ANDERSTORPS GÅRD

Gårdens namn härrör troligen från skomakare Anders Hällberg som i slutet av 1700-talet bodde i en liten stuga, inte långt från nuvarande plats.
Anders Hällbergs son Johan (1797-1874) var en av de första bebyggarna i den nygrundade staden Skellefteå. Han grundade handelsfirman Hällberg & Co och var även redare och fartygsägare till bl a briggen "Johan" som gick med tjära på Stockholm. 1824 köpte Johan Hällberg mark på Sörböle, där han senare uppförde den första gården på Anderstorp. Gården brukades av en ogift broder till dess Johan överlät sin firma till sina söner på äldre dar. Ägorna hade då utökats till 200 ha, varav 35 ha odlad mark och 165 ha skog.

Året efter Johan Hällbergs frånfälle 1874 erhöll sönerna lagfart på egendomen. Nu uppfördes de flesta av de nu kvarvarande byggnaderna, bl a gårdens huvudbyggnad, och vid älvstranden anlades en park i engelsk stil.

Bostadshusen uppfördes i en byggnadsstil som var på modet under 1800-talets senare hälft, nämligen schweizerstilen. Den hade spritts över landet som ett led i propagandan för ett bättre byggnadsskick på landsbygden, såväl när det gällde bostadshusen som ekonomibyggnaderna. Den viktigaste förespråkaren för det nya byggnadssättet var C E Löfvenskiöld.

En karta över lantegendomen Anderstorp upprättades år 1880. I öppen fyrkant ligger förutom de tre ännu bevarade bostadshusen ytterligare ett bostadshus i öster. I omedelbar närhet till denna gårdsgrupp ligger en mångfald större och mindre ekonomibyggnader.
Strax norr om huvudbyggnaden kan man i kartan se ett litet runt lusthus beläget i en symmetrisk trädgård.
Från lusthuset leder en bro över en sänka in i den engelska parken. Vid älven finns två angöringsbryggor.

Gården gick ur släkten Hällbergs ägor år 1899 och har därefter genomgått skiftande öden, bl a delades Anderstorp upp i flera mindre hemman och under en period på 1920-talet anordnades dans i huvudbyggnaden med dansbana i björkparken. 1933 inköptes Anderstorp av länets hushållningssällskap som använde gården som lantbruksskola fram till 1977.
Nuvarande ägare har låtit inreda barndaghem, elevbostäder respektive bostadslägenheter i de tre bostadshusen.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västerbottens län, 1988-04-25, Dnr 11.392-890-83

Gårdens namn härrör troligen från skomakare Anders Hällberg som i slutet av 1700-talet bodde i en liten stuga, inte långt från nuvarande plats.
Anders Hällbergs son Johan (1797-1874) var en av de första bebyggarna i den nygrundade staden Skellefteå. Han grundade handelsfirman Hällberg & Co och var även redare och fartygsägare till bl a briggen "Johan" som gick med tjära på Stockholm. 1824 köpte Johan Hällberg mark på Sörböle, där han senare uppförde den första gården på Anderstorp. Gården brukades av en ogift broder till dess Johan överlät sin firma till sina söner på äldre dar. Ägorna hade då utökats till 200 ha, varav 35 ha odlad mark och 165 ha skog.

Året efter Johan Hällbergs frånfälle 1874 erhöll sönerna lagfart på egendomen. Nu uppfördes de flesta av de nu kvarvarande byggnaderna, bl a gårdens huvudbyggnad, och vid älvstranden anlades en park i engelsk stil.

Bostadshusen uppfördes i en byggnadsstil som var på modet under 1800-talets senare hälft, nämligen schweizerstilen. Den hade spritts över landet som ett led i propagandan för ett bättre byggnadsskick på landsbygden, såväl när det gällde bostadshusen som ekonomibyggnaderna. Den viktigaste förespråkaren för det nya byggnadssättet var C E Löfvenskiöld.

