ENGELSKA KYRKAN (ST ANDREW´S CHURCH)

Engelska kyrkan, även kallad St Andrew´s Church, är belägen vid Hvitfeldtsplatsen. Den är uppförd 1855-57 efter ritningar av Adolf Wilhelm Edelsvärd, som även svarat för inredningen. Kyrkan är en salkyrka med polygonalt avslutat kor. I väster finns en takryttare samt två flankerande toureller. Ursprungligen fanns toureller även vid övergången mellan koret och långhuset. Byggnadsmaterialet är tegel. Kyrkan är ett välbevarat exempel på den engelskinspirerade nygotiska arkitektur som A W Edelsvärd införde i Göteborg vid 1800-talts mitt.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

The British Factory började som en fattigkassa för de engelska matroser som av en eller annan anledning blivit strandsatta i Göteborg, denna brittiska råvaruutpost.

Under de tidiga åren av 1800-talet när Napoleon försvårade Englands handelsvägar blev Göteborg en allt viktigare handelsstad. Flera av de familjer som verkade i staden vid och efter denna period gjorde sig stora förmögenheter och blev även tongivande vid tillkomsten av en egen församlingskyrka för the English Escopal Church. Bland de mer inflytelserika familjerna fanns Dickson, Carnegie, Gibson och Seaton.

Det gamla kasernområdet och områdena där stadsmuren tidigare stått var under 1840-talet ett attraktivt läge för nybyggnationer. Tack vare goda relationer och kontakter ställde sig stadens styre positiv till en kyrkobyggnad på tomten och 1853 såldes marken till Engelska församlingen och British factory.

Arkitekten Adolf Edelsvärd blev den som utsågs att ta emot och granska förslag till en blivande kyrka. Ett förslag lades av stadsarkitekten Heinrich Kaufmann, ett annat var en kopia av en engelsk kyrka och inlämnades av David Carnegie. Edelsvärd omarbetade Carnegies förslag och lade lämpligt nog fram detta tredje förslag tillsammans med kostnadsberäkningar på de övriga. Carnegies förslag visade sig vara det
billigaste, följt av Edelsvärds omarbetade förslag. Kaufmanns visade sig vara det kostsammaste. Kommittén godtog Edelsvärds förslag och han förordade August Krüger som byggmästare.

Kyrkan byggdes till största delen av donationer från de inflytelserika och förmögna engelsk- och skotskättade familjerna. Den engelska staten bistod med en summa motsvarade den av donationer insamlade.

Vård- och underhållsplan 2008-20017, David Bäckström Prokurator 2007-11-28

Engelska kyrkan, även kallad St Andrew´s Church, är belägen vid Hvitfeldtsplatsen. Den är uppförd 1855-57 efter ritningar av Adolf Wilhelm Edelsvärd, som även svarat för inredningen. Kyrkan är en salkyrka med polygonalt avslutat kor. I väster finns en takryttare samt två flankerande toureller. Ursprungligen fanns toureller även vid övergången mellan koret och långhuset. Byggnadsmaterialet är tegel. Kyrkan är ett välbevarat exempel på den engelskinspirerade nygotiska arkitektur som A W Edelsvärd införde i Göteborg vid 1800-talts mitt.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

The British Factory började som en fattigkassa för de engelska matroser som av en eller annan anledning blivit strandsatta i Göteborg, denna brittiska råvaruutpost.

Under de tidiga åren av 1800-talet när Napoleon försvårade Englands handelsvägar blev Göteborg en allt viktigare handelsstad. Flera av de familjer som verkade i staden vid och efter denna period gjorde sig stora förmögenheter och blev även tongivande vid tillkomsten av en egen församlingskyrka för the English Escopal Church. Bland de mer inflytelserika familjerna fanns Dickson, Carnegie, Gibson och Seaton.

Det gamla kasernområdet och områdena där stadsmuren tidigare stått var under 1840-talet ett attraktivt läge för nybyggnationer. Tack vare goda relationer och kontakter ställde sig stadens styre positiv till en kyrkobyggnad på tomten och 1853 såldes marken till Engelska församlingen och British factory.

Arkitekten Adolf Edelsvärd blev den som utsågs att ta emot och granska förslag till en blivande kyrka. Ett förslag lades av stadsarkitekten Heinrich Kaufmann, ett annat var en kopia av en engelsk kyrka och inlämnades av David Carnegie. Edelsvärd omarbetade Carnegies förslag och lade lämpligt nog fram detta tredje förslag tillsammans med kostnadsberäkningar på de övriga. Carnegies förslag visade sig vara det
billigaste, följt av Edelsvärds omarbetade förslag. Kaufmanns visade sig vara det kostsammaste. Kommittén godtog Edelsvärds förslag och han förordade August Krüger som byggmästare.

Kyrkan byggdes till största delen av donationer från de inflytelserika och förmögna engelsk- och skotskättade familjerna. Den engelska staten bistod med en summa motsvarade den av donationer insamlade.

