ÖSTRA TORPS KYRKA

Kyrkomiljön
Östra Torp ligger på Söderslätt, en kilometer från sydkusten och en och en halv mil öster om Trelleborg. Slättbygden har Sveriges bästa åkerjord. De goda förutsättningarna för odling gjorde redan under förhistorisk tid området attraktivt. En gravhög från bronsåldern, Dellings hög nordöst om kyrkan, visar på tidig bosättning. Kring 1000-talet, efter befolkningsökning och förbättringar inom jordbruket, skedde en omfattande bybildning. Under 1100-talet bildades socknarna och flera romanska kyrkor byggdes i området, ibland ersatte de en träkyrka. På Söderslätt är socknarna små och kyrkorna ligger tätt.

På kartor från början av 1700- och 1800-talet ser man att Östra Torp hade en samlad bebyggelse i en rad främst norr om kyrkan. Mellan kyrkan och bebyggelsen fanns en damm. Byn var omgiven av odlingsmark indelad i en mängd smala tegar. Denna struktur behölls fram till enskiftet då landskapet omvandlades. Jorden sammanfördes i större enheter, byn splittrades och flera av gårdarna flyttades ut från bykärnan.

Till Östra Torp socken hör även Smyge och Smygehamn som numera är sammanbyggda. Under 1800-talet utvecklades här en omfattande kalkindustri eftersom jorden var mycket kalkrik. Kalkugnar, som är bevarade, byggdes nordöst om Östra Torp. I Smygehamn anlades en utskeppningshamn. Järnväg kom till Östra Torp/Smygehamn 1887.

De senaste decennierna har inneburit ökad mekanisering av jordbruket, sammanslagning till större enheter av jorden och minskat behov av arbetskraft i lantbruket. Den gamla lilla byn består nu av ett fåtal gårdar glest placerade och några fristående hus. Östra Torp har idag växt samman med Smygehamn som har utökats med flera villaområden. De runda vita kupolugnarna för kalkbränning är bevarade
som industriminne.

Söder om kyrkogården finns före detta prästgården som numera är församlingshem, församlingsexpedition från 2006 samt ett förråd med wc från 1937 och parkering. Mot väster och söder utbreder sig jordbruksfält med utsikt mot havet och fyren. I norr ligger Kyrkovägen med en fyrlängad kringbyggd gård. Mot öster gränsar en väg som tillkom vid kyrkogårdens utvidgning och som leder till församlingshemmet.

Kyrkan ligger inom riksintresse kustzonen och riksintresse Östra Torp- Hemmesdynge. Dessutom inom av länsstyrelsen utsedd särskilt värdefull kulturmiljö Hemmesdynge-Smygehamn samt kulturmiljöstråk Skånelinjen Per-Albinlinjen. Kyrkotomten ligger inom reg. fornlämning Östra Torp 51:1 som utgör den ungefärliga bytomten enligt äldre lantmäterikartor. Fornlämningar skyddas enl. 2 kap. kulturmiljölagen.

Historia
Den äldsta delen av kyrkogården närmast kyrkan etablerades under medeltiden. Medeltida kyrkogårdar anses allmänt ha varit inhägnade, betade ängar, som även fungerade för profana ändamål. Gravarna utformades ofta som små kullar med träkors. Under andra hälften av 1800-talet omgestaltades ett stort antal kyrkogårdar i Skåne då de fick stramare planlösningar med gångar och kvarter och omgärdade gravplatser.

Den medeltida kyrkogården var i det närmaste kvadratisk. Den utökades på 1850-talet åt väster och söder. Den nya kyrkan som var ungefär dubbelt så stor som den gamla tog plats på kyrkogården och befolkningen ökade under andra hälften av 1800-talet. Det behövdes mer plats för gravsättning. 1909 anlades en helt ny kyrkogård separerad från kyrkan en bit bort, intill Kyrkskolan. Den kallas Västra kyrkogården. Denna kyrkogård har kvar sin form sedan 1909. På 1930-talet utvidgades gamla kyrkogården österut efter ett förslag av länsträdgårdsmästare Lenné. På denna plats låg tidigare prästgårdens ekonomibyggnader vilka revs i början av 1900-talet. Muren i öster revs och ersattes av en häck. Kyrkogården har även utökats med ett stort område norr om kyrkan som har förblivit grässått. Under 1970-talet anlades en minneslund och 2009 anlades askgravplats inom befintlig kyrkogård.

Beskrivning
Kyrkogården vid kyrkan består av tre delar. Den äldre delen är omgärdad av en stenmur, delvis avtäckt med tegel, mot söder, väster och norr. Marken är grässådd och på södra sidan står glest placerade högresta gravstenar i gräs. I sydvästra hörnet på gamla delen är inrättat en cirkelformad minneslund omgärdad av häck. Från minneslunden är det fri sikt mot fyren och havet. Den östra utvidgningen från 1930-talet är omgärdad av avenbokshäckar och lindar i öster och söder. Gravplatserna med singel omges av buxbom och kvarteren av avenbokshäckar som även är rygghäckar. Stenarna är låga och horisontella. Här finns även urnlund med liggande stenar och askgravplats. Flest titlar på kyrkogårdens gravstenar är lantbrukare, men havets närhet märks med titlar som skeppare, fiskare och sjöman samt kalkindustrin med titeln kalkugnsägare. Norr om kyrkan och muren finns en stor grässådd del utan gravplatser som avgränsas av en avenbokshäck i väster och norr samt en rad med oxlar i väster. Kyrkogården har tre grindar av gjutjärn mellan kraftiga murade stolpar.

Byggnader på kyrkogården
Inga byggnader förutom kyrkan finns på kyrkogården.

Källor och litteratur
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008
Skånska kyrkor, Skånes Hembygdsförbund årsbok 1997
Underhållsplan för Östra Torps kyrka, 2006-05-12-10, Ponnert Arkitekter AB
Vård och underhållsplan Östra Torps kyrkogård, 2013-07-30, Mona Wembling
Östra Torps kyrkor, Stig Sivenius, 1958