| Typ <itemType> |
Byggnad |
| Plats <presPlaceLabel> |
Län: Västmanland, Kommun: Västerås |
| Titel <itemTitle> |
SKULTUNA KYRKA |
| Beskrivning Inventeringsår (2004) <itemDescription> |
-
Anläggningen består av en kyrka med en kyrkogård, kyrkogården är uppdelad i tre delar, samt ett bårhus. Kyrkogården består av tre klart urskiljbara delar: den äldsta närmast runt kyrkan, den norra tillkommen vid utvidgning 1884 och den västra anlagd 1925 i sluttningen mot Svartån.
Äldsta kyrkogården omges av en kallmur i gråsten. Ingångarna i öster, söder och norr har murade, putsade grindstolp...
Visa hela
Anläggningen består av en kyrka med en kyrkogård, kyrkogården är uppdelad i tre delar, samt ett bårhus. Kyrkogården består av tre klart urskiljbara delar: den äldsta närmast runt kyrkan, den norra tillkommen vid utvidgning 1884 och den västra anlagd 1925 i sluttningen mot Svartån.
Äldsta kyrkogården omges av en kallmur i gråsten. Ingångarna i öster, söder och norr har murade, putsade grindstolpar med kraftiga järngrindar. Därifrån leder grusgångar runt kyrkan och parallellt med muren. På murens insida runt hela kyrkogården växer lind, ek, ask, lönn och alm. Framför kyrkans västport leder en trappa ned till västra kyrkogården, inhägnad i söder och väster av en tät, mer än två meter hög granhäck. Mot förbipasserande Lillhäradsvägen i norr finns en trappstegsformig mur av granitblock med hällar på krönet. I övergången mellan gamla och västra kyrkogården i nordost är byggt ett kubformigt bårhus med väggar av natursten. På andra sidan om Lillhäradsvägen ligger norra kyrkogården, kantad av höga lindar som ger en skuggig och lummig miljö.
Gravkvarteren är genomgående gräsbevuxna och låga granitvårdar dominerar. Söder om kyrkan finns några mer påkostade, höga gravvårdar med järnstaket. Invid gravkoret i öster finns tre järnhällar som ursprungligen låg inne i kyrkan. Norra kyrkogårdens fyra kvarter kantas av häckar. På västra kyrkogården är ett område reserverat och iordningställt som minneslund. För gräsytorna finns ett i marken nedgrävt bevattningssystem.
Stäng
|
| Beskrivning Inventeringsår (1999) <itemDescription> |
|
| Beskrivning Inventeringsår (2004) <itemDescription> |
-
Anläggningen består av en kyrka med en kyrkogård, kyrkogården är uppdelad i tre delar, samt ett bårhus. Kyrkogården består av tre klart urskiljbara delar: den äldsta närmast runt kyrkan, den norra t...
Visa hela
Anläggningen består av en kyrka med en kyrkogård, kyrkogården är uppdelad i tre delar, samt ett bårhus. Kyrkogården består av tre klart urskiljbara delar: den äldsta närmast runt kyrkan, den norra tillkommen vid utvidgning 1884 och den västra anlagd 1925 i sluttningen mot Svartån.
Äldsta kyrkogården omges av en kallmur i gråsten. Ingångarna i öster, söder och norr har murade, putsade grindstolpar med kraftiga järngrindar. Därifrån leder grusgångar runt kyrkan och parallellt med muren. På murens insida runt hela kyrkogården växer lind, ek, ask, lönn och alm. Framför kyrkans västport leder en trappa ned till västra kyrkogården, inhägnad i söder och väster av en tät, mer än två meter hög granhäck. Mot förbipasserande Lillhäradsvägen i norr finns en trappstegsformig mur av granitblock med hällar på krönet. I övergången mellan gamla och västra kyrkogården i nordost är byggt ett kubformigt bårhus med väggar av natursten. På andra sidan om Lillhäradsvägen ligger norra kyrkogården, kantad av höga lindar som ger en skuggig och lummig miljö.
