KRYLBO KYRKA

Krylbos utveckling som samhälle är helt förknippat med järnvägen. Det första järnvägsspåret nådde platsen 1873 och snart blev Krylbo en av de mest betydande knutpunkterna i landets järnvägsnät. Kring stationen växte ett nytt samhälle upp och industrier etablerade sig i anslut-ning till spåren. År 1904 blev Krylbo municipalsamhälle och 1919 köping. I detta sammanhang tilltog också behovet av en egen och lämplig gudstjänstlokal samt av utrymmen för för-samlingsverksamheten på platsen, sockenkyrkan i Folkärna låg en och en halv mil bort. Under en period hölls gudstjänsterna i skolan och i tingshuset. I januari 1922 antogs dock ett förslag att uppföra en byggnad som skulle innehålla kyrkorum samt församlingshem med flera funk-tioner. Ett år senare kunde kyrkan i Krylbo invigas.
Krylbo kyrka är belägen centralt i västra delen av Krylbo samhälle. Tomten erhölls 1916 som gåva från Alida Linde. Idag erinrar Lindevägen, ovanför kyrkan, om hennes donation.
Anläggningen kompletterades på 1970-talet med en ny fristående församlingsgård som till-byggdes på 1980-talet med pastorsexpedition. Byggnaderna med trädgård upptar hela västra delen av ett kvarter och bildar en sammanhängande bebyggelse mot Trastgatan.

För mer historik se kyrkan samt bifogad PDF.

Anläggningen består av en kyrka sammanbyggd med ett församlingshem utan kyrkogård.

Byggnaden består av två sammanfogade enheter som är uppförda i vinkel med varandra. Kyrkodelen är uppställd i nordsydlig riktning längs med Trastgatan, med korväggen i söder mot Kapellgatan. Församlingshemmets del, som bildar en rak vinkel med kyrkan i väster, är anlagd i östvästlig riktning.
Tillträde till byggnaden sker genom en huvudentré förlagd till gaveln mot Trastgatan i väster samt från gården i öster. Den bakre ingången leder till församlingshemmets bostäder och tekniska utrymmen. Sedan 1980-talet har även kyrkorummet fått en reservutgång mot gården, i höjd med koret.

År 1924 uppdrogs åt arkitekt Westerberg att göra ett kostnadsförslag på staket runt det nya kapellet och samtidigt att utreda planteringar på tomten. Mot öster anlades så småningom en trädgård som inhägnades mot Kapellgatan med fyra kraftiga murade pelare och smidesstaket. Tegelpelarna är vitputsade med profiler i sin över del, de har pulpettak av plåt. Mellan de östra pelarna hänger en grind i smide. Mot norr avgränsas trädgården av häckar och mot Trastgatan, mellan kyrkan och pastorsexpeditionen, finns staket och grind av smide.

Alla gångytor har beläggningar med cementplattor, resterande ytor har beläggningar med marktegel eller gräsytor. Tomten är planterad med träd, buskar och annan vegetation. Längs med Kapellgatan finns en trädallé. Mot omgivande gator ansluter byggnad och mark mot asfalterade trottoarer.

Krylbo blev ett betydande samhälle när järnvägen anlände under 1800 talets andra hälft. I januari 1922 antogs ett förslag om att köpingen skulle få egen kyrkobyggnad; redan året därpå kunde den invigas. Kyrkan och det sammanbyggda församlingshemmet bildar tillsammans en vinkelformad plan, varav själva kyrkorummet utgör den ena flygeln. Den reveterade träbyggnaden fick i samband med en omfattande restaurering 1952 efter förslag av arkitekt Knut Nordenskjöld nuvarande tegelröda färgsättning. Byggnadens yttre är enkel med vissa klassicerande inslag; fasaden mot gatan har en rusticerad portal och hörnpilastrar. Över kyrkans sadeltak rider ett litet torn. Kyrkorummet har putsade innerväggar och täcks av ett flackt tunnvalv. Även kyrkans interiör och fasta inredning förnyades vid nämnda restaurering
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996.

HISTORIK FRÅN NYA SVENSKA KYRKOR - Ligger intill trädbevuxen gata i stationssamhället. Murad och putsad med taktegel på branta takfall. Församlingsdelen i två våningar vänder gaveln med kyrkoentrén mot gatan. Förrum med skilda dörrar till församlingsrum och kyrkorum. Kyrkorummet med vitputsade väggar och överhöjt träpaneltak i bågform tack vare läget i envånings vinkelbyggnad. Fasta bänkkvarter. Den tredelade altartavlan utförd av Gunnar Torhamn.

Källa: Illerstad, Lennart: Nya Svenska kyrkor. D1, Svealand. 1990

Krylbo blev ett betydande samhälle när järnvägen anlände under 1800 talets andra hälft. I januari 1922 antogs ett förslag om att köpingen skulle få egen kyrkobyggnad; redan året därpå kunde den invigas. Kyrkan och det sammanbyggda församlingshemmet bildar tillsammans en vinkelformad plan, varav själva kyrkorummet utgör den ena flygeln. Den reveterade träbyggnaden fick i samband med en omfattande restaurering 1952 efter förslag av arkitekt Knut Nordenskjöld nuvarande tegelröda färgsättning. Byggnadens yttre är enkel med vissa klassicerande inslag; fasaden mot gatan har en rusticerad portal och hörnpilastrar. Över kyrkans sadeltak rider ett litet torn. Kyrkorummet har putsade innerväggar och täcks av ett flackt tunnvalv. Även kyrkans interiör och fasta inredning förnyades vid nämnda restaurering
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996.

HISTORIK FRÅN NYA SVENSKA KYRKOR - Ligger intill trädbevuxen gata i stationssamhället. Murad och putsad med taktegel på branta takfall. Församlingsdelen i två våningar vänder gaveln med kyrkoentrén mot gatan. Förrum med skilda dörrar till församlingsrum och kyrkorum. Kyrkorummet med vitputsade väggar och överhöjt träpaneltak i bågform tack vare läget i envånings vinkelbyggnad. Fasta bänkkvarter. Den tredelade altartavlan utförd av Gunnar Torhamn.

Källa: Illerstad, Lennart: Nya Svenska kyrkor. D1, Svealand. 1990