NÄSKOTTS KYRKA

KYRKOANLÄGGNINGEN
Kyrkogården omger kyrkobyggnaden i söder och öster. Höga och täta granhäckar samt ett vitt trästaket omgärdar kyrkogården. På den äldre delen av kyrkogården söder om kyrkan dominerar pampiga gravvårdar i sten och järnkors. Några gravar utmärker sig genom att de är kättingomgärdade. Gravarna är indelade i fält med lågt beskurna buskar och gravkvarter. Kyrkogården med sina häckomgärdade och grusade kvarter hör till de mest välbevarade i stiftet. Från en öppning i granhäcken i söder leder en gångväg med en allé av björkar upp mot kyrkans södra entré. På den sydöstra och östra delen av kyrkogården ligger nyare gravkvarter med höga buskar, vilka möter granhäcken.

Kyrkogården utvidgades på 1930- ,1960- och i slutet av 1990-talen. Utanför den gamla kyrkogårdens täta granhäckar på södra sidan finns en äldre kyrkogårdsdel som omgärdas av ett vitt staket. Där ligger ett bårhus. Det är en mindre byggnad med vitputsad fasad och tälttak med enkupigt tegel. På norra delen av kyrkogården står ett nätstaket med runda metallstolpar.

KYRKOANLÄGGNINGEN
Kyrkogården omger kyrkobyggnaden i söder och öster. Höga och täta granhäckar samt ett vitt trästaket omgärdar kyrkogården. På den äldre delen av kyrkogården söder om kyrkan dominerar pampiga gravvårdar i sten och järnkors. Några gravar utmärker sig genom att de är kättingomgärdade. Gravarna är indelade i fält med lågt beskurna buskar och gravkvarter. Kyrkogården med sina häckomgärdade och grusade kvarter hör till de mest välbevarade i stiftet. Från en öppning i granhäcken i söder leder en gångväg med en allé av björkar upp mot kyrkans södra entré. På den sydöstra och östra delen av kyrkogården ligger nyare gravkvarter med höga buskar, vilka möter granhäcken.

Kyrkogården utvidgades på 1930- ,1960- och i slutet av 1990-talen. Utanför den gamla kyrkogårdens täta granhäckar på södra sidan finns en äldre kyrkogårdsdel som omgärdas av ett vitt staket. Där ligger ett bårhus. Det är en mindre byggnad med vitputsad fasad och tälttak med enkupigt tegel. På norra delen av kyrkogården står ett nätstaket med runda metallstolpar.

KYRKOMILJÖN

Kyrkan ligger på en höjdrygg i ett öppet och lågt kuperat jordbrukslandskap. Den omgivande gårdsbebyggelsen har en äldre prägel med sin placering och byggnadsutformning. Norr om kyrkan ligger Grafsgården som också är hembygdsgård. Utanför kyrkoanläggningen i väster finns en mindre driftsbyggnad samt en kompostanläggning. Från kyrkan sluttar kyrkogården ner mot söder. Näskotts kyrka har två äldre föregångare på samma plats.

KYRKOANLÄGGNINGEN
Kyrkogården omger kyrkobyggnaden i söder och öster. Höga och täta granhäckar samt ett vitt trästaket omgärdar kyrkogården. På den äldre delen av kyrkogården söder om kyrkan dominerar pampiga gravvårdar i sten och järnkors. Några gravar utmärker sig genom att de är kättingomgärdade. Gravarna är indelade i fält med lågt beskurna buskar och gravkvarter. Kyrkogården med sina häckomgärdade och grusade kvarter hör till de mest välbevarade i stiftet. Från en öppning i granhäcken i söder leder en gångväg med en allé av björkar upp mot kyrkans södra entré. På den sydöstra och östra delen av kyrkogården ligger nyare gravkvarter med höga buskar, vilka möter granhäcken. Kyrkogården utvidgades på 1930- ,1960- och i slutet av 1990-talen. Utanför den gamla kyrkogårdens täta granhäckar på södra sidan finns en äldre kyrkogårdsdel som omgärdas av ett vitt staket. Där ligger ett bårhus. Det är en mindre byggnad med vitputsad fasad och tälttak med enkupigt tegel. På norra delen av kyrkogården står ett nätstaket med runda metallstolpar.

Kyrkan är uppförd i östvästlig riktning med huvudentrén förlagd till tornet i väster. Den uppfördes i sten 1876-78 av byggmästare Olof Hillgren efter ritningar av Ernst Abraham Jacobsson. Man valde dock att göra avsteg från ritningarna under byggandets gång, och gav kyrkobyggnadens en mer förenklad utformning. Kyrkan består av ett vitputsat långhus med en sakristia i nordost och torn i väster. Norr om tornet finns en mindre tillbyggnad för toaletter som uppfördes 1973.

