DALKÖPINGE KYRKA

Kyrkomiljön
Dalköpinge ligger på Söderslätt, cirka en halvmil öster om Trelleborg. Slättbygden har Sveriges bästa åkerjord. De goda förutsättningarna för odling gjorde redan under förhistorisk tid området attraktivt. Kring 1000-talet, efter befolkningsökning och förbättringar inom jordbruket, skedde en omfattande bybildning. Namnet Dalköpinge från tidig medeltid betyder eventuellt köpplatsen, handelsplatsen i dalen. Intill byn går
en å som i äldre tider varit segelbar ifrån kusten. Under 1100-talet bildades socknarna och flera romanska kyrkor byggdes i området, ibland ersatte de en träkyrka. Kring 1200-talet byggdes flera kyrkor av tegel på Söderslätt. På en karta från 1766 ligger byn i dalgången ner mot ån, väster om kyrkan. Byn var omgiven av odlingsmark indelad i en mängd smala tegar. Denna struktur behölls fram till enskiftet i början av 1800-talet
då landskapet omvandlades. Jorden sammanfördes i större enheter, byn splittrades och de flesta av gårdarna flyttades ut från bykärnan. De senaste decennierna har inneburit ökad mekanisering av jordbruket, sammanslagning till större enheter av jorden och minskat behov av arbetskraft i lantbruket. Byn är idag liten med en handfull hus.

Kyrkan ligger på en höjd intill byvägen som går genom den lilla byn. Mittemot kyrkan på andra sidan vägen mot söder finns en hästgård med hagar. Direkt väster om kyrkogården ligger en park med den ståtliga prästgården från 1850-talet som idag innehåller församlingshus och expedition. Längs vägen västerut ligger byn med en fyrlängad gård som finns kvar sen före skiftet, samt två tidigare skolbyggnader och ett par hus uppförda i början av 1900-talet. Mot norr och öster utbreder sig böljande jordbruksfält. En slingrande å kantad av träd går i en dalsänka en bit norr och väster om kyrkan.

Kyrkan ligger inom riksintresse för kulturmiljövård Gylle-Dalköpinge och riksintresse kust. Anläggningen ligger dessutom inom av länsstyrelsen utsedd särskilt värdefull kulturmiljö, Dalköpinge-Gislöv-Gylle. Kyrkotomten ligger inom reg. fornlämning Dalköpinge 34:1 som utgör den ungefärliga bytomten enligt karta från 1766 och 1808. Fornlämningar skyddas enl. 2 kap. kulturmiljölagen.

Kyrkogården
Historia
Den äldsta delen av kyrkogården närmast kyrkan etablerades under medeltiden. Medeltida kyrkogårdar anses allmänt ha varit inhägnade, betade ängar, som även fungerade för profana ändamål. Gravarna utformades ofta som små kullar med träkors. Under andra hälften av 1800-talet omgestaltades ett stort antal kyrkogårdar i Skåne då de fick stramare planlösningar med gångar och kvarter och omgärdade gravplatser. På en karta från 1766 är Dalköpinge kyrkogård omgärdad och har en nästan kvadratisk planform. Förmodligen har kyrkogården inte utökats sedan dess.

Beskrivning
Kyrkogården omges av en fogad gråstensmur åt väster, norr och öster. Muren är bitvis ojämnt böljande i öster. Mellan gråstenarna är muren vitmålad. Muren avtäcks med tre rader tegelpannor. Längs vägen i söder går en låg stödmur med ett dekorativt gjutjärnsstaket. Innanför staketet står en trädkrans av stora friväxande lindar. Grindar finns i väster till byvägen och i öster till den lummiga prästgårdsparken med flera höga träd och församlingshemmet.

Kyrkan omges av singel. Gravplatserna på södra sidan är stora och omgärdade av buxbom och belagda med singel. Vissa gravplatser har flera stenar inom samma avgränsning. Enstaka gravplatser har avgränsning med smidesstaket. Stenarna är högresta från sekelskiftet kring 1800/1900 och har bland annat form av obelisker och avbrutna kolonner. Även kalkstensvårdar från mitten av 1800-talet finns, flera med oläslig text. Några gravkar, en liggande stenram, med plantering finns. Lantbrukare är den vanligaste titeln på kyrkogården. På norra sidan är kvarteren omgärdade av bokhäckar och stenarna står mot rygghäckar av bok. Gravplatserna är indelade med buxbom och singelbelagda. De flesta stenar är låga och horisontella. Inga träd finns på kyrkogården förutom raden av lindar mot söder men en hel del vintergröna buskar växer på gravplatserna.

Byggnader på kyrkogården
En ekonomibyggnad med toalett och förråd, finns i nordvästra hörnet av kyrkogården. Fasaden är av gråsten och tälttaket är belagt med rött tegel. Huset är sammanbyggt med muren.

Källor och litteratur
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008
Skånska kyrkor, Skånes Hembygdsförbund årsbok 1997
Underhållsplan för Dalköpinge kyrka, 2017-03-17, Erika Martin Arkitektur och Restaurering
Helgedomar på Söderslätt II, Ernst Frostin 1966
Skånes medeltida dopfuntar, Lars Tynell 1913-21
A catalogue of wall-paintings in the churches of medieval Denmark 1100-1600, Knud Banning
https://www.lansstyrelsen.se/skane/besok-och-upptack/kulturmiljoprogram/omraden/dalkopingegislov-
gylle.html