TAXINGE KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - TAXINGE

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 524, år 1900: 561, år 1995: 613

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Den medeltida kyrkplatsens belägenhet är okänd. Johan von Westphal lät på 1690-talet uppföra ny stenkyrka strax söder om sitt säteri i Näsby. Kyrkan ligger lågt i landskapet ner mot Mälaren i herrgårdsmiljö. En allé går från kyrkan till Näsby säteri. Den välbevarade kyrkomiljön består av före detta skola, handelsbod, tidigare godskontor samt välhållna statarbostäder i rödmålad träpanel. Godsmiljön och fornlämningar i området utgör riksintresse.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Träkyrka eller –kapell, troligen av medeltida ursprung, men i övrigt okänd utformning. Riven.

II: År 1653 lät enligt uppgift biskopen i Strängnäs, Johannes Matthiæ bygga ett träkapell i Taxinge. Dess utformning är inte närmare känd. Riven.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - III: Den nuvarande kyrkan härrör till sin stomme från 1690-talet. Kyrkan uppfördes med latinsk korsplan, varav den norra korsarmen inrymde utrymme för sakristia. Under 1700-talet tillbyggdes en ny sakristia i norr och korsarmarna inreddes till gravkor med herrskaps- och tjänstefolksläktare ovanför. År 1861 bestämdes att kyrkan skulle omdanas med bibehållande av de gamla murarna. Förändringarna 1861-63 skedde efter ritningar av arkitekten Adolf Edelsvärd. Vid detta tillfället lät man bl.a. uppföra ett nytt, polygonalt kor i öster.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Taxinge är sedan 1860-talets förändringar en av Södermanlands mest enhetligt utformade, nygotiska kyrkobyggnader och både till exteriör och interiör mycket välbevarad. Det gamla murverket som putsats och målats i tegelimitation, stöttas av strävpelare uppförda i tegel. Det ganska låga, plåttäckta taket kröns i väster av en genombruten gjutjärnsspira. Invändigt ger kyrkan ett resligare intryck än vad exteriören antyder. De synliga takstolarna, liksom öppningen in mot korets i öster är formade som gotiska spetsbågar, de befintliga valven raserades. Glasmålningarna i korets fönsteröppningar utfördes 1914. Av kyrkans fasta inredning härrör altaret, altarringen och orgelläktaren, liksom träväggen under denna, från ombyggnaden 1861-63.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.