FRIMURARHUSET

Frimurarhuset byggdes 1871. Det uppfördes vid Gavleån på platsen för det gamla läroverket, vilket brann ned till grunden vid den stora branden 1869. Byggnaden kom att ingå i en arkitektoniskt mycket intressant miljö längs Gavleån med en rad offentliga byggnadsverk av vilka flertalet är kvar, Sedan uppförandet har byggnaden ägts och använts av frimurarlogerna.
Frimurarhuset är ritat av Stockholms arkitekten J F Åbom. Han ansvarade även för utformningen av inredning och möblering. Byggnaden gavs exteriört och interiört en nygotisk stil, vilket var en aktuell formgivning på den tiden och vanligt för samtida frimurarhus.
Byggnaden är uppförd av tegel i två våningar med källare och inredd vind. Den slätputsade fasaden är rikt dekorerad och utsmyckad. Bottenvåningen är rusticerad medan fasaden i övrigt är slät. Mellan våningarna förekommer utsmyckade våningsband och dekorativa detaljer som t ex bågfriser i kalkputs. Husets gavlar är upptill trappstegsformad med spetsiga små torn och klockbärare. Fönstren är bågformade och diagonalspröjsade. De två ingångarna på östra långsidan är arkitektoniskt framhävda.
Interiören har förutom renoveringar som indragning av uppvärmningssystem, inläggning av parkettgolv, omläggning av huvudtrappan, samt omdisponering av ett fåtal rum, endast genomgått löpande underhåll. Äldre snickerier, dörrar, lister, foder samt väggfast inredning och till viss del de ursprungliga möblerna är kvar. I vissa rum finns även den ursprungliga målningen kvar på väggar och tak.
Frimurarhuset har ett stort kulturhistoriskt värde som ett välbevarat exempel på frimurarnas byggande och tidens nygotiska arkitektur. Dess fasad är helt orörd och interiören har i stort sett den ursprungliga rumsindelningen bevarad med äldre snickerier och inredning. Byggnaden är exteriört i behov av renovering.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Frimurarhuset byggdes 1871. Det uppfördes vid Gavleån på platsen för det gamla läroverket, vilket brann ned till grunden vid den stora branden 1869. Byggnaden kom att ingå i en arkitektoniskt mycket intressant miljö längs Gavleån med en rad offentliga byggnadsverk av vilka flertalet är kvar, Sedan uppförandet har byggnaden ägts och använts av frimurarlogerna.
Frimurarhuset är ritat av Stockholms arkitekten J F Åbom. Han ansvarade även för utformningen av inredning och möblering. Byggnaden gavs exteriört och interiört en nygotisk stil, vilket var en aktuell formgivning på den tiden och vanligt för samtida frimurarhus.
Byggnaden är uppförd av tegel i två våningar med källare och inredd vind. Den slätputsade fasaden är rikt dekorerad och utsmyckad. Bottenvåningen är rusticerad medan fasaden i övrigt är slät. Mellan våningarna förekommer utsmyckade våningsband och dekorativa detaljer som t ex bågfriser i kalkputs. Husets gavlar är upptill trappstegsformad med spetsiga små torn och klockbärare. Fönstren är bågformade och diagonalspröjsade. De två ingångarna på östra långsidan är arkitektoniskt framhävda.
Interiören har förutom renoveringar som indragning av uppvärmningssystem, inläggning av parkettgolv, omläggning av huvudtrappan, samt omdisponering av ett fåtal rum, endast genomgått löpande underhåll. Äldre snickerier, dörrar, lister, foder samt väggfast inredning och till viss del de ursprungliga möblerna är kvar. I vissa rum finns även den ursprungliga målningen kvar på väggar och tak.
Frimurarhuset har ett stort kulturhistoriskt värde som ett välbevarat exempel på frimurarnas byggande och tidens nygotiska arkitektur. Dess fasad är helt orörd och interiören har i stort sett den ursprungliga rumsindelningen bevarad med äldre snickerier och inredning. Byggnaden är exteriört i behov av renovering.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2