Gravkvarteren är genomgående gräsbevuxna och låga granitvårdar dominerar. Söder om kyrkan finns några mer påkostade, höga gravvårdar med järnstaket. Invid gravkoret i öster finns tre järnhällar som ursprungligen låg inne i kyrkan. Norra kyrkogårdens fyra kvarter kantas av häckar. På västra kyrkogården är ett område reserverat och iordningställt som minneslund. För gräsytorna finns ett i marken nedgrävt bevattningssystem.
Stäng
|
| Beskrivning Inventeringsår (2004) <itemDescription> |
-
Anläggningen består av en kyrka med en kyrkogård, kyrkogården är uppdelad i tre delar, samt ett bårhus. Kyrkogården består av tre klart urskiljbara delar: den äldsta närmast runt kyrkan, den norra t...
Visa hela
Anläggningen består av en kyrka med en kyrkogård, kyrkogården är uppdelad i tre delar, samt ett bårhus. Kyrkogården består av tre klart urskiljbara delar: den äldsta närmast runt kyrkan, den norra tillkommen vid utvidgning 1884 och den västra anlagd 1925 i sluttningen mot Svartån.
Äldsta kyrkogården omges av en kallmur i gråsten. Ingångarna i öster, söder och norr har murade, putsade grindstolpar med kraftiga järngrindar. Därifrån leder grusgångar runt kyrkan och parallellt med muren. På murens insida runt hela kyrkogården växer lind, ek, ask, lönn och alm. Framför kyrkans västport leder en trappa ned till västra kyrkogården, inhägnad i söder och väster av en tät, mer än två meter hög granhäck. Mot förbipasserande Lillhäradsvägen i norr finns en trappstegsformig mur av granitblock med hällar på krönet. I övergången mellan gamla och västra kyrkogården i nordost är byggt ett kubformigt bårhus med väggar av natursten. På andra sidan om Lillhäradsvägen ligger norra kyrkogården, kantad av höga lindar som ger en skuggig och lummig miljö.
Gravkvarteren är genomgående gräsbevuxna och låga granitvårdar dominerar. Söder om kyrkan finns några mer påkostade, höga gravvårdar med järnstaket. Invid gravkoret i öster finns tre järnhällar som ursprungligen låg inne i kyrkan. Norra kyrkogårdens fyra kvarter kantas av häckar. På västra kyrkogården är ett område reserverat och iordningställt som minneslund. För gräsytorna finns ett i marken nedgrävt bevattningssystem.
Stäng
|
| Historik <itemDescription> |
|
| Historik <itemDescription> |
-
Allmänt antas att platsens första kyrka uppfördes i trä på 1100-talet, då belägen i en bymiljö. Troligen omkring 1300 uppfördes istället den stenkyrka, vars murverk ingår i nuvarande avsevärt större b...
Visa hela
Allmänt antas att platsens första kyrka uppfördes i trä på 1100-talet, då belägen i en bymiljö. Troligen omkring 1300 uppfördes istället den stenkyrka, vars murverk ingår i nuvarande avsevärt större byggnadskropp. Ursprungligen omfattade kyrkan ett långhus som var kortare och lägre än dagens, sakristia i norr och vapenhus i söder. På kyrktomtens nordöstra del fanns en spånklädd klockstapel. På 1400-talet blev kyrkan valvslagen och dekorerad med kalkmålningar. Svåra sättningar gjorde att murverken på 1620-talet förstärktes med järn, men trots detta tvangs församlingen på 1670-talet riva kyrkorummets murade valv och istället slå ett putsat trätunnvalv. Samtidigt insattes nya fönster och det är troligt att ytterväggarna då blev påmurade till nuvarande höjd. För mer historik kring kyrkan se kyrkobyggnaden samt bifogad PDF. Källor och litteratur Otryckta källor Västmanlands läns museums arkiv (VLM):
Kyrkogårdsinventering, redovisad 1984 av Ulla Bergquist
Äldre fotografier Västerås stifts arkiv (VS):
E IV a: 77 b;1814 års inventariebeskrivning
E IV b: 101; 1848, 1867 och 1886 års inventariebeskrivningar Västerås kyrkliga samfällighets arkiv (VKS): Bygghandlingar, fakturor 1974-1997 Litteratur Ahlberg, Hakon och Björklund, Staffan: Västmanlands kyrkor i ord och bild - Förlag: Staffan Björklund 2000
Berggren, Bonzo: Kyrkorna i Västmanlands län: en presentation i text och bild över samtliga kyrkor tillhörande Svenska kyrkan / utgiven av Västmanlands Nyheter - Västerås 1982.
