HÅTUNA KYRKA

Kyrkogården omgärdas av en bogårdsmur av vald och kluven gråsten. Muren är uppförd under perioden 1785-1803 och ersatte då en äldre mur omgivande en mindre kyrkogård än idag. I bogårdsmurens norra sträckning är ett runstensfragment inmurat som tidigare legat som tröskel i dörren mellan vapen- och långhus. Runt muren växter en trädkrans utgjord av främst stora lindar och lönnar varav en del troligen är planterade år 1851.

Bogårdsmuren har två ingångar. Ingången i norr är försedd med oputsade grindstolpar av tegel uppförda år 1849. Grindarna av järn är tillverkade av en smed vid namn Hjort i Uppsala samma år. Vid sidan av grindstolparna leder en gångtrappa i muren till kyrkgården som var avsedd att användas när grinden var låst. Ingången i söder utgörs av en stiglucka av tegel.

På kyrkogården finns ett flertal kvarvarande äldre gravvårdar omgärdade av stenram eller järnstaket.

Vid den östra bogårdsmuren är en minneslund anlagd år 2001. Minneslunden är lagd med smågatsten i en rundel omgiven av vintergröna växter.

Stigluckan i sydöstra hörnet är uppförd som avslutning på en omfattande reparation av den äldre bogårdsmuren under åren 1691-92.

Stigluckan är byggd av tegel med enstaka gråstenar i sockeln och på sidorna. Tegelmuren har blinderingar i form av horisontala band och rektangulära fält och avslutas upptill med en slätputsad och vitt avfärgad profilerad taklist. Ingången är korgbågig och portgången försedd med ett putsat och vitt avfärgat valv. Stigluckans tak har en karnissvängd form och är täckt med spån.

Portarna till stigluckan är på utsidan klädda med svarttjärad kraftig panel i rombiska fält. Portarna är försedda med vridna dörringar, möjligen av medeltida ursprung.

Klockstapeln ligger på en höjd en bit söder om kyrkan. Klockstapeln är uppförd under åren 1735-37 av en byggmästare vid namn Stenius och har en brädpanelad rödfärgad nedre del och svarttjärat torn. Taket utgörs av en spånklädd karnissvängd huv med lanternin och spira.

Den första stenkyrkan i Håtuna uppförs under slutet av 1100-talet eller omkring 1200 som en gårdskyrka till kungsgården. Kyrkan var utformad som en romansk enskeppig stenkyrka, troligen försedd med ett smalt absidförsett kor och ett försvarsbetonat torn, vilket var vanligt på kyrkor initierade av kungamakten.

När Håtuna gård år 1311 avyttras till Uppsala domkyrka efterträdde ärkebiskopen konungen som ägare till gården. Kyrkan blir då häradskyrka, vilket möjligen kan ha samband med att en ny kyrka strax därefter byggs.

Den nuvarande kyrkan byggs omkring åren 1300-1324, varvid den gamla kyrkan i huvudsak rivs. Av den äldre kyrkan finns mindre murpartier kvar i den nuvarande kyrkans nordvästra hörn och i dess västra gavel.

Kyrkogården omgärdas av en bogårdsmur av vald och kluven gråsten. Muren är uppförd under perioden 1785-1803 och ersatte då en äldre mur omgivande en mindre kyrkogård än idag. I bogårdsmurens norra sträckning är ett runstensfragment inmurat som tidigare legat som tröskel i dörren mellan vapen- och långhus. Runt muren växter en trädkrans utgjord av främst stora lindar och lönnar varav en del troligen är planterade år 1851.

Bogårdsmuren har två ingångar. Ingången i norr är försedd med oputsade grindstolpar av tegel uppförda år 1849. Grindarna av järn är tillverkade av en smed vid namn Hjort i Uppsala samma år. Vid sidan av grindstolparna leder en gångtrappa i muren till kyrkgården som var avsedd att användas när grinden var låst. Ingången i söder utgörs av en stiglucka av tegel.

På kyrkogården finns ett flertal kvarvarande äldre gravvårdar omgärdade av stenram eller järnstaket.

Vid den östra bogårdsmuren är en minneslund anlagd år 2001. Minneslunden är lagd med smågatsten i en rundel omgiven av vintergröna växter.

Stigluckan i sydöstra hörnet är uppförd som avslutning på en omfattande reparation av den äldre bogårdsmuren under åren 1691-92.

Stigluckan är byggd av tegel med enstaka gråstenar i sockeln och på sidorna. Tegelmuren har blinderingar i form av horisontala band och rektangulära fält och avslutas upptill med en slätputsad och vitt avfärgad profilerad taklist. Ingången är korgbågig och portgången försedd med ett putsat och vitt avfärgat valv. Stigluckans tak har en karnissvängd form och är täckt med spån.

Portarna till stigluckan är på utsidan klädda med svarttjärad kraftig panel i rombiska fält. Portarna är försedda med vridna dörringar, möjligen av medeltida ursprung.

Klockstapeln ligger på en höjd en bit söder om kyrkan. Klockstapeln är uppförd under åren 1735-37 av en byggmästare vid namn Stenius och har en brädpanelad rödfärgad nedre del och svarttjärat torn. Taket utgörs av en spånklädd karnissvängd huv med lanternin och spira.

Håtuna kyrka är belägen på sluttningen av en ås vid den gamla landsvägen Stockholm - Häggeby - Skokloster. Kyrkan hade under medeltiden förbindelse med Mälaren då Håtunaviken sträckte sig längre in i landet. Här låg det gamla konungasätet Håtuna som 1311 såldes till Uppsala domkyrka av konung Birger. Första kyrka på platsen var troligen en träkyrka tillkommen under 1000-talet. Det är en stor och rymlig salkyrka uppförd av gråsten och tegel. Långhuset och det lika höga och breda koret täcks av ett brant sadeltak. Lägre utbyggnader för sakristia i norr, vapenhus i söder och begravningskapell i väster. Dagens långhus fick sin form under 1300-talets första fjärdedel. En mursträckning i det nordvästra hörnet finns kvar från den äldre 1100-talskyrkan. Valven slogs under 1400-talets tredje fjärdedel, vid samma tid byggdes vapenhuset. 1691 tillkom fönster i norr. Kyrkans västtorn revs under 1800-talet, 1800 uppfördes de två strävpelarna i nordväst. 1873 restaurerades kyrkan under ledning av arkitekt A C Peterson. Då tillkom kapellet i väster samt orgelläktare, sakristian byggdes om, och fönsteröppningarna vidgades. Vid Martin Olssons restaurering 1919-20 togs de medeltida kalkmålningarna fram, golven lades om och korfönstret igenmurades.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996

Den första stenkyrkan i Håtuna uppförs under slutet av 1100-talet eller omkring 1200 som en gårdskyrka till kungsgården. Kyrkan var utformad som en romansk enskeppig stenkyrka, troligen försedd med ett smalt absidförsett kor och ett försvarsbetonat torn, vilket var vanligt på kyrkor initierade av kungamakten.

När Håtuna gård år 1311 avyttras till Uppsala domkyrka efterträdde ärkebiskopen konungen som ägare till gården. Kyrkan blir då häradskyrka, vilket möjligen kan ha samband med att en ny kyrka strax därefter byggs.

Den nuvarande kyrkan byggs omkring åren 1300-1324, varvid den gamla kyrkan i huvudsak rivs. Av den äldre kyrkan finns mindre murpartier kvar i den nuvarande kyrkans nordvästra hörn och i dess västra gavel.