GÖRVÄLNS GÅRD

I Sverige finns endast två byggnader från barockperioden med sandstensfasad. Den ena är domstolsbyggnaden i Jönköping som stod färdig 1665. Den andra byggnaden är Görväln som började byggas 1659 och stod helt färdig 1679.
Domstolsbyggnaden i Jönköping är uppförd av vättersandsten medan Görväln är uppförd av gotlandssandsten. Görväln uppvisar en mycket högtstående stenhuggningsteknik vad precisionen beträffar.
Tidigare har Nicomedus Tessin d ä ansetts vara Görvälns arkitekt. Senare forskning har visat att Görväln i stället bör vara ett verk av Jean de la Vallée. Byggnaden, bl a taket, blev dock förenklat i förhållande till de la Vallés ritningar. Dessa finns inte bevarade, men de utgör underlag till illustrationerna i Sueciaverket av Erik Dahlbergh.
Byggherre var Elsa Brahe, som i sitt andra äktenskap 1661 gifte sig med Karl X Gustafs bror, hertig Adolf Johan. Det var under deras tid bygget fullbordades. Görvälns unika stenfasad får ses som en maktsymbol som markerade ägarnas höga sociala och politiska ställning.
En kusin till Elsa Brahe hade varit gift med riksrådet Axel Sparre, vilken varit landshövding på Gotland. Under sin landshövdingetid ingick i hans uppgifter att utveckla näringslivet på Gotland, däribland stenindustrin. Det var han som kom att leverera stenen till Görväln.
Att kunna täcka hela fasaden med ett material som normalt endast kom ifråga för skulpturala utsmyckningar innebar en imponerande prestige.
De närmast huvudbyggnaden belägna flyglarna fick ett enklare utförande. Den ena brann sedermera och vid mitten av 1700-talet var de i så dåligt skick att de i de närmaste fick återuppföras. Under samma tid tillkom de nedre rundflyglarna, som gav anläggningen ett mera slutet rum. Allén utefter mittaxeln planterades också vid denna tid.
Vid sekelskiftet 1900 ersattes den ursprungliga portalen i form av kolonner och överliggande bågfält och krönandesnäcka med en veranda. Snäckan är bevarad i trädgården och i samband med byggnadsarbete i början av 1980-talet diskuterades allvarligt att riva verandan och rekonstruera den ursprungliga portalen med ledning av bevarat fotografi.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Stockholms län, 1999-10-21, Dnr 2031-94-34135