RÖRBÄCKSNÄS KYRKA

Anläggningen består av en kyrkogård med en kyrka.

Kyrkogården tillkom som en följd av finnmarksbornas begäran 1869, att anlägga kapell och kyrkogård på platsen. Invånarnas initiativ förorsakades av svårigheterna att transportera döda den långa vägen till Lima, för begravning vid sockenkyrkan. Vägar var då så gott som obefintliga och väderförhållandena oftast svåra. Under rödsotsepidemin 1819 hade man tvingats begrava de döda vid Vallsjön.

Consistorium lämnade sitt medgivande till projektet men inte förrän 1875 kunde mark för ändamålet inköpas och utstakas. I juni 1879 invigdes kyrkogår-den, men det dröjde till 1913 innan den inhägnades med stängsel. Sydost om kapellet står en grav- och minnessten över den första begravningen; makarna Olson år 1879.

Kyrkogården omges numera av låga måbärshäckar i väster och av granhäckar längs övriga sidor. Även gravkvarteren avgränsas till vissa delar med måbärshäck, längs vilka gravstenar är uppställda. På gården växer även några enstaka björkar. Ingången ligger i tornets axel, i väster. Kraftiga pelare av röd huggen sandsten omsluter ingången till kyrkotomten. Markområdet kring kyrkan är asfalterat liksom alléerna som delar gravkvarteren. Väster om kyrkogården, nedanför kyrkan, ligger en asfalterad parkeringsplats

Områdets tidigaste historiska bosättning är belagd till 1760-talet. Ursprungligen dominerade finska kolonisatörer. På grund av det långa avståndet till sockenkyrkan i Lima begärde invånarna 1869 att få anlägga kapell och kyrkogård. Mark för ändamålet anskaffades 1875 och 1879 invigdes där en begravningsplats. Bygget av ett kapell dröjde dock. Lima församling ställde nämligen villkoret att Rörbäcksnäs i så fall skulle bilda egen kommun med fattigvård. Resurser för detta saknades.

Tio år senare startade en byggprocess i alla fall, denna gång utan att höra vad Lima församling tyckte. Ritningar upprättades av Gustaf Skarin, stadsbyggmästare i Falun. De omarbetades av Överintendentsämbetets arkitekt Folke Zettervall och fastställdes av Kunglig Majestät 1891. Under följande år insamlades medel och material till bygget. Byggstarten ägde rum 1898, ledd av byggmästare Olof Sterner.

Vid bygget frångicks Zettervalls ritningar. Av ekonomiska skäl valdes att göra kapellet smalare. Stommen till långhuset stod färdig 1899, men tornet var inte påbörjat. Medlen hade tagit slut och det ofullbordade kapellet stod under några år illa skyddat för väder och vind. Bygget återupptogs 1902, då tornet restes, yttertaket täcktes och fönster sattes in. Följande år började kapellet komma i användning. Åren fram till invigningen 1909 fullbordades kapellet, med ett avsevärt enklare, mindre smyckat yttre än från början tänkt.

Åren 1929-31 genomfördes en upprustning, efter handlingar upprättade av professor Lars Israel Wahlman. Wahlmans program fullföljdes dock inte och 20 år senare var kapellet så nedgånget att rivning och nybyggnad föreslogs. Nybyggnadskostnaderna visade sig för höga och istället genomfördes en stor upprustning 1958-60, av byggnadsfirman Anders Diös.

Den 24 juni 1992 inträffade en brand som ödelade kyrkan, fast stora delar av den fasta inred-ningen kunde räddas. Vid återuppbyggnaden som följde, finansierad med försäkringsmedel, fick kyrkan i stora drag det utseende den fick vid 1958-60 års upprustning. Invigning skedde den 11 juli 1993.

Källor och litteratur
Ahlberg, Hakon och Björklund, Staffan: Dalarnas kyrkor i ord och bild, Västerås 1996
Bergman, Mats: Lima & Transtrands kyrkor, Sveriges kyrkor 204 Stockholm 1987
Kapellkyrkan i Rörbäcksnäs /Julbok för Västerås stift, 1910:69/