RÖNÖ KYRKA

Rönö socken är belägen på östra delen av Vikbolandet och har tidigare utgjort en del av Östra Ny socken. En sätesgård vid Rönö finns belagd i det skriftliga materialet sedan 1331 och har senare innehafts av såväl kungen som biskopen. Den äldsta kända kyrkan i Rönö var ett träkapell, Sankt Antonii Capell, vars ålder och utformning är okänd. Det revs i samband med att den nuvarande kyrkan byggdes 1641-1642. Det var pfalzgreven Johan Kasimir som lät bygga kyrkan till minne av hans gemål, den svenska prinsessan Catharina. Kyrkan har en rektangulär planform med rakslutet korparti, sakristia i norr och vapenhus i väster. Fasaderna är vitputsade och sadeltaket, som är valmat i öster, är belagt med tegel. Huvudingången är via vapenhuset i väster. På kyrkogården finns en klockstapel från 1680-talet.
KYRKOGÅRDEN Den äldre delen av kyrkogården omgärdas av en stenmur med ingång i söder. Ingången flankeras av två kvadratiska, putsade grindstolpar med enkla smidesgrindar. Sydväst om kyrkan finns en klockstapel, som sannolikt kan härstamma från 1680-talet. Enligt en uppgift i Sveriges Bebyggelse ska den ha en stock med det inristade årtalet 1751. Om det syftar på en nybyggnation eller renovering är okänt. Norr om kyrkan uppfördes ett bårhus 1961 efter ritningar av stadsingenjör David Hodin i Linköping.
Efter avslutad kyrkogårdsinventering kompletteras beskrivningen och historiken.

FÖRSAMLING 1995 - RÖNÖ

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 650, 1900: 620, 1995: 213

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Församling utbruten ur Östra Ny senast omkring 1600, stundom betraktad som kapellförsamling, förklarad annexförsamling 1921.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger högt i en trång sprickdal i skärgårdsbygden 25 km öster om Söderköping. På kyrkogården finns en klockstapel samt bårhus i form av en jordkällare. Invid kyrkan ligger en f. d. skola, nu bygdegård samt f. d. ålderdomshem. Norr om kyrkan ligger Rönö kungsgård, i dag ruin.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Ett mindre träkapell, SANKT ANTONII CAPELL, omtalas på Rönö. Kapellets ålder och utformning är inte närmare känd. Rivet i samband med att ny kyrka uppfördes, sannolikt på samma plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande kyrkan uppfördes 1641-42 av Pfalzgreven Johan Casimir, till minne av hans gemål Catharina, och består av ett rektangulärt långhus med ett rakslutet korparti. En sakristia i norr tillfogades 1811. I väster finns ett långsmalt vapenhus av okänd ålder.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Enkel exteriör med vitputsade murytor, högsmala fönsteröppningar och tegeltäckta takfall. Den östra gaveln stöds av tre strävpelare. Kyrkorummet är kryssvälvt i fyra travéer, sannolikt samtidigt som murarna uppfördes. En större restaurering ägde rum 1922. Under 1940-talet ommålades interiören, på 1960-talet lades taket om. In- och utvändig restaurering skedde 1973. Som altarprydnad fungerar ett senmedeltida altarskåp.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.

RÖNÖ KYRKOGÅRD
Kyrkan med omgivande kyrkogård ligger på Vikbolandets södra del. Kyrkogården har en
oregelbunden planform. I söder smalnar kyrkogården och södra muren vinklar av mot
nordöst. Kyrkan ligger på kyrkogårdens nordöstra del och kyrkans långhus är orienterat i
öst/väst.

Rönö kyrka
Rönö socken har tidigare utgjort en del av Östra Ny socken. En sätesgård vid Rönö finns
belagd i det skriftliga materialet sedan 1331 och har senare innehafts av såväl kungen som
biskopen. Den äldsta kända kyrkan i Rönö var ett träkapell, Sankt Antonii Capell, vars ålder
och utformning är okänd. Det revs i samband med att den nuvarande kyrkan byggdes 1641-
1642. Det var pfalzgreven Johan Kasimir som lät bygga kyrkan till minne av hans gemål, den
svenska prinsessan Catharina. Kyrkan har en rektangulär planform med rakslutet korparti,
sakristia i norr och vapenhus i väster. Fasaderna är vitputsade och sadeltaket, som är valmat i
öster, är belagt med tegel. Huvudingången är via vapenhuset i väster.

BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården saknar kvartersindelning. Gravnumreringen börjar invid muren i sydväst,
fortsätter i ett större område i sydväst, för att sedan fortsätta vid muren i nordväst, en gravrad
väster om kyrkan och tre gravplatser norr om kyrkan. Därefter saknas några nummer. På
gravkartan från 1940-talet ligger dessa nummer under en annan indelning söder om kyrkan.
Det är gravnummer 93-99 b. Ett större område i nordväst har gravnummer från 100 till 201.
Numreringen fortsätter från nr 202 sydöst om kyrkan till nr 337 sydväst om kyrkan. Väster
om den sista raden finns en rad med numrering från 1001 till 1026 och söder om klockstapeln
ligger två mindre rader med numrering från 500 till 514.

Allmän karaktär
Kyrkogården har en öppen karaktär då det saknas rygghäckar. Områdena med s k linjegravar,
nordvästra delen och området söder om kyrkan, är något utglesade. Gravraden närmast kyrkan
och enstaka enskilda gravar har en mer påkostad karaktär med högre gravvårdar och/eller
gravomgärdningar. I övrigt är karaktären enhetlig med låga gravvårdar, som alla har textsidan
mot öster. Den öppna karaktären bryts delvis av de högvuxna tujorna utmed gången från södra
grinden till kyrkans vapenhus samt den höga boken söder om klockstapeln.

Omgärdning
Väster: en ca 0,1-0,8 (i söder) m hög kallmurad helmur av ca 0,2-0,8 m stor gråsten. Sedum
växer på muren samt en klippt ca 0,5 m hög syrenhäck.
Norr: en ca 1,2 m hög kallmurad helmur av ca 0,2-0,5 m stor gråsten. Sedum växer på muren
och buskar norr om muren. Muren följer terrängen som sluttar mot öster. I höjd med kyrkans
vapenhus finns ingången till bisättningsrummet i muren. De kopparklädda portarna inramas
av huggen och fogad röd granit. I höjd med sakristian växer en ca 1,2 m hög klipp
snöbärsbuske innanför muren. I nordöstra hörnet körs kompost ut och ligger mot muren.
Öster: en ca 0,8-1,0 m hög kallmurad stödmur av ca 0,2-0,5 m stor gråsten. Sedum växer på
krönet och en ca 1,3 m hög klippt spireahäck finns innanför muren. Muren vinklar av mot
sydväst och övergår i den södra muren.
Söder: en ca 1,2 m hög kallmurad helmur, delvis stödmur, av ca 0,2-0,5 m (enstaka 1,0 m)
stor gråsten. Sedum växer på murkrönet.

Ingångar
Väster: en gång till uthuset i nordväst.
Söder: pargrind av järnsmide med konkavt krön. Enkla spjälor och svängd ornamentik.
Grindstolparna är kvadratiska och slätputsade med spritputsade fält, allt avfärgat i vitt.
Stolparna kröns med plåtklätt och svartmålat topptak.

Vegetation
Kyrkogården saknar trädkrans.
Norr: stubbar efter nedtagna träd (trädkrans ?).
Öster: tre askar växer utanför muren. Det är oklart om de har hört till en trädkrans, eller växer
naturligt.
Söder om klockstapeln växer en hög bok. Utmed gången från grinden i söder till kyrkans
västingång står ett antal tujor. Det är sex stycken i öster och två stycken väster om gången,
närmare kyrkan. De äldre tujorna är mycket höga och ska enligt uppgift på sikt ersättas av de
yngre tujorna. Även ingången till bisättningsrummet flankeras av tujor. Några gravar
omgärdas med låga häckar och dessa utgörs av buxbom. Det finns inga rygghäckar på
kyrkogården.

Gångsystem
En grusgång löper invid kyrkogårdsmuren i sydöst och väster liksom runt kyrkan. Från den
södra grinden löper en grusgång till kyrkans vapenhus. Kyrkogårdens västra del delas in i en
nordlig och en sydlig del genom en grusgång som går runt respektive del. Området söder om
kyrkan delas i två delar genom en grusgång i nord/sydlig riktning. Gångarna är belagda med
krossgrus.