Edenheim, Ralph: Skultuna kyrka - utgiven av Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 1980
Erixon, Sigurd: Skultuna bruks historia, del I - Stockholm: Aktiebolaget Gunnar Tisells tekniska förlag 1921
Stäng
|
| Historik <itemDescription> |
-
Allmänt antas att platsens första kyrka uppfördes i trä på 1100-talet, då belägen i en bymiljö. Troligen omkring 1300 uppfördes istället den stenkyrka, vars murverk ingår i nuvarande avsevärt större b...
Visa hela
Allmänt antas att platsens första kyrka uppfördes i trä på 1100-talet, då belägen i en bymiljö. Troligen omkring 1300 uppfördes istället den stenkyrka, vars murverk ingår i nuvarande avsevärt större byggnadskropp. Ursprungligen omfattade kyrkan ett långhus som var kortare och lägre än dagens, sakristia i norr och vapenhus i söder. På kyrktomtens nordöstra del fanns en spånklädd klockstapel. På 1400-talet blev kyrkan valvslagen och dekorerad med kalkmålningar. Svåra sättningar gjorde att murverken på 1620-talet förstärktes med järn, men trots detta tvangs församlingen på 1670-talet riva kyrkorummets murade valv och istället slå ett putsat trätunnvalv. Samtidigt insattes nya fönster och det är troligt att ytterväggarna då blev påmurade till nuvarande höjd. För mer historik kring kyrkan se kyrkobyggnaden samt bifogad PDF. Källor och litteratur Otryckta källor Västmanlands läns museums arkiv (VLM):
Kyrkogårdsinventering, redovisad 1984 av Ulla Bergquist
Äldre fotografier Västerås stifts arkiv (VS):
E IV a: 77 b;1814 års inventariebeskrivning
E IV b: 101; 1848, 1867 och 1886 års inventariebeskrivningar Västerås kyrkliga samfällighets arkiv (VKS): Bygghandlingar, fakturor 1974-1997 Litteratur Ahlberg, Hakon och Björklund, Staffan: Västmanlands kyrkor i ord och bild - Förlag: Staffan Björklund 2000
Berggren, Bonzo: Kyrkorna i Västmanlands län: en presentation i text och bild över samtliga kyrkor tillhörande Svenska kyrkan / utgiven av Västmanlands Nyheter - Västerås 1982.
Edenheim, Ralph: Skultuna kyrka - utgiven av Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 1980
Erixon, Sigurd: Skultuna bruks historia, del I - Stockholm: Aktiebolaget Gunnar Tisells tekniska förlag 1921
Stäng
|
| Historik <itemDescription> |
-
Allmänt antas att platsens första kyrka uppfördes i trä på 1100-talet, då belägen i en bymiljö. Troligen omkring 1300 uppfördes istället den stenkyrka, vars murverk ingår i nuvarande avsevärt större b...