En karta över lantegendomen Anderstorp upprättades år 1880. I öppen fyrkant ligger förutom de tre ännu bevarade bostadshusen ytterligare ett bostadshus i öster. I omedelbar närhet till denna gårdsgrupp ligger en mångfald större och mindre ekonomibyggnader.
Strax norr om huvudbyggnaden kan man i kartan se ett litet runt lusthus beläget i en symmetrisk trädgård.
Från lusthuset leder en bro över en sänka in i den engelska parken. Vid älven finns två angöringsbryggor.

Gården gick ur släkten Hällbergs ägor år 1899 och har därefter genomgått skiftande öden, bl a delades Anderstorp upp i flera mindre hemman och under en period på 1920-talet anordnades dans i huvudbyggnaden med dansbana i björkparken. 1933 inköptes Anderstorp av länets hushållningssällskap som använde gården som lantbruksskola fram till 1977.
Nuvarande ägare har låtit inreda barndaghem, elevbostäder respektive bostadslägenheter i de tre bostadshusen.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västerbottens län, 1988-04-25, Dnr 11.392-890-83

Gårdens namn härrör troligen från skomakare Anders Hällberg som i slutet av 1700-talet bodde i en liten stuga, inte långt från nuvarande plats.
Anders Hällbergs son Johan (1797-1874) var en av de första bebyggarna i den nygrundade staden Skellefteå. Han grundade handelsfirman Hällberg & Co och var även redare och fartygsägare till bl a briggen "Johan" som gick med tjära på Stockholm. 1824 köpte Johan Hällberg mark på Sörböle, där han senare uppförde den första gården på Anderstorp. Gården brukades av en ogift broder till dess Johan överlät sin firma till sina söner på äldre dar. Ägorna hade då utökats till 200 ha, varav 35 ha odlad mark och 165 ha skog.

Året efter Johan Hällbergs frånfälle 1874 erhöll sönerna lagfart på egendomen. Nu uppfördes de flesta av de nu kvarvarande byggnaderna, bl a gårdens huvudbyggnad, och vid älvstranden anlades en park i engelsk stil.

Bostadshusen uppfördes i en byggnadsstil som var på modet under 1800-talets senare hälft, nämligen schweizerstilen. Den hade spritts över landet som ett led i propagandan för ett bättre byggnadsskick på landsbygden, såväl när det gällde bostadshusen som ekonomibyggnaderna. Den viktigaste förespråkaren för det nya byggnadssättet var C E Löfvenskiöld.

En karta över lantegendomen Anderstorp upprättades år 1880. I öppen fyrkant ligger förutom de tre ännu bevarade bostadshusen ytterligare ett bostadshus i öster. I omedelbar närhet till denna gårdsgrupp ligger en mångfald större och mindre ekonomibyggnader.
Strax norr om huvudbyggnaden kan man i kartan se ett litet runt lusthus beläget i en symmetrisk trädgård.
Från lusthuset leder en bro över en sänka in i den engelska parken. Vid älven finns två angöringsbryggor.

Gården gick ur släkten Hällbergs ägor år 1899 och har därefter genomgått skiftande öden, bl a delades Anderstorp upp i flera mindre hemman och under en period på 1920-talet anordnades dans i huvudbyggnaden med dansbana i björkparken. 1933 inköptes Anderstorp av länets hushållningssällskap som använde gården som lantbruksskola fram till 1977.
Nuvarande ägare har låtit inreda barndaghem, elevbostäder respektive bostadslägenheter i de tre bostadshusen.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västerbottens län, 1988-04-25, Dnr 11.392-890-83

Gårdens namn härrör troligen från skomakare Anders Hällberg som i slutet av 1700-talet bodde i en liten stuga, inte långt från nuvarande plats.
Anders Hällbergs son Johan (1797-1874) var en av de första bebyggarna i den nygrundade staden Skellefteå. Han grundade handelsfirman Hällberg & Co och var även redare och fartygsägare till bl a briggen "Johan" som gick med tjära på Stockholm. 1824 köpte Johan Hällberg mark på Sörböle, där han senare uppförde den första gården på Anderstorp. Gården brukades av en ogift broder till dess Johan överlät sin firma till sina söner på äldre dar. Ägorna hade då utökats till 200 ha, varav 35 ha odlad mark och 165 ha skog.

