HOVA PRÄSTGÅRD

Hova kyrkoherdeboställe är beläget i nordligaste delen av Hova tätort, i nära kontakt med sockenkyrkan. Kyrka och prästgård ligger på var sin sida om den gamla riksvägen, idag en del av Torggatan.

Hova kyrkoherdeboställe består idag av den nuvarande huvudbyggnaden med flyglar mot öster på ömse sidor av en grusad gårdsplan med gräsrundel och flaggstång. Den norra utgörs av en äldre mangårdsbyggnad som var prästbostad före den nuvarande, och den södra som utgörs av ett äldre stall och spannmålsmagasin, idag garage. Samtliga hus är rödfärgade och panelklädda timmerhus.

Väster om huvudbyggnaden finns rester av den gamla trädgården med rader av höga lövträd. I trädgården står norr om huvudbyggnaden en mindre byggnad som tjänar som tvättstuga. Mot bygatan avgränsas prästgården av ett rödfärgat trästaket.

Lönebostället med ekonomibyggnader ligger skilda från prästgården omedelbart norr om E20 sedan riksvägens nuvarande sträckning delat prästgårdsmiljön.

Hova prästgård ligger vid ett historiskt betydelsefullt vägskäl. Redan under medeltiden gick här den viktiga kommunikationsleden från Västergötland till Svealand, idag motsvarad av E20. Senare korsades i Hova denna riksväg av landsvägen från Kristinehamn och Karlstad mot Älgarås och Karlsborg, nuvarande Torggatan respektive Värmlandsvägen. Vägkorsningen nedanför kyrkan ligger i stort sett på samma plats som det tidigare vägskälet med Värmlandsvägen och gamla riksvägen.

Kyrkplatsen har medeltida ursprung och det är inte omöjligt att detta även gäller prästgården, som ligger kvar på sitt läge sedan före laga skiftet. Gården är en del av den gamla Hova kyrkby.

Den norra präsgårdsflygeln tjänstgjorde som prästbostad fram till 1791. Arkeologiska undersökningar visar att den byggdes någon gång under 1500- eller 1600-talet. Det är den fjärde byggnaden som stått på platsen där de tidigare brunnit ned. På platsen hittade man också tre stensatta hål för stolpar som förknippas med grundpelare i medeltida och vikingatida byggnadsteknik.

Den nuvarande prästgården uppfördes 1791 under kyrkoherde Jonas Lindeblad som ville att prästgårdens anseende skulle höjas då den var belägen vid allmän färdväg. Under senare delen av 1700-talet uppfördes många nya prästgårdar runt om i Sverige. Mangårdsbyggnaderna fick en ökad status och framskjutande plats, där de gamla bostadshusen "degraderades" till flyglar. Så kom prästgårdarna att alltmer likna små herrgårdar.

Till prästgården hör ett stall och spannmålsmagasin, troligen uppfört i slutet av 1700-talet eller under 1800-talets början. En byggnad inrymmande tvättstuga har uppförts på senare tid, dock före 1955.

Omdragningen av gamla riksvägen till nuvarande E20 medförde att prästgårdsmiljön delades i två delar. Arrendatorsbostaden och ekonomibyggnaderna hamnade norr om vägen.

Källor:
Eva Johansson "Prästgården i Hova, från medeltid till nutid" C-uppsats i kristendomens historia, institutionen för religionsvetenskap, Göteborgs universitet (2002?)
Länsstyrelsen Västra Götaland "Beslut om byggnadsminne 2004"

Hova kyrkoherdeboställe är beläget i nordligaste delen av Hova tätort, i nära kontakt med sockenkyrkan. Gården är en del av den gamla Hova kyrkby. Kyrka och prästgård ligger på var sin sida om den gamla riksvägen, idag en del av Torggatan. Kyrkplatsen har medeltida ursprung och det är inte omöjligt att detta även gäller prästgården, som ligger kvar på sitt läge sedan före laga skiftet. Den nuvarande kyrkan härstammar huvudsakligen från en ombyggnad 1810, men innehåller också delar från en reparation efter en brand 1723. Vid kyrkogårdsmuren står ett välbevarat sockenmagasin av sten i två våningar från ca 1760. Enligt ett gåvobrev från november 1791 åtog sig dåvarande kyrkoherden Jonas Lindeblad att för egna medel uppföra en ny sätesbyggnad, som han efter dess färdigställande skänkte till församlingen. Hova kyrkoherdeboställe består idag av den gamla mangården med grusad gårdsplan och gräsrundel omgiven av tre byggnader. Väster om huvudbyggnaden finns rester av den gamla trädgården. Lönebostället med ekonomibyggnader ligger skilda från prästgården omedelbart norr om E20 sedan riksvägens nuvarande sträckning delat prästgårdsmiljön.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västra Götaland, 2004-06-14, Dnr 432-31336-2002