Visa hela
Allmänt antas att platsens första kyrka uppfördes i trä på 1100-talet, då belägen i en bymiljö. Troligen omkring 1300 uppfördes istället den stenkyrka, vars murverk ingår i nuvarande avsevärt större byggnadskropp. Ursprungligen omfattade kyrkan ett långhus som var kortare och lägre än dagens, sakristia i norr och vapenhus i söder. På kyrktomtens nordöstra del fanns en spånklädd klockstapel. På 1400-talet blev kyrkan valvslagen och dekorerad med kalkmålningar. Svåra sättningar gjorde att murverken på 1620-talet förstärktes med järn, men trots detta tvangs församlingen på 1670-talet riva kyrkorummets murade valv och istället slå ett putsat trätunnvalv. Samtidigt insattes nya fönster och det är troligt att ytterväggarna då blev påmurade till nuvarande höjd. För mer historik kring kyrkan se kyrkobyggnaden samt bifogad PDF. Källor och litteratur Otryckta källor Västmanlands läns museums arkiv (VLM):
Kyrkogårdsinventering, redovisad 1984 av Ulla Bergquist
Äldre fotografier Västerås stifts arkiv (VS):
E IV a: 77 b;1814 års inventariebeskrivning
E IV b: 101; 1848, 1867 och 1886 års inventariebeskrivningar Västerås kyrkliga samfällighets arkiv (VKS): Bygghandlingar, fakturor 1974-1997 Litteratur Ahlberg, Hakon och Björklund, Staffan: Västmanlands kyrkor i ord och bild - Förlag: Staffan Björklund 2000
Berggren, Bonzo: Kyrkorna i Västmanlands län: en presentation i text och bild över samtliga kyrkor tillhörande Svenska kyrkan / utgiven av Västmanlands Nyheter - Västerås 1982.
Edenheim, Ralph: Skultuna kyrka - utgiven av Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 1980
Erixon, Sigurd: Skultuna bruks historia, del I - Stockholm: Aktiebolaget Gunnar Tisells tekniska förlag 1921
Stäng
|
| Händelse <context> |
-
Kyrkligt kulturminne. 4 kap. KML .
-
Producerades i Västerås, Västmanland.
-
Kyrkans dopfunt i sandsten har daterats till 1100-talet, något som indikerar att nuvarande kyrkobyggnad haft en föregångare, troligen i trä. (Dopfunten har på sin skadade skål rester av ornamentik i form av en ringkedja och på foten tre kors, vilket anses tyda på engelskt inflytande)
Källor:
Ahlberg, s 231
Edenheim, s 2 1100-01-01 e.Kr. - .
-
Kyrkans dopfunt i sandsten har daterats till 1100-talet, något som indikerar att nuvarande kyrkobyggnad haft en föregångare, troligen i trä. (Dopfunten har på sin skadade skål rester av ornamentik i form av en ringkedja och på foten tre kors, vilket anses tyda på engelskt inflytande)
Källor:
Ahlberg, s 231
Edenheim, s 2 1100-01-01 e.Kr. - .
-
Kyrkans dopfunt i sandsten har daterats till 1100-talet, något som indikerar att nuvarande kyrkobyggnad haft en föregångare, troligen i trä. (Dopfunten har på sin skadade skål rester av ornamentik i form av en ringkedja och på foten tre kors, vilket anses tyda på engelskt inflytande)
Källor:
Ahlberg, s 231
Edenheim, s 2 1100-01-01 e.Kr. - .
-
Kyrkan uppfördes på östra sidan av Svartåns dalgång, då omgiven av Skultuna by som även var tingsplats. Kyrkobyggnaden uppfördes i sten och omfattade långhus, fast kortare och lägre än dagens, sakristia och vapenhus. Ytterväggarna var putsade och taken spåntäckta. I korgaveln fanns ett trekopplat fönster. På kyrkogården nordost om långhuset stod en spånklädd klockstapel.
Källor:
Erixon, s 73
Datering av Ann-Catherine Bonnier, RAÄ 1300-01-01 - .
