och dörrar. Dubbeldörrarna mot kyrkogården pryds av kors i relief och är målade svarta.

Segersta fick sin första stenkyrka i början av 1200-talet, byggd på samma plats som den nuvarande. Som i så många andra fall var det en liten kyrka som med tiden utvidgades och försågs med valv och målningar.

Den gamla kyrkogården i Segersta är liten och omgärdar kyrkan på alla sidor utom i öster. Kyrkogårdsmuren utgör på denna sida en förlängning av korväggen och sakristians vägg, för att sedan fortsätta som ett liggande U runt resten av kyrkan. Gravarna är främst orienterade efter muren, bortsett från ett kvarter i sydost där de ligger i tydliga rader. Övervägande del av gravarna är påkostade enskilda eller familjegravar markerade med högresta gravstenar och ramar av sten eller järnstaket. I början av 1990-talet anlades en minneslund strax utanför kyrkans västra entré. Denna utmärker sig genom en stenlagd kvadrat vid foten av två resliga tujor. Fyra stycken lika resliga tujor växer också i en halvcirkel framför kyrkoporten. I övrigt består vegetationen av ytterligare någon tuja, ett fåtal äldre lövträd, några mindre häckar och gräs. Ingångar till kyrkogården finns i söder och väster.

1921 invigdes begravningsplatsen, anlagd på vad som tidigare kallades Backåkern. Anläggningen har formen av en rektangel, orienterad ungefär i öst-västlig riktning, som delats i längdriktningens mitt. Delningen utgörs av en björkallé som tar sin start vid entrén i väster mellan två förrådsbyggnader. Längs södra långsidan växer en tät granhäck medan de övriga sidorna ramas in av ett kryssformat trästaket. Gravarna är lagda i rader till största del i öst-västlig riktning. Majoriteten av dem är typiska 1900-talsgravar utan inramning och med stenar i jämn storlek, med undantag för ett fåtal enklare kors. Begravningsplatsen är sparsmakad utan utsmyckningar och marken täckt av gräs.

Strax norr om kyrkan står två gamla kyrkstallar, det ena med åtta portar och det andra med fyra. Konstruktionen är densamma för båda, en liggtimmerstomme på hörnstenar och ett flackt sadeltak. Timret är synligt på fasaderna och rödmålat liksom vindskivor och knutbrädor. De dubbla portarna bär panel i fiskbensmönster och är svartmålade. På taket ligger tvåkupigt lertegel.

Entrén till begravningsplatsen flankeras på ett effektfullt sätt av två kvadratiska förrådsbyggnader. Konstruktionen vilar på hörnstenar och fasaderna är klädda med vitmålad locklistpanel. De spetsiga tälttaken är täckta av svart plåt och krönta av svarta kors. Fönstren är småspröjsade och målade i samma kulör som fasaderna, liksom omfattningarna till fönster och dörrar. Dubbeldörrarna mot kyrkogården pryds av kors i relief och är målade svarta.