Vård- och underhållsplan 2008-20017, David Bäckström Prokurator 2007-11-28

Engelska kyrkan, även kallad St Andrew´s Church, är belägen vid Hvitfeldtsplatsen. Den är uppförd 1855-57 efter ritningar av Adolf Wilhelm Edelsvärd, som även svarat för inredningen. Kyrkan är en salkyrka med polygonalt avslutat kor. I väster finns en takryttare samt två flankerande toureller. Ursprungligen fanns toureller även vid övergången mellan koret och långhuset. Byggnadsmaterialet är tegel. Kyrkan är ett välbevarat exempel på den engelskinspirerade nygotiska arkitektur som A W Edelsvärd införde i Göteborg vid 1800-talts mitt.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

The British Factory började som en fattigkassa för de engelska matroser som av en eller annan anledning blivit strandsatta i Göteborg, denna brittiska råvaruutpost.

Under de tidiga åren av 1800-talet när Napoleon försvårade Englands handelsvägar blev Göteborg en allt viktigare handelsstad. Flera av de familjer som verkade i staden vid och efter denna period gjorde sig stora förmögenheter och blev även tongivande vid tillkomsten av en egen församlingskyrka för the English Escopal Church. Bland de mer inflytelserika familjerna fanns Dickson, Carnegie, Gibson och Seaton.

Det gamla kasernområdet och områdena där stadsmuren tidigare stått var under 1840-talet ett attraktivt läge för nybyggnationer. Tack vare goda relationer och kontakter ställde sig stadens styre positiv till en kyrkobyggnad på tomten och 1853 såldes marken till Engelska församlingen och British factory.

Arkitekten Adolf Edelsvärd blev den som utsågs att ta emot och granska förslag till en blivande kyrka. Ett förslag lades av stadsarkitekten Heinrich Kaufmann, ett annat var en kopia av en engelsk kyrka och inlämnades av David Carnegie. Edelsvärd omarbetade Carnegies förslag och lade lämpligt nog fram detta tredje förslag tillsammans med kostnadsberäkningar på de övriga. Carnegies förslag visade sig vara det
billigaste, följt av Edelsvärds omarbetade förslag. Kaufmanns visade sig vara det kostsammaste. Kommittén godtog Edelsvärds förslag och han förordade August Krüger som byggmästare.

Kyrkan byggdes till största delen av donationer från de inflytelserika och förmögna engelsk- och skotskättade familjerna. Den engelska staten bistod med en summa motsvarade den av donationer insamlade.

Vård- och underhållsplan 2008-20017, David Bäckström Prokurator 2007-11-28

Engelska kyrkan, även kallad St Andrew´s Church, är belägen vid Hvitfeldtsplatsen. Den är uppförd 1855-57 efter ritningar av Adolf Wilhelm Edelsvärd, som även svarat för inredningen. Kyrkan är en salkyrka med polygonalt avslutat kor. I väster finns en takryttare samt två flankerande toureller. Ursprungligen fanns toureller även vid övergången mellan koret och långhuset. Byggnadsmaterialet är tegel. Kyrkan är ett välbevarat exempel på den engelskinspirerade nygotiska arkitektur som A W Edelsvärd införde i Göteborg vid 1800-talts mitt.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

The British Factory började som en fattigkassa för de engelska matroser som av en eller annan anledning blivit strandsatta i Göteborg, denna brittiska råvaruutpost.

Under de tidiga åren av 1800-talet när Napoleon försvårade Englands handelsvägar blev Göteborg en allt viktigare handelsstad. Flera av de familjer som verkade i staden vid och efter denna period gjorde sig stora förmögenheter och blev även tongivande vid tillkomsten av en egen församlingskyrka för the English Escopal Church. Bland de mer inflytelserika familjerna fanns Dickson, Carnegie, Gibson och Seaton.

Det gamla kasernområdet och områdena där stadsmuren tidigare stått var under 1840-talet ett attraktivt läge för nybyggnationer. Tack vare goda relationer och kontakter ställde sig stadens styre positiv till en kyrkobyggnad på tomten och 1853 såldes marken till Engelska församlingen och British factory.

Arkitekten Adolf Edelsvärd blev den som utsågs att ta emot och granska förslag till en blivande kyrka. Ett förslag lades av stadsarkitekten Heinrich Kaufmann, ett annat var en kopia av en engelsk kyrka och inlämnades av David Carnegie. Edelsvärd omarbetade Carnegies förslag och lade lämpligt nog fram detta tredje förslag tillsammans med kostnadsberäkningar på de övriga. Carnegies förslag visade sig vara det
billigaste, följt av Edelsvärds omarbetade förslag. Kaufmanns visade sig vara det kostsammaste. Kommittén godtog Edelsvärds förslag och han förordade August Krüger som byggmästare.

Kyrkan byggdes till största delen av donationer från de inflytelserika och förmögna engelsk- och skotskättade familjerna. Den engelska staten bistod med en summa motsvarade den av donationer insamlade.

Vård- och underhållsplan 2008-20017, David Bäckström Prokurator 2007-11-28

Bebyggelsen i kvarteret består av villor från 1870-talet samt engelska kyrkan. Kvarteret ligger på rester från den mur som förband de två bastionerna Carolus Dx och Christina Regina. Villorna har ombyggts till kontor och används inte längre som bostäder. Kvarteret med sin öppenhet och grönska saknar motsvarighet i stadskärnan.

Gården består av en grusplan, träd, buskar och blomplanteringar samt en mindre gräsyta på väst- och norrsidan. Runt hela kyrkogården löper en stödmur i sandsten och granit med ett smidesstaket ovanpå.