Gravvårdstyper
Majoriteten av gravvårdarna är sentida låga och breda vårdar. Det finns även ett stort antal
mindre gravvårdar som troligen hör till det s k linjegravsystemet. Systemet med linjegravar
växer fram under slutet av 1700-talet. Det innebar att begravningarna skedde på linje vartefter
dödsfallen skedde. Äkta makar eller andra familjemedlemmar begravdes inte bredvid
varandra. Från början innebar systemet troligen inte någon direkt statusskillnad, men under
1800-talet övergick det till att bli en gravläggning för dem som inte kunde eller ville betala för
en gravplats. Att döma av årtalen på gravvårdarna i Rönö har gravläggningen på linjen, i alla
fall från 1920-talet och framåt, gått från området nordväst om kyrkan, nr 100-201, med början
i nordväst och fortsatt över till området söder om kyrkan med början i öster.
Linjegravsystemet upphörde allmänt vid mitten av 1960-talet men i en del församlingar
fortsatte bruket med linjebegravningar ännu en tid. Det gör att det kan vara svårt att avgöra
om gravvårdar efter mitten av 1960-talet över enbart en person, som dessutom passar in i
linjesystemet, hör till denna begravningsform eller inte. Söder om klockstapeln står två
gravvårdar i svart granit, nr 504 ca och 511 ca. Det kan röra sig om två barngravar och det är
relativt vanligt att man haft ett speciellt område för barngravar eller en barnlinje. De gravar
som ligger invid kyrkogårdsmuren, norr om kyrkan, omedelbart väster om kyrkan samt på
kyrkogårdens sydvästra del är i allmänhet mer påkostade och hör till familjegravarna. Norr
om kyrkan finns ett gjutjärnskors över Johan Erik Becker som var komminister i Rönö Östra
Ny 1843-59. På namnplattan står att Rönö församling reste korset 1967. Korset är dock
troligen äldre och av en typ som var vanlig under 1800-talet. Intill klockstapeln står ett enkelt
kors av trä. Det är ett minnesmärke över storspelmannen Pelle Fors (1815-1908) som vilar på
kyrkogården. De flesta gravvårdarna är tillverkade i svart, grå eller röd granit. Förutom
ovannämnda vårdar i trä eller gjutjärn finns ett fåtal gravvårdar av marmor eller kalksten. Åtta
gravar är täckta med grus eller sand. Av dessa omgärdas en av ett staket i järnsmide, två av
stenram och de övriga fem av buxbomshäck. Förutom fåtalet gravvårdar invid
kyrkogårdsmuren går alla gravrader i nord/sydlig riktning och vårdarna är vända med
textsidan mot öster.

Byggnader
Sydväst om kyrkan står den tjärade klockstapeln, som sannolikt uppfördes på 1680-talet,
eventuellt mitten av 1700-talet. Snedsträvorna är klädda med liggande panel. Klockvåningen
är öppen med en enkel spjälbalustrad. Den kröns av en enkel huv med sadeltak där både
gavlar, takfall och spira är klädda med kyrkspån med rundad avslutning. Klockvåningen nås
genom en inklädd trappa i norr.

Bisättningsrummet/bårhuset är ingrävt i terrängen nordväst om kyrkan med ingång i norra
kyrkogårdsmuren. Ingången utgörs av en kopparklädd pardörr inramad med huggen och fogad
röd granit. Det invigdes 1961 och är ritat av stadsingenjör David Hodin i Linköping.
Invid kyrkogården i nordväst finns ett uthus med tjärade eller cuprinolade fasader av stående
locklistpanel. På baksidan finns ett påbyggt avträde. Uthuset har ett pulpettak täckt med
sinuskorrugerad plåt. Det är indelat i tre olika förråd.

Övrigt
Väster om kyrkan finns en ca 0,1-0,9 m hög terrassmur mot kyrkogårdens högre liggande
västra del. Den avslutas i söder invid klockstapeln med en trappa. Muren är delvis fogad och
består av ca 0,2-0,5 m stor huggen gråsten. I sluttningen mot väster finns krypväxter.

Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums
topografiska arkiv och bibliotek.
Kyrkogården har utvidgats västerut, troligen den västligaste delen väster om klockstapeln.
Den äldsta dateringen på en gravvård i det här partiet är 1888. Relativt många gravvårdar är
från 1920- och 1930-talet och områdets nordvästra del har karaktären av linjegravsområde. Ett
äldre fotografi från 1935 visar att den västra delen av kyrkogården är grusbelagd, kyrkogården
i söder är gräsbevuxen och håller på att tas i anspråk för grusgravar.

Sydväst om kyrkan finns en klockstapel, som sannolikt kan härstamma från 1680-talet. Enligt
en uppgift i bokverket Sveriges Bebyggelse ska den ha en stock med det inristade årtalet
1751. Om det syftar på en nybyggnation eller renovering är okänt. Norr om kyrkan uppfördes
ett bårhus 1961 efter ritningar av stadsingenjör David Hodin i Linköping.

Vid inventeringen år 2006 användes en karta över kyrkogården, troligen upprättad på 1940-
talet. Den visar familjegravar utmed kyrkogårdsmuren i söder och norr på den yngre västra
delen samt på dess södra del. Norr om kyrkan är enbart tre gravplatser markerade och
familjegravar finns även norr om klockstapeln, omedelbart väster om kyrkan. Området söder
om kyrkan är till största delen avsedd för enkelgravar, troligen s k linjegravar, liksom ett
område på utvidgningens norra del. Några gravplatser är också markerade söder om
klockstapeln.