VRETENS SÅGVERK

Vreten, en herrgård, är ett stort komplex med ett otal byggnader av olika slag vars huvudbyggnaden uppfördes 1791 men nuvarande utseende är från en ombyggnation 1890.

Vretens ångmaskindrivna sågverk uppfördes 1886- 1887 med maskinhus i tegel och sågverksbyggnad i trä av Göteborgsfirman Dickson & Co. Den uppfördes i anslutning till Vretens egendom och ett skogsområde exploaterades också för verksamheten.

En vattensåg hade legat vid ån men den nya sågen var inte beroende av ett vattenfall och lades väster om gården. För sågen och dess drift ångmaskinen anlades två byggnader – såghuset i trä och ett maskinhus tegel. Ångmaskin och pannor ersattes 1939 av en elektromotorvagn som placerades utanför byggnaden.

Anläggningen i bruk till 1971, restaurerades 1982-1983 samt 2006 och är i kördugligt skick.

Vretens ångsåg är byggnadsminne sedan december 1982.

Källa förutom inventeringen:
http://www4.o.lst.se/visinformwebsite/htm/bygmin/bmskov.htm (2008-10-20)

Vreten, en herrgård, är ett stort komplex med ett otal byggnader av olika slag vars huvudbyggnaden uppfördes 1791 men nuvarande utseende är från en ombyggnation 1890.

Vretens ångmaskindrivna sågverk uppfördes 1886- 1887 med maskinhus i tegel och sågverksbyggnad i trä av Göteborgsfirman Dickson & Co. Den uppfördes i anslutning till Vretens egendom och ett skogsområde exploaterades också för verksamheten.

En vattensåg hade legat vid ån men den nya sågen var inte beroende av ett vattenfall och lades väster om gården. För sågen och dess drift ångmaskinen anlades två byggnader – såghuset i trä och ett maskinhus tegel. Ångmaskin och pannor ersattes 1939 av en elektromotorvagn som placerades utanför byggnaden.

Anläggningen i bruk till 1971, restaurerades 1982-1983 samt 2006 och är i kördugligt skick.

Vretens ångsåg är byggnadsminne sedan december 1982.

Källa förutom inventeringen:
http://www4.o.lst.se/visinformwebsite/htm/bygmin/bmskov.htm (2008-10-20)

Vretens ångsåg anlades 1886-87 av göteborgsfirman Dickson & Co - sin tids mest betydande sågverksföretag - i anslutning till Vretens egendom, för att under ett par år exploatera ett skogsområde i närheten. En äldre vattensåg låg vid ån men det nya sågverket lades väster om gården; tack vare ångdriften var man inte längre bunden till något vattenfall. Fri markyta behövdes dessutom kring sågen för timmerupplag och brädgård. Från järnvägen drogs stickspår, vilket revs upp 1945.
För sågverket uppfördes två byggnader, dels själva såghuset i trä, dels av brandsäkerhetsskäl ett separat hus av tegel för ångmaskin och ångpannor. Såghusets exteriör rödfärgades och försågs med dekorativt utformade, lövsågade fönsterfoder och takavslutningar i vitt. I sågen placerades två flerbladiga helstativramar av gjutjärn och ett dubbelt kantverk. Med helstativ avses ramar vars nedre del upptar bottenvåningen, medan övre delen med sågbladen återfinns i våningen ovanför. I undersågens ram finns också kraftöverföringen från ångmaskinhuset i form av en axelledning. Den övre våningen är högre, ljusare och här försiggick det mesta arbetet med sågning och kantning.
Ångmaskinhusets båda ångpannor ersattes 1939 av en elektromotorvagn utanför sågen. I övrigt är sågens ursprungliga maskineri helt bevarat.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Alla slipers till järnvägen Hjo-Stenstorp sågades här. I sågverkets snickeri hade man en stor tillverkning av latz, - ribbor som användes vid revetering av hus. Sågen var i drift för gårdens eget behov fram till 1972. Ångdriften varade fram till 1939 då pannan utdömdes. Då övergick man till eldrift med en elektromotorvagnen som fanns på gården sedan tidigare. När ångmaskinen revs sprängde man bort dess fundament. Stora portar sattes in i sydvästra gaveln vid en upprustning 1982 så att byggnaden kunde användas som garage för jordbruksmaskiner.