Året efter Johan Hällbergs frånfälle 1874 erhöll sönerna lagfart på egendomen. Nu uppfördes de flesta av de nu kvarvarande byggnaderna, bl a gårdens huvudbyggnad, och vid älvstranden anlades en park i engelsk stil.

Bostadshusen uppfördes i en byggnadsstil som var på modet under 1800-talets senare hälft, nämligen schweizerstilen. Den hade spritts över landet som ett led i propagandan för ett bättre byggnadsskick på landsbygden, såväl när det gällde bostadshusen som ekonomibyggnaderna. Den viktigaste förespråkaren för det nya byggnadssättet var C E Löfvenskiöld.

En karta över lantegendomen Anderstorp upprättades år 1880. I öppen fyrkant ligger förutom de tre ännu bevarade bostadshusen ytterligare ett bostadshus i öster. I omedelbar närhet till denna gårdsgrupp ligger en mångfald större och mindre ekonomibyggnader.
Strax norr om huvudbyggnaden kan man i kartan se ett litet runt lusthus beläget i en symmetrisk trädgård.
Från lusthuset leder en bro över en sänka in i den engelska parken. Vid älven finns två angöringsbryggor.

Gården gick ur släkten Hällbergs ägor år 1899 och har därefter genomgått skiftande öden, bl a delades Anderstorp upp i flera mindre hemman och under en period på 1920-talet anordnades dans i huvudbyggnaden med dansbana i björkparken. 1933 inköptes Anderstorp av länets hushållningssällskap som använde gården som lantbruksskola fram till 1977.
Nuvarande ägare har låtit inreda barndaghem, elevbostäder respektive bostadslägenheter i de tre bostadshusen.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västerbottens län, 1988-04-25, Dnr 11.392-890-83

Gårdens namn härrör troligen från skomakare Anders Hällberg som i slutet av 1700-talet bodde i en liten stuga, inte långt från nuvarande plats.
Anders Hällbergs son Johan (1797-1874) var en av de första bebyggarna i den nygrundade staden Skellefteå. Han grundade handelsfirman Hällberg & Co och var även redare och fartygsägare till bl a briggen "Johan" som gick med tjära på Stockholm. 1824 köpte Johan Hällberg mark på Sörböle, där han senare uppförde den första gården på Anderstorp. Gården brukades av en ogift broder till dess Johan överlät sin firma till sina söner på äldre dar. Ägorna hade då utökats till 200 ha, varav 35 ha odlad mark och 165 ha skog.

Året efter Johan Hällbergs frånfälle 1874 erhöll sönerna lagfart på egendomen. Nu uppfördes de flesta av de nu kvarvarande byggnaderna, bl a gårdens huvudbyggnad, och vid älvstranden anlades en park i engelsk stil.

Bostadshusen uppfördes i en byggnadsstil som var på modet under 1800-talets senare hälft, nämligen schweizerstilen. Den hade spritts över landet som ett led i propagandan för ett bättre byggnadsskick på landsbygden, såväl när det gällde bostadshusen som ekonomibyggnaderna. Den viktigaste förespråkaren för det nya byggnadssättet var C E Löfvenskiöld.

En karta över lantegendomen Anderstorp upprättades år 1880. I öppen fyrkant ligger förutom de tre ännu bevarade bostadshusen ytterligare ett bostadshus i öster. I omedelbar närhet till denna gårdsgrupp ligger en mångfald större och mindre ekonomibyggnader.
Strax norr om huvudbyggnaden kan man i kartan se ett litet runt lusthus beläget i en symmetrisk trädgård.
Från lusthuset leder en bro över en sänka in i den engelska parken. Vid älven finns två angöringsbryggor.

Gården gick ur släkten Hällbergs ägor år 1899 och har därefter genomgått skiftande öden, bl a delades Anderstorp upp i flera mindre hemman och under en period på 1920-talet anordnades dans i huvudbyggnaden med dansbana i björkparken. 1933 inköptes Anderstorp av länets hushållningssällskap som använde gården som lantbruksskola fram till 1977.
Nuvarande ägare har låtit inreda barndaghem, elevbostäder respektive bostadslägenheter i de tre bostadshusen.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västerbottens län, 1988-04-25, Dnr 11.392-890-83