GÄLLARYDS KYRKA

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Kyrkan är relativt liten och ligger i en flack, öppen dalgång i byn. Den byggdes som ersättning för en medeltida träkyrka 1782-86 efter ritning från ÖIÄ, utförd av Thure Wennberg, som utgick från förslag av Georg Silfversparre, ägare till Ohs bruk i socknen. Tornet byggdes 1789. Murmästare var Hans Lundström från Laholm, assisterad av P Lundgren och L Wennerholm. Exteriören är välbevarad, interiören har genomgått omfattande, tidspräglade renoveringar med skiftande färghållning.

PLAN OCH MATERIAL - Långhuskyrka med rundat kor i öster, torn i väster, sakristia i norr. Ingångar i väster och mitt på sydsidan. Byggd i sten, slätputsad och avfärgad i vitt, sockeln grå. Tak och huv belagda med skiffer, ursprungligen spån. Lanterninen plåtbeklädd.

EXTERIÖR - Byggd efter 1781 års ritning, dock med tre korfönster istället för två, samt med tornhuvens utformning förenklad, slät med fyrsidig lanternin, öppen och med konkavt pyramidtak, krönt av en förgylld korsglob. Sydsidan har två på västväggen. Till 1844 lär ett gravkor för familjen Silfversparre ha funnits på sydsidan.

INTERIÖR - Välvt trätak med listverk (från 1908), som bildar oval mittspegel från vilken tvärribbor går till taklisten. Valvet efter senaste renoveringen ljusblått med listverk marmorerat i gråblått, väggar blekt gula, all fast inredning i olika nyanser ljusblått/turkos. Blått ingick i den ursprungliga färgsättningen, troligen kombinerat med vitt. Altarmålning av Erik Abrahamsson 1944, "Kristi himmelsfärd", med pilasteromfattning från samma tid. Ursprungligt altarkors bevarat på kyrkvinden. Predikstol av
Sven Nilsson Morin 1792, donerad av familjen Silfversparre, med ljudtak och bakstycke. Viss dekor tillagd 1908, då predikstolen flyttades till nuvarande läge närmare koret. Två slutna bänkkvarter. Från början var det södra uppdelat i två. Bänkdörrarnas fält marmorerade i grått och rött. Orgelfasad med nygotiska drag från 1908. Läktare underbyggd med skärmvägg framför trappa. Äldre orgel omnämns 1829, orgelverk 1798.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993

Allmän karaktär
Gällaryds kyrkogård har en trapetsoid form och är bredare i norr.
Kyrkobyggnaden är placerad med koret i öster och ligger strax norr
om kyrkogårdens mitt, invid den västra muren. Kyrkogården har en
öppen karaktär med gravvårdar i raka nord-sydliga rader i gräsmatta.
Ett fåtal undantag finns precis norr om kyrkan. Öster om kyrkogårdens
mitt sluttar kyrkogården kraftigt, här finns av förklarliga skäl
inga gravar. De olika utvidgningar som skett under årens lopp går
inte att utläsa utan de olika delarna sluter an väl till varandra.

Omgärdning
En kallmur omgärdar hela kyrkogården. Vid utvidgningen 1975
flyttades den befintliga muren till den nya gränsen i öster. Muren
fungerar omväxlande som fristående och stödmur, beroende på den
utanförliggande markens nivå. Söder om vaktmästeribyggnaden i
öster finns några meter rödslammat brädstaket.

Ingångar
Kyrkogården har fyra ingångar, två i väster, en i norr och en i öster.
Samtliga ingångar är identiskt utförda med grindstolpar i huggen
granit med konisk avslutning. Stolparna kröns av granitklot.
Grindarna är dubbla i väster och öster medan den norra är enkel.
De är svartmålade smidesgrindar med en kraftig modern design.
Förmodligen är de från 1936 då kyrkogården utvidgades.

Vegetation
Runt hela kyrkogården växer träd men det går inte att tala om en
regelrätt trädkrans. En del äldre träd, alm och lind, fi nns men främst
är de yngre lind. Norr om vaktmästeribyggnaden står en mycket
gammal ek. Längs det nordöstra hörnet växer bergtall och från det
sydvästra hörnet fram till staketet i öster fi nns oxbärsbuskar som
står tre och tre omväxlande med lind. I de två kvarteren mellan
koret och vaktmästeribyggnaden har vegetationen använts mer än
på den övriga kyrkogården. Här finns flera blodbokar, hängbjörkar,
almar och en rododendron.

Gångsystem
Grusgångssystemet på Gällaryds kyrkogård är relativt enkelt med
breda huvudgångar mellan de gräsklädda kvarteren. Hur gångarna
tidigare gått är okänt, förutom i kvarteren norr om kyrkan; vid en
jämförelse med ritningen från 1936 är det tydligt att grusgångssystemet
varit mer utvecklat än dagens.

Gravvårdstyper
Åldern på gravvårdarna spänner över nästan ett och ett halvt sekel
men endast ett fåtal är från tiden före 1930 då den låga och breda
vården blev modern och har varit alltsedan dess. Detta innebär att
gravvårdsbeståndet är relativt sammanhållet till formen med låga och
breda vårdar i upprepade rader med ett litet inslag av mer högresta
vårdar. Gravvårdsbeståndet kan verka homogent på håll men de olika
vårdarna skiljer sig sinsemellan beroende på tillkomsttid. De yngre
vårdarna är ofta kraftigt dekorerade med klassiserande eller kristna
symboler. Under 196070-talen var vårdarna enkla utan särskild
utsmyckning medan vårdar från sent 1900-tal ofta har inspiration i
den naturliga stenen med asymmetrisk överkant. Gravomgärdningar
som häckar och staket förekommer på några ställen.
Mot sakristieväggen fi nns ett museikvarter med fem smidesvårdar,
två handhuggna sandstensvårdar samt två järnhällar. Dessa två är
från 1666 och 1755 och förmodligen framställda av myrmalm från
Rusken. De är i det närmaste unika i länet.

Byggnader
Gränsande till kyrkogården i öster fi nns en vaktmästeribyggnad
med bland annat redskapsbod och toalett. Den är uppförd 2003
efter ritningar av Georg Andersson arkitektkontor, Holsbybrunn.
Byggnadens fasader är klädda med röd lockpanel, fönster-, dörrfoder
och dörrar är målade i vitt.

Beskrivning av enskilda kvarter, för kvartersindelning se pdf.

Område 1 (kvarter A och F)
Allmän karaktär
I området ingår största delen av utvidgningen från 1936 samt en
del av 1975 års utvidgning och innefattar hela kyrkogården norr om
kyrkan. Det är ett rektangulärt område, något smalare mot öster. En
grusgång skiljer kvarter A och F åt, kvarteren är mycket lika med
raka nord-sydliga rader av gravvårdar i gräsmatta.

Gravvårdstyper
Eftersom området tillkom så pass sent som 1936 fi nns här i stort
sett enbart efterkrigstidens rektangulära vårdtyp. Undantag är ett
järnkors och två marmorkors samt fyra vårdar från 1910-talet närmast
kyrkan vilka hörde till den ursprungliga kyrkogården. Ett par
av vårdarna i kvarter F har fl yglar som visar på att gravvården varit
kombinerad med en grusbädd. Trots vårdarnas likartade proportioner
fi nns stora skillnader i deras utformning beroende på tillkomsttid.
Titlar är knappt förekommande: disponent, grenadjären,
major, fanjunkaren och svärdsmannen, verkmästaren, köpman,
snickaremästare, hemmansägare samt ingenjör.

Område 2 (kvarter B-E)
Allmän karaktär
Område 2 är den stora delen av kyrkogården rakt söder om kyrkan.
Området är den äldsta delen av kyrkogården, den ursprungliga där
den gamla kyrkan låg samt utvidgningen från 1843. Här står gravvårdarna
i nord-sydliga rader i gräsmatta samt längs med muren.

Gravvårdstyper
I området finns flera vårdar från 1800-talet varav den äldsta är från
1848, I övrigt är de från sent 1800-tal. 1900-talsvårdar från före
1930 är i de flesta fall högresta och av svart granit. Vanliga sorter
är bautastenen eller obelisken. Två gravvårdar i form av trädstammar
är från 1910 och 1917. Den dominerande gravvårdstypen i
området är annars den rektangulära vård som blev modern under
mellankrigstiden. Den symboliserar framväxten av folkhemmet
och i samband med detta blev även titlar på gravvårdar allt mer
ovanligt. I område 2 är dock många av vårdarna äldre så här finns
flertalet titlar, bland andra: kyrkovaktmästare, skogvaktare folkskolläraren,
brukspatron, lantbrukaren, häradsdomare, reparatören och
trädgårdsmästaren.

Område 3 (kvarter G-I och K)
Allmän karaktär
Område 3 är den östligaste delen av kyrkogården och har tillkommit
i tre stadier: omläggningen av kyrkogården 1843, utvidgningen
1936 samt utvidgningen 1975. Här fi nns mer växtlighet än på den
övriga kyrkogården annars är området likartat. Kvarter K i söder är
ännu inte särskilt utnyttjat.

Gravvårdstyper
Gravvårdarna är i de fl esta fall av den moderna låga och breda typen.
I kvarter G öster om kyrkans kor fi nns ett fåtal äldre vårdar, bland
andra två kalkstensvårdar från 1864 respektive 1867. Slänten ned
mot de övriga vårdarna fungerar som avdelare och visar på kvarterets
två olika tillkomsttider. I kvarter G och H finns dessutom
fyra marmorkors. De övriga vårdarna skiljer sig något åt trots den
snarlika formen. Äldre vårdar har mer klassiserande uttryck eller
renodlad kristen symbolik, medan yngre vårdar har ingen eller mer
diskret dekoration. Från 1980-talet och framåt får vårdarna en mer
individuell utformning. Titlar fi nns främst i de äldre kvarteren G och
H, till exempel smedmästare, konstnären, lärarinnan, kommissionslantmätaren,
skogvaktaren, hemmansägaren och nämndeman.

Minneslund
Minneslunden ligger i kyrkogårdens sydöstra hörn. Den anlades
2003 och består av en oval damm med en vattensten centralt placerad.
En gång belagd med gatsten leder fram till dammen. Invid
oxbärsbuskarna i söder fi nns två bänkar.

Gällaryds kyrka omtalas för första gången 1290. Det borde innebära
att en kyrkogård låg på platsen vid den tiden. I samband med
uppförandet av den nya kyrkan 1782 revs såväl den gamla kyrkan
som det tillbyggda gravkoret som var uppfört för ätten Silversparre.
Kopparkistorna placerades ut på kyrkogården. Kyrkan saknade torn
fram till 1789 så den gamla klockstapeln stod kvar till dess. Den
äldsta kyrkogården var ett mindre område söder om kyrkan som
under första hälften av 1800-talet blev för litet, så en utvidgning
skedde 1843 då kyrkogården i det närmaste fördubblades i storlek.
1936 var det dags för nästa utvidgning som skedde mot norr och
öster. I norr hade kyrkogårdsmuren gått precis intill sakristieväggen.
Gällaryds kyrkogård ligger så till att den ofta lider av torka. 1938
försågs den med en efterlängtad vattenledning och hydrofor för att
lättare kunna hålla kyrkogården fuktig. Vid mitten av 1900-talet
var skicket med allmänna och köpegravar ännu utbrett i Gällaryd
och de låg omväxlande inom samma kvarter. De smyckades på
främst två sätt, som rektangulära gravkullar eller sand- respektive
singelbäddar. Kyrkogården var även planterad med buxbomshäckar
något som är mycket ovanligt i länet idag. Ytterligare en utvidgning
skedde 1975 efter ritningar av trädgårdsarkitekt Ragnar Ekstedt.
Området för utvidgningen var beläget öster om befi ntlig kyrkogård
och i omedelbar anslutning till denna. Befi ntlig gränsmur mellan
gamla kyrkogården och det planerade området fl yttades till den östra
gränsen. Gränsen mellan äldre och tillkommande kyrkogårdsområden
markerades med en grusgång. I förslaget ingick nyplantering
av ek efter hela kyrkogårdsgränsen för att så småningom ersätta
de befi ntliga, mycket dåliga träden. 1977 gavs tillstånd att fl ytta
och samtidigt bygga till redskapsboden. Var boden tidigare var
placerad framgår inte av handlingarna. En ny vaktmästeribyggnad
uppfördes 2003 efter ritningar av Georg Andersson arkitektkontor
i Holsbybrunn. Samma år gavs tillstånd att anlägga en minneslund
vid kyrkogårdens sydöstra hörn. Ritningar till minneslunden togs
fram av Hans Israelsson i Värnamo.