-
Kyrkan uppfördes på östra sidan av Svartåns dalgång, då omgiven av Skultuna by som även var tingsplats. Kyrkobyggnaden uppfördes i sten och omfattade långhus, fast kortare och lägre än dagens, sakristia och vapenhus. Ytterväggarna var putsade och taken spåntäckta. I korgaveln fanns ett trekopplat fönster. På kyrkogården nordost om långhuset stod en spånklädd klockstapel.
Källor:
Erixon, s 73
Datering av Ann-Catherine Bonnier, RAÄ 1300-01-01 - .
-
Kyrkan uppfördes på östra sidan av Svartåns dalgång, då omgiven av Skultuna by som även var tingsplats. Kyrkobyggnaden uppfördes i sten och omfattade långhus, fast kortare och lägre än dagens, sakristia och vapenhus. Ytterväggarna var putsade och taken spåntäckta. I korgaveln fanns ett trekopplat fönster. På kyrkogården nordost om långhuset stod en spånklädd klockstapel.
Källor:
Erixon, s 73
Datering av Ann-Catherine Bonnier, RAÄ 1300-01-01 - .
-
Kyrkogårdsmurens medeltida stigluckor revs. Mot öster och söder byggdes grindstolpar med enkelgrindar 1777-01-01 - 1777-12-31 .
-
Kyrkogårdsmurens medeltida stigluckor revs. Mot öster och söder byggdes grindstolpar med enkelgrindar 1777-01-01 - 1777-12-31 .
-
Kyrkogårdsmurens medeltida stigluckor revs. Mot öster och söder byggdes grindstolpar med enkelgrindar 1777-01-01 - 1777-12-31 .
-
I södra kyrkogårdsingången sattes dubbelgrind istället för tidigare enkelgrind. 1832-01-01 - 1832-12-31 .
-
I södra kyrkogårdsingången sattes dubbelgrind istället för tidigare enkelgrind. 1832-01-01 - 1832-12-31 .
-
I södra kyrkogårdsingången sattes dubbelgrind istället för tidigare enkelgrind. 1832-01-01 - 1832-12-31 .
-
Kyrkogårdsmuren reparerades av dalkarlar, som församlingen anlitat. 1835-01-01 - 1835-12-31 .
-
Kyrkogårdsmuren reparerades av dalkarlar, som församlingen anlitat. 1835-01-01 - 1835-12-31 .
-
Kyrkogårdsmuren reparerades av dalkarlar, som församlingen anlitat. 1835-01-01 - 1835-12-31 .
-
Upprustning av bårhuset; grunden isolerades, innerväggarna omputsades och avfärgades, nya elledningar blev dragna. Yttertaket blev omlagt.
(Saknar uppgifter om när Bårhuset byggdes.) 1972-01-01 - 1972-12-31 .
-
Upprustning av bårhuset; grunden isolerades, innerväggarna omputsades och avfärgades, nya elledningar blev dragna. Yttertaket blev omlagt.
(Saknar uppgifter om när Bårhuset byggdes.) 1972-01-01 - 1972-12-31 .
-
Upprustning av bårhuset; grunden isolerades, innerväggarna omputsades och avfärgades, nya elledningar blev dragna. Yttertaket blev omlagt.
(Saknar uppgifter om när Bårhuset byggdes.) 1972-01-01 - 1972-12-31 .
|
| Historiska/ursprungliga kategorier<itemName> |
- Kyrka
- Kyrka med begravningsplats
|
| Nuvarande kategorier<itemName> |
- Kyrka med begravningsplats
- Kyrka
|
| Klassifikation <itemClassName> |
-
Kyrka
-
Kyrka med begravningsplats
|
| Lagskydd <itemSpecification> |
|
| Anläggningsnamn <itemNumber> |
|
| Källa <presOrganization> |
Riksantikvarieämbetet |
|
Källa <url>
|
|
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
