ULVÅSA SLOTT

Ulvåsa är känt åtminstone sedan 1200-talet då det tillhörde medlemmar av Folkungaätten. Gården är emellertid mest berömd därför att den heliga Birgitta bodde med sin make lagmannen Ulf Gudmarsson efter deras giftermål 1316. Av deras sätesgård, belägen på en udde i Boren, återstår ännu ruiner.
Under 1500-talets senare del, då riksrådet Hogenskild Bielke ägde godset, flyttades sätesgården till sin nuvarande plats, där den huvudbyggnad av trä på stenkällare uppfördes. Bielke lät även 1592 påbörja ett stenhus, som dock aldrig fullbordades. År 1740 lät dåvarande ägaren, generallöjtnanten Gabriel Ribbin, uppföra en ny huvudbyggnad av sten på trähustes plats med behållande av 1584 års källare. Två vinkelbyggda flyglar tillkom troligen 1764, möjligen efter förslag av arkitekten C. J. Cronstedt. År 1803 påbyggdes huvudbyggnaden med en våning och fick sitt nuvarande utseende; sjöfasaden tycks dock inte ha färdigställts förrän 1818.
Huvudbyggnaden är uppförd i tre våningar under flackt valmat plåttak. Sjöfasaden har en smal mittrisalit medan gårdsfasadens mittparti markeras av sex pilastrar, uppbärande en gavelfronton med raka sidostycken. De båda flyglarna är byggda i en våning och har utåt sluttande plåtklädda pulpettak med rakslutna gavlar. Byggnaderna är putsade och avfärgade i gult och vitt. I byggnadsminnet ingår vidare en trädgårdsmästarbostad, en f.d. skola samt fem ekonomibyggnader.

KÄLLA:Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Ulvåsa är känt åtminstone sedan 1200-talet då det tillhörde medlemmar av Folkungaätten. Gården är emellertid mest berömd därför att den heliga Birgitta bodde med sin make lagmannen Ulf Gudmarsson efter deras giftermål 1316. Av deras sätesgård, belägen på en udde i Boren, återstår ännu ruiner.
Under 1500-talets senare del, då riksrådet Hogenskild Bielke ägde godset, flyttades sätesgården till sin nuvarande plats, där den huvudbyggnad av trä på stenkällare uppfördes. Bielke lät även 1592 påbörja ett stenhus, som dock aldrig fullbordades. År 1740 lät dåvarande ägaren, generallöjtnanten Gabriel Ribbin, uppföra en ny huvudbyggnad av sten på trähustes plats med behållande av 1584 års källare. Två vinkelbyggda flyglar tillkom troligen 1764, möjligen efter förslag av arkitekten C. J. Cronstedt. År 1803 påbyggdes huvudbyggnaden med en våning och fick sitt nuvarande utseende; sjöfasaden tycks dock inte ha färdigställts förrän 1818.
Huvudbyggnaden är uppförd i tre våningar under flackt valmat plåttak. Sjöfasaden har en smal mittrisalit medan gårdsfasadens mittparti markeras av sex pilastrar, uppbärande en gavelfronton med raka sidostycken. De båda flyglarna är byggda i en våning och har utåt sluttande plåtklädda pulpettak med rakslutna gavlar. Byggnaderna är putsade och avfärgade i gult och vitt. I byggnadsminnet ingår vidare en trädgårdsmästarbostad, en f.d. skola samt fem ekonomibyggnader.

KÄLLA:Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2