KV MUREN 14

KVARTERET MUREN - Kvarteret Muren utgör ett långsmalt område på norra Klinten som sträcker sig längs ringmuren från Rackarplatsen i norr till Dalmanstornet i söder. Mot väster angränsar kvarteret till Norