TORÖ KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - TORÖ

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 398, år 1900: 441, år 1995: 556

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Församling utbruten ur Sorunda under 1600-talet (stundom betraktad som kapellförsamling).

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger längst söderut på Södertörn i en sparsamt uppodlad sprickdal i ett kuperat landskap.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Enligt en uppgift från 1694 var då ett kapell ”nernött och färdigt att byggas å nyo”. Kapellet var troligen av trä, men dess ålder och närmare utformning är inte med säkerhet känd. Riven. Ett nytt kapell, det ännu befintliga, uppfördes på samma plats (och enligt uppgift på samma grund).

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande kyrkan uppfördes 1699 och är en nära kvadratisk byggnad i reveterat trä med rakslutet korparti, sakristia i norr och vapenhus i söder.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Tak med dubbla fall över kyrkorummet, valmat tak över vapenhus och sakristia. Ingång i söder via vapenhuset. Kyrkorummet täcks av att flackt tunnvalv i trä. Byggnaden var enligt uppgift redan 1730 i eländigt skick, men inte förrän mot slutet av 1730-talet blev det möjligt att restaurera kapellet. Timmerväggarna fick panel ut- och invändigt och ytterväggarna rödfärgades, innerväggarna målades vita. De vita innerväggarna marmorerades 1826. Ytterväggarna reveterades och fick vit färg 1849 och 1880 byggdes de liggande rektangulära fönstren om till höga rundbågiga öppningar. Taket kläddes med plåt istället för spån 1895.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

Redan i ett sockenstämmoprotokoll 1694 heter det att kyrkogården af urminnestider varit hafver. Möjligen avsågs med detta kyrkogården vid Herrhamra, den s.k. Lotskyrkogården, där ett kapell stod redan på 1600-talet. Torö kyrkogård kom även att under en lång period utgöra begravningsplats för sjöfarande samt för lotsarna och annan personal på Landsort. Söder om Torö, på ön Öja vid Landsort, finns ytterligare en kyrkogård som anlades 1710, i samband med pestepidemin.

Torös kyrkogård är anlagd kring kyrkan, med den äldsta delen i sydväst. Kyrkobyggnaden är anlagd på diagonalen med en axel i nordostlig-sydvästlig riktning. Tomten som är kuperande lutar svagt mot sydväst; den är bevuxen med lövträd men har karaktär av naturtomt. Mot söder ansluter en tomt bebyggd med ett mindre hus och ett uthus, bland träd på kuperad mark.
Kyrkogården omgärdas med ett staket av smide, indelat i sektioner. Ingången i söder inramas av murade och cementputsade stolpar som bär kors av cement. Stolparna bär spjälgrindar av smide som har bågformig avslutning i övre delen. Längst med landsvägen, på insidan av staketet, finns en rad med planterade träd.

Gravkvarteren är gräsbevuxna och skiljs åt av grusgångar. En del av kvarteren är terrasserade för att kompensera markens lutning. Förbindelserna mellan olika nivåer underlättas på vissa platser genom stentrappor.
Kyrkogården är sparsamt belagd med gravar, huvudsakligen äldre. Vid ingången till kyrkogården ligger en kalkstenshäll (186 x 120 cm). Inskriptionen daterar den till 1746. Ursprungligen låg hällen i första raden på kyrkogården och utgjorde troligen gravsten åt kapellpredikanten Johannes Wollrath. Kyrkogårdens äldsta gravhäll härstammar från 1660. Gravstenarna är huvudsakligen uppställda i långa rader inom kvarteren. Minneslunden som ligger sydväst om kyrkan invigdes 2003.

Bårhuset som är beläget norr om kyrkan uppfördes 1955 och ersatte ett äldre av trä. Nuvarande byggnad har genomgått större förändringar och är bland annat tillbyggd i sin norra del. Den rymmer numera diverse funktioner.

På en höjd i kyrkogårdens norra del står en klockstapel som uppfördes 1940 och efterträdde en äldre sådan. Den är uppförd, på en sockel av betong, som en öppen stolpkonstruktion med stödben under en s-svängd tornhuv krönt med tupp. Taket har papptäckning. Den ena klockan härrör från det äldsta kapellet och dateras till 1645 och den andra är en gåva som bär årtalet 1938. Kyrkans klockstapel efterliknar Lotskyrkogårdens stapel, vilken är några år yngre och uppförd 1937.

ATA, handlingar
Bergqvist, K. A. 1947. Torö kyrka och Landsorts kapell
Beskrivning öfver den projekterade hafsbad och kuranstalten Örn. 1899
Bratt, Peter & Källman, Rolf 1983. Kulturmiljöprogram för Nynäshamns kommun
Landin, Maria; Öberg, Björn. 1998. Landsort - husen och människorna
Landin, Maria; Öberg, Björn. Lotskyrkogården på Torö
Lee Falk, Magdalena: 1993. Torö kyrka Förundersökning med synpunkter
inför ett restaureringsförslag, uppsats, Högskolan på Gotland 1993.
Rosenberg C.M. 1870-80 års beskrivning av Torö socken; i Geografiskt - Statistiska Handlexikon
Torö Liten historia kring Torö församling. Informationsskrift fr
Rosenberg C.M. 1870-80 års beskrivning av Torö socken; i Geografiskt - Statistiska Handlexikon
Schnell, Ivar. 1967. Torö kyrka och Landsorts kapell.
Torö kyrka i; Sörmländska kyrkor, Bd 7. 1948. Redaktion Schnell, Ivar
Tham, Wilhelm. 1850. Beskrifning öfver Stockholms län
Topelius, Christer. 1986. Sällsamheter söder om Stockholm: Södertörn
Våra kyrkor, Västervik, 1990. Våra kyrkor, Västervik, 1990.
Öhgren, Mats. "Om Torö socken" Torö hembygdsförening