OVANSJÖ KYRKA

Ovansjö kyrka omgärdas av en stor kyrkogård med gravkvarter av skiftande karaktär som ett resultat av årens utvidgningar. Kyrkan ligger i kyrkogårdens sydöstra hörn. Den äldsta delen närmast kyrkan avgränsas med en kallmurad bogårdsmur mot landsvägen. Bogårdsmuren har två bevarade stigluckor. Muren har kompletterats med en modernare utformning västerut längs landsvägen. Övriga gränser markeras av långa häckplanteringar. Kyrkogården är av parkkaraktär och har långa raka grusgångar som till stora delar är kantade av alléer. Kvarteren har gräsytor med varierad växtlighet i form av häckar, buskar och träd. I området söder om kyrkobyggnaden finns en koncentration av äldre grusgravar med stenram, järnstaket eller kätting kring högresta gravstenar. Det stora området norr om kyrkan har kvarter med gravvårdar från slutet av 1800-talet till slutet av 1900-talet. De yngsta kvarteren ligger i kyrkogårdens nordvästra delar, varav vissa kvarter ännu är outnyttjade.

Begravningskapellet uppfördes väster om kyrkan år 1925-26 och byggdes ut år 1990-91. Påbyggnaden är tydligt synlig i fasaderna och är en förlängning från den äldsta delens södra gavel. Byggnadskroppen är rektangulär och har ett valmat sadeltak med kopparplåt. Huvudentrén finns på södra gaveln. Fasaderna är putsade och färgade i brutet vitt. Den äldsta delen har rundbågiga fönsteröppningar medan den tillbyggda delen har nästan kvadratiska fönster. Invändigt finns ett gudstjänstrum i den äldsta delen med en uppbyggnad i koret för kistan som kan sänkas ner till källarvåningen med en hiss. Den tillbyggda delen har inretts med väntrum, wc och kapprum.

Annexet är placerat strax nordost om kyrkan och innehåller personalutrymmen och förråd. Eventuellt är byggnaden den materialbod som är nämnd i kyrkobyggnadsbeskrivningen och som uppfördes år 1791. Byggnaden är orienterad i nord-sydlig riktning och förlängdes åt norr på 1940-talet. Den södra gaveln ligger direkt mot bogårdsmuren. Byggnadskroppen är rektangulär och har ett valmat sadeltak och profilerad takfot. På den norra delen av taket finns en plåtinklädd skorsten. Fasaderna är vitputsade med en gråmålad sockel. Längs västra och östra långsidorna finns brunmålade fönster, dörrar och portar på rad.

Benhuset ligger i kyrkogårdens sydöstra hörn med den västra och den norra fasaden direkt mot bogårdsmuren. Byggnaden uppfördes på 1700-talet och hade benämningen benhus år 1780 då en dödskalle av driven koppar sattes upp som takkrön. Byggnaden är liten och har en femsidig form med ett spånklätt tak och profilerad takfot. Fasaderna är putsade och färgade i samma vita nyans med grå sockel som kyrkan. I det avfasade nordvästra hörnet finns en tjärstruken dubbelport med lunettformat överljusfönster.

Kyrkogården har två stigluckor från 1700-talet i bogårdsmuren. Stigluckornas utformning är mycket lika varandra. Den ena stigluckan är placerad mitt emot kyrkans södra ingång och har årtalet 1765 inristat i putsen. Den andra stigluckan är enligt källorna uppförd år 1788. Den är placerad mitt emot sakristians norra ingång och saknar inskription. Båda stigluckorna har samma färgsättning som kyrkobyggnaden med vitputsade fasader och gråmålade socklar. Taken utgörs av kopparklädda sadeltak. I de rundbågiga portalerna finns järngrindar. I det triangelformade överstycket finns en relief i form av treenighetssymbolen och det himmelska ljuset på båda stigportarna.