KÄLLA: Sagesman, muntlig uppgift vid tillsyn 2006-11-02

Ångsågen ligger på en öppen plats, med åkrar och ängar, nära Edhems kyrka och består av såghuset i trä samt en tegelbyggnad med ångmaskin och pannor vilka inte har använts att driva sågen med sedan 1939.

Vretens gård, till vilken ångsågen hör, ligger nära Ösan i Vretens socken sydöst Skövde som vid sidan av jordbruk har här funnits verksamheter som ångsåg, kvarn, tegelbruk och mejeri. Herrgården består av mer än 40 byggnader.

Källor förutom inventeringen:
http://www4.o.lst.se/visinformwebsite/htm/bygmin/bmskov.htm (2008-10-20)
http://www.bohuslan.com/templates/product____1192.aspx?prodId=50001 (2008-10-20)

Vretens ångsåg anlades 1886-87 av göteborgsfirman Dickson & Co - sin tids mest betydande sågverksföretag - i anslutning till Vretens egendom, för att under ett par år exploatera ett skogsområde i närheten. En äldre vattensåg låg vid ån men det nya sågverket lades väster om gården; tack vare ångdriften var man inte längre bunden till något vattenfall. Fri markyta behövdes dessutom kring sågen för timmerupplag och brädgård. Från järnvägen drogs stickspår, vilket revs upp 1945.
För sågverket uppfördes två byggnader, dels själva såghuset i trä, dels av brandsäkerhetsskäl ett separat hus av tegel för ångmaskin och ångpannor. Såghusets exteriör rödfärgades och försågs med dekorativt utformade, lövsågade fönsterfoder och takavslutningar i vitt. I sågen placerades två flerbladiga helstativramar av gjutjärn och ett dubbelt kantverk. Med helstativ avses ramar vars nedre del upptar bottenvåningen, medan övre delen med sågbladen återfinns i våningen ovanför. I undersågens ram finns också kraftöverföringen från ångmaskinhuset i form av en axelledning. Den övre våningen är högre, ljusare och här försiggick det mesta arbetet med sågning och kantning.
Ångmaskinhusets båda ångpannor ersattes 1939 av en elektromotorvagn utanför sågen. I övrigt är sågens ursprungliga maskineri helt bevarat.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Alla slipers till järnvägen Hjo-Stenstorp sågades här. I sågverkets snickeri hade man en stor tillverkning av latz, - ribbor som användes vid revetering av hus. Sågen var i drift för gårdens eget behov fram till 1972. Ångdriften varade fram till 1939 då pannan utdömdes. Då övergick man till eldrift med en elektromotorvagnen som fanns på gården sedan tidigare. När ångmaskinen revs sprängde man bort dess fundament. Stora portar sattes in i sydvästra gaveln vid en upprustning 1982 så att byggnaden kunde användas som garage för jordbruksmaskiner.

KÄLLA: Sagesman, muntlig uppgift vid tillsyn 2006-11-02

Ångsågen ligger på en öppen plats, med åkrar och ängar, nära Edhems kyrka och består av såghuset i trä samt en tegelbyggnad med ångmaskin och pannor vilka inte har använts att driva sågen med sedan 1939.

Vretens gård, till vilken ångsågen hör, ligger nära Ösan i Vretens socken sydöst Skövde som vid sidan av jordbruk har här funnits verksamheter som ångsåg, kvarn, tegelbruk och mejeri. Herrgården består av mer än 40 byggnader.

Källor förutom inventeringen:
http://www4.o.lst.se/visinformwebsite/htm/bygmin/bmskov.htm (2008-10-20)
http://www.bohuslan.com/templates/product____1192.aspx?prodId=50001 (2008-10-20)