Den putsade fasaden är symmetriskt uppbyggd med släta vita fält som delas upp av något mörkare lisener och hörnkedjor. Kyrkan är nyklassicistisk till sin form, men med medeltidsinspirerade detaljer såsom fyr- och trepassformer, spetsbågiga fönster och rundbågsfriserna runt tornet. Långhuset täcks av ett flackt sadeltak av skivfalsad kopparplåt, vilket lades 1993 och ersatte ett tidigare tegeltak från 1933. På sydfasaden finns en ingång och huvudingången är i tornet. Portalen på norra långsidan igensattes 1952-54. Portalerna har liknande utformning med en pardörr med en medeltidsinspirerad omfattning med trepassform. Överstycket är putsat med målningar i grönt. Pardörrarna är klädda med slät kopparplåt med utstansade dekorationer och årtalet 1878, vilket utfördes 1934. Entrén i väster nås genom en tresidig trappa med steg täckta av skiffer och räcken av smide. Framför södra portalen ligger tre skifferplattor. Kyrkan putsades senast om 1973 då även snickerierna målades och dekorationsmåleriet ovan portalerna förnyades.

Tornet är putsat i samma kulör som långhuset med putsade hörnlisener. Över entrén sitter ett rundfönster och mot norr och söder finns mindre spetsbågiga fönster. Tornets ljudluckor är höga och spetsbågiga med vitmålade luckor upp till spetsbågen där ett fönster tar vid . Tornhuven markeras av en profilerad takfot med en underliggande rundbågig fris som anknyter till hörnlisenerna. Huven har fönsterförsedda och spetsiga gavelkupor med ett ovanliggande runt mindre fönster. De övre takkuporna är en mindre variant på de större, dock utan fönster. Tornet restaurerades 1894 och 1904 lades ett kopparplåttak samtidigt som spiran förstärktes och förgylldes. Tillbyggnaden på tornet har en svagt utskjutande sockel i sten och ett falsat koppartak med ventilationsskorsten.

Kyrkan byggdes 1876-1878 och kyrkogården bör vara samtida med denna men utförligare historik saknas.

Kyrkogården utvidgades på 1930- ,1960- och i slutet av 1990-talen. Utanför den gamla kyrkogårdens täta granhäckar på södra sidan finns en äldre kyrkogårdsdel som omgärdas av ett vitt staket.

Se även tidigare inventering.

För kyrkans historik se kyrkobyggnaden.

FÖRSAMLING 1995 - NÄSKOTT

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 368, 1900: 1058, 1995: 1856

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger centralt i ett jordbrukslandskap med spridda gårdar och utgör en del av Storsjöbygdens riksintresseområde. Den nuvarande kyrkan har haft två äldre föregångare på samma plats.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Kyrka, kanske medeltida och sannolikt av trä, brändes 1611 under Baltzarfejden. II: Ny kyrka uppfördes av trä 1613-14. Den bestod enligt avbildningar från 1800-talet av ett långhus, smalare och lägre rakavslutat kor i öster, en likaledes smalare och lägre utbyggnad åt väster samt sakristia vid korets norra sida och vapenhus vid den västra
utbyggnadens södra sida. Långhuset utgjorde äldsta delen, koret byggdes vid 1600-talets mitt, den västliga tillbyggnaden 1769. Vapenhus uppfördes på 1620-talet och ersattes av ett nytt 1772. Sakristian tillkom 1694. Kyrkan fick större fönster och välvt innertak 1745. Klockstapel, byggd av Lars Ytter 1724, stod öster om kyrkan. Kyrkan revs när den nuvarande uppfördes.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - III: Nuvarande kyrkan uppfördes i sten 1876-78 av byggmästare Olof Hillgren efter ritningar av Ernst Abraham Jacobsson, från vilka dock många avsteg gjordes. Den består av långhus med invändigt rundat korparti i öster, sakristia i nordost och torn i väster med vapenhus i bottenvåningen och väntrum m.m. i en mindre tillbyggnad i norr. Vid en ombyggnad 1952-54 efter ritningar av arkitekten Gösta Rollin, Östersund, förändrades det ursprungligen rakavslutade korpartiet och den nuvarande invändiga absiden med sidorum tillkom. 1973 uppfördes tillbyggnaden norr om tornet.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är vitputsad, långhuset täcks av flackt sadeltak och tornet av en spetsig huv. Kyrkans fasader har klassicistiska proportioner men medeltidsinspirerade detaljer, som kopplade spetsbågiga fönster, fyrpassformer och rundbågsfriser. Ingång i tornet i väster och mitt på långhusets sydfasad, före 1952-54 även i norr. Kyrkorummet täcks av ett flackt trätunnvalv, de släta väggarna är ljusputsade. Inredningen är välbevarad sedan byggnadstiden med undantag av korpartiet, där omflyttningar skett 1952-54 och gamla kyrkans altaruppsats av Jonas Granberg och Carl Hofverberg 1747 återinsatts. Före korets förändring utgjordes altaruppsatsen av en skulptur med den välsignande Kristus framför de kopplade östfönstren. Predikstolen är snidad av bildhuggaren Erik Söderqvist från Oviken. Bänkinredningen är öppen med rikt snidade gavlar. Orgelläktaren i väster har föreställande måleri i speglarna, utfört av målaren Norberg från Hallen-Marby. Den klassiserande orgelfasaden byggdes 1922.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

Kyrkan byggdes 1876-1878 och kyrkogården bör vara samtida med denna men utförligare historik saknas.

Kyrkogården utvidgades på 1930- ,1960- och i slutet av 1990-talen. Utanför den gamla kyrkogårdens täta granhäckar på södra sidan finns en äldre kyrkogårdsdel som omgärdas av ett vitt staket.

Se även tidigare inventering.

För kyrkans historik se kyrkobyggnaden.