Hova prästgård ligger vid ett historiskt betydelsefullt vägskäl. Redan under medeltiden gick här den viktiga kommunikationsleden från Västergötland till Svealand, idag motsvarad av E20. Senare korsades i Hova denna riksväg av landsvägen från Kristinehamn och Karlstad mot Älgarås och Karlsborg, nuvarande Torggatan respektive Värmlandsvägen. Vägkorsningen nedanför kyrkan ligger i stort sett på samma plats som det tidigare vägskälet med Värmlandsvägen och gamla riksvägen.

Kyrkplatsen har medeltida ursprung och det är inte omöjligt att detta även gäller prästgården, som ligger kvar på sitt läge sedan före laga skiftet. Gården är en del av den gamla Hova kyrkby.

Den norra präsgårdsflygeln tjänstgjorde som prästbostad fram till 1791. Arkeologiska undersökningar visar att den byggdes någon gång under 1500- eller 1600-talet. Det är den fjärde byggnaden som stått på platsen där de tidigare brunnit ned. På platsen hittade man också tre stensatta hål för stolpar som förknippas med grundpelare i medeltida och vikingatida byggnadsteknik.

Den nuvarande prästgården uppfördes 1791 under kyrkoherde Jonas Lindeblad som ville att prästgårdens anseende skulle höjas då den var belägen vid allmän färdväg. Under senare delen av 1700-talet uppfördes många nya prästgårdar runt om i Sverige. Mangårdsbyggnaderna fick en ökad status och framskjutande plats, där de gamla bostadshusen "degraderades" till flyglar. Så kom prästgårdarna att alltmer likna små herrgårdar.

Till prästgården hör ett stall och spannmålsmagasin, troligen uppfört i slutet av 1700-talet eller under 1800-talets början. En byggnad inrymmande tvättstuga har uppförts på senare tid, dock före 1955.

Omdragningen av gamla riksvägen till nuvarande E20 medförde att prästgårdsmiljön delades i två delar. Arrendatorsbostaden och ekonomibyggnaderna hamnade norr om vägen.

Källor:
Eva Johansson "Prästgården i Hova, från medeltid till nutid" C-uppsats i kristendomens historia, institutionen för religionsvetenskap, Göteborgs universitet (2002?)
Länsstyrelsen Västra Götaland "Beslut om byggnadsminne 2004"

Hova kyrkoherdeboställe är beläget i nordligaste delen av Hova tätort, i nära kontakt med sockenkyrkan. Gården är en del av den gamla Hova kyrkby. Kyrka och prästgård ligger på var sin sida om den gamla riksvägen, idag en del av Torggatan. Kyrkplatsen har medeltida ursprung och det är inte omöjligt att detta även gäller prästgården, som ligger kvar på sitt läge sedan före laga skiftet. Den nuvarande kyrkan härstammar huvudsakligen från en ombyggnad 1810, men innehåller också delar från en reparation efter en brand 1723. Vid kyrkogårdsmuren står ett välbevarat sockenmagasin av sten i två våningar från ca 1760. Enligt ett gåvobrev från november 1791 åtog sig dåvarande kyrkoherden Jonas Lindeblad att för egna medel uppföra en ny sätesbyggnad, som han efter dess färdigställande skänkte till församlingen. Hova kyrkoherdeboställe består idag av den gamla mangården med grusad gårdsplan och gräsrundel omgiven av tre byggnader. Väster om huvudbyggnaden finns rester av den gamla trädgården. Lönebostället med ekonomibyggnader ligger skilda från prästgården omedelbart norr om E20 sedan riksvägens nuvarande sträckning delat prästgårdsmiljön.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västra Götaland, 2004-06-14, Dnr 432-31336-2002