SKÄNDLA SÖRGÅRD

Skändla by i Tuve socken är en för Göteborg unik bebyggelsesamling i ett alltjämt hävdat kulturlandskap rikt på fornlämningar, beläget vid storstadens yttre rand. Större delen av byn, bl.a. de tre Sörgårdarna återuppbyggdes efter brand 1819, men först efter att en ny tomtindelning upprättats 1821. I samband med skiftet 1824 undgick Skändla by splittring genom att lantmätaren lyckades lägga skiftena så att inga av de nyuppförda gårdarna behövde flyttas ut.
Av enskifteskartan från 1826 framgår att mangårdsbyggnaden, en typisk s.k. framkammarstuga, och den parallella ladugårdsdelen är uppförda. Vid något senare tillfälle uppfördes vinkelbygganden och Skändla Sörgård fick sin karaktäristiska form av halvt kringbyggd gård.
Under 1800-talets senare hälft tillkom ytterligare ekonomibyggnader såsom svinhuset och "källarvinden" - en förrådsbyggnad. Framkammaren byggdes 1874 till med en "lillekammare". År 1927 byggdes mangårdsbyggnadens södra del till med farstu och bostadsdel i full bredd och höjd.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2002-06-07, Dnr 432-4448-1998.

Skändla by i Tuve socken är en för Göteborg unik bebyggelsesamling i ett alltjämt hävdat kulturlandskap rikt på fornlämningar, beläget vid storstadens yttre rand. Större delen av byn, bl.a. de tre Sörgårdarna återuppbyggdes efter brand 1819, men först efter att en ny tomtindelning upprättats 1821. I samband med skiftet 1824 undgick Skändla by splittring genom att lantmätaren lyckades lägga skiftena så att inga av de nyuppförda gårdarna behövde flyttas ut.
Av enskifteskartan från 1826 framgår att mangårdsbyggnaden, en typisk s.k. framkammarstuga, och den parallella ladugårdsdelen är uppförda. Vid något senare tillfälle uppfördes vinkelbygganden och Skändla Sörgård fick sin karaktäristiska form av halvt kringbyggd gård.
Under 1800-talets senare hälft tillkom ytterligare ekonomibyggnader såsom svinhuset och "källarvinden" - en förrådsbyggnad. Framkammaren byggdes 1874 till med en "lillekammare". År 1927 byggdes mangårdsbyggnadens södra del till med farstu och bostadsdel i full bredd och höjd.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2002-06-07, Dnr 432-4448-1998.

Skändla by i Tuve socken är en för Göteborg unik bebyggelsesamling i ett alltjämt hävdat kulturlandskap rikt på fornlämningar, beläget vid storstadens yttre rand. Större delen av byn, bl.a. de tre Sörgårdarna återuppbyggdes efter brand 1819, men först efter att en ny tomtindelning upprättats 1821. I samband med skiftet 1824 undgick Skändla by splittring genom att lantmätaren lyckades lägga skiftena så att inga av de nyuppförda gårdarna behövde flyttas ut.
Av enskifteskartan från 1826 framgår att mangårdsbyggnaden, en typisk s.k. framkammarstuga, och den parallella ladugårdsdelen är uppförda. Vid något senare tillfälle uppfördes vinkelbygganden och Skändla Sörgård fick sin karaktäristiska form av halvt kringbyggd gård.
Under 1800-talets senare hälft tillkom ytterligare ekonomibyggnader såsom svinhuset och "källarvinden" - en förrådsbyggnad. Framkammaren byggdes 1874 till med en "lillekammare". År 1927 byggdes mangårdsbyggnadens södra del till med farstu och bostadsdel i full bredd och höjd.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2002-06-07, Dnr 432-4448-1998.

Skändla by i Tuve socken är en för Göteborg unik bebyggelsesamling i ett alltjämt hävdat kulturlandskap rikt på fornlämningar, beläget vid storstadens yttre rand. Större delen av byn, bl.a. de tre Sörgårdarna återuppbyggdes efter brand 1819, men först efter att en ny tomtindelning upprättats 1821. I samband med skiftet 1824 undgick Skändla by splittring genom att lantmätaren lyckades lägga skiftena så att inga av de nyuppförda gårdarna behövde flyttas ut.
Av enskifteskartan från 1826 framgår att mangårdsbyggnaden, en typisk s.k. framkammarstuga, och den parallella ladugårdsdelen är uppförda. Vid något senare tillfälle uppfördes vinkelbygganden och Skändla Sörgård fick sin karaktäristiska form av halvt kringbyggd gård.
Under 1800-talets senare hälft tillkom ytterligare ekonomibyggnader såsom svinhuset och "källarvinden" - en förrådsbyggnad. Framkammaren byggdes 1874 till med en "lillekammare". År 1927 byggdes mangårdsbyggnadens södra del till med farstu och bostadsdel i full bredd och höjd.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2002-06-07, Dnr 432-4448-1998.