KV SKOGEN

På Stigbergshöjdens utkant mot väster reser sig Masthuggskyrkan med sin utsiktsplatå. Vägen dit går via Repslagaregatan och Storebackegatan. Kv. Skogen utgör ett återstående fragment av Masthuggsbergens förutvarande stadsbild. Denna fick sin prägel av den brutna klippterrängen, där i huvudsak trä- och landshövdingehus trängts samman vid smala, krokiga, backiga gator och även runt gårdar som ofta terrasserats i olika nivåer. Stigberget var förr en del av sjöfolkets Majorna, som införlivades med Göteborg 1868 och förtätades enligt 1878 års regleringsplan.
Bebyggelsen har tillkommit i två etapper i samband med reglering av gator och tomter. Byggnaderna är uppförda i två våningar av trä på olika höga stensocklar i enlighet med föreskrifterna i den vid resp. tillfälle gällande lokala byggnadsordningen. Repslagaregatan 1 byggdes 1882 som "landshövdingehus", hustypen som i strikt juridisk bemärkelse stred mot den lokala byggnadsordningen av 1874 men efter byggnadsnämndens avslag 1875 hade länsstyrelsens "dispens" (redan 1880 så etablerad att en lagstridig källare inrättades under den officiella källaren, d.v.s. bottenvåningen). En gårdsbyggnad från 1883 har en vanlig låg källarsockel. Storebackegatan 10-12 byggdes 1904-05 i fortsättningen av Repslagaregatan 1, i samma taklisthöjd men ej med landshövdingehusets fullt utbildade bottenvåning p.g.a. särskild inskränkare bestämmelser om sådana hus i 1895 års byggnadsordning. Sockeln minskar i höjd p.g.a. gatans stigning, från bottenvåning vid hörnet till allt djupare källare. Repslagaregatan 1 - Storebackegatan 10 utgjorde en hörnfastighet med det stora gemensamma gårdsrummets nedre plan, i betydligt lägre nivå än sistnämnda gata, varför 10:ans källarsockel är "landshövingehusmässig" endast på gårdssidan. Sammanfogningen i gathörnet av äldre resp. yngre byggnad är diskret utförd; ett tornkrönt "burspråk" döljer skarven mellan sadeltaket och det brutna taket. Fasadarkitekturen är skenbart gemensam.
Kv. Skogen, bildat på 1940-talet i samband med nybyggnad på fastigheten vid Storebackegatan 14, ingick i det mycket större kv. Signalen som bildades år 1900 och omfattade alla fastigheterna runt Stigbergets krön. Det är denna omständighet som styrt utformningen av Storebackegatan 10-12.
Särskilda regler för landshövdingehus hade införts i byggnadsordningen 1895, syftande till ett mindre eldfarligt byggnadssätt - bl.a. fick hustypen ej längre uppföras i mycket stora kvarter som det här aktuella kv. Signalen. Häri ligger således orsaken till att kvarterets hörnlösning blivit lugn och harmonisk. Tillbyggnaden vid gathörnet hade under normala förhållanden skett med trappning i fasaden för att ta upp markens lutning. Intressant i sammanhanget är det inbyggda gavelpartiet till Repslagaregatan 1 - med bevarad fasadpanel och rester av yttertakets tjärpapp - vilket ingår i den återstående ursprungliga vindsinteriören på Storebackegatan 10.
Byggnadssättet följer tidens vedertagna stadsbyggnadsprinciper. Gathusen är sammanbyggda, gårdsflyglarna enkelsidiga med brandmurar i tomtgränserna. Fasaderna utformades med en detaljrik, modebetonad stildräkt mot gatorna men mer anspråkslöst än mot gårdarna. Iögonenfallande karaktärsdrag för de perioder som byggnaderna representerar är 1880-talets klassiserande stil och det tidiga 1900-talets från stenhusens palatsarkitektur lösgjorda, mer pittoreska formspråk. Hit hör också de äldre husens sadeltak och de yngres brutna tak, prydda med kupor. Till den intima gårdsmiljöns karaktär bidrar såväl uthusen som de utbyggda trapphusen. Gårdarna, belagda med gatsten, har traditionsenligt prytts med grönska i form av vårdträd och små rabatter. Terrassmuren mellan gårdarna har utgjort fastighetsgräns mellan 10:an och 12:an. En trappförbindelse i lokaltrationens anda har tillkommit.
Kvarteret Skogens trähusbebyggelse representerar det enkla boendet förr i Göteborgs sjömanskvarter och har därför stor betydelse i sitt sammanhang med Masthuggskyrkan, som är ett berömt landmärke i Göta älvs inlopp. Kyrkan utgör ett dominerande blickfång i Storebackegatans gatuperspektiv, vid Repslagaregatan sekunderad av landshövdingehusets hörntorn (burspråk eller en s.k. "erker"). Storebackegatan är uppfart till kyrkan och det omgivande kala Stigbergets topp, en av stadens mest besökta utsiktsplatser. Trähusbebyggelsen ingår således i en av Göteborgs mest symbolladdade stadsmiljöer och framhäver sig uttrycksfullt i omgivningen

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 1999-12-28, Dnr 221-00040-1998.

Bebyggelsen har tillkommit i två etapper i samband med reglering av gator och tomter. Byggnaderna är uppförda i två våningar av trä på olika höga stensocklar.

Repslagargatan 1 byggdes 1882 som landshövdingehus. Storebackegatan 10-12 byggdes 1904-05 och har brutet tak, hörntorn och spetsiga takkupor. Byggnaderna är anpassade till den sluttande terrängen och omger en sluten gård. På gården finns ett uthus från 1883.

Fasaderna mot gatan är tidsenligt detaljrika till skillnad från gårdsfasaderna som är mer anspråkslösa i sin utformning. De äldre husen har sadeltak. Gården är belagd med gatsten och har vårdträd och planteringar.

De två landshövdingehusen tillsammans med den terrasserade gården är en välbevarad miljö från sekelskiftet 1900 och utgör en sista rest av Masthuggets f d arbetarstadsdel.