DAHLBERGSKA GÅRDEN

Det första nybygget i Bastutjärn upptogs år 1776. Dahlbergsgården blev den andra gården och uppfördes 1826 av bonden Jakob Johansson. Det förhållandevis stora bostadshuset, en så kallad dubbelkorsbyggnad, verkar redan från början blivit uppfört i timmer till två fulla våningar. Taket bör vid den tiden ha varit täckt av näver och takved. En ombyggnad av takkonstruktionen kan ha skett någon gång mot slutet av 1800-talet då byggnaden fick horisontellt lagda rotebrädor och takspån. Den nuvarande takplåten har tillkommit i sen tid och är lagd ovanpå ett äldre spåntak. Ursprungligen var sannolikt alla fönster småspröjsade som de äldre fönster som än idag finns kvar på övervåningen. I bottenvåningen har de bytts ut mot modernare redan i slutet av 1800-talet. Även den nuvarande förstukvisten torde ha tillkommit då. I början av 1930-talet inreddes en lägenhet i vindsvåningen och en ny trappa byggdes mitt i huset, vartill en del av den bakomliggande förstukammaren utnyttjades. Köket och kökskammaren moderniserades på 1950-talet. Vattenledning drogs in och, troligen vid samma tidpunkt, gjordes bottenbjälklagret om i hela bottenvåningen och nya spontade brädgolv i relativt smala dimensioner lades in. På 1980-talet inreddes en toalett i utrymmet under den sekundära trappan till övervåningen. På lagaskifteskartan, upprättad 1878, är mangårdsbyggnaden med de två flygelbyggnaderna markerade på samma platser som idag. Också långlogen från 1858 återfinns på samma plats som idag. I övrigt har gårdsbilden förändrats en del, viss av byggnaderna kan ha flyttats inom tomten medan andra ersatts av nybyggnader. Härbret från 1816, som nu står tätt intill långlogen är flyttad till denna plats efter 1878. Den långa ladugårdsbyggnaden, liksom fyrkantlogen och smedjan har likaså tillkommit efter 1878. I mitten av 1980-talet brann den västra flygelbyggnaden ned och ersattes av ett annat timrat uthus som flyttades från en gård i närheten.
Vid tiden för laga skiftet gick vägen precis som idag över gårdsplanen, framför mangårdsbyggnaden, medan en annan väg passerade ett stycke norr om gården i en något annan sträckning än den nuvarande. Fastigheten sträckte sig med sina utmarker långt upp i skogen, liksom söderut förbi nuvarande landsväg och ända ner i sjön Nördtjärnen.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västerbottens län, 2003-03-17, Dnr 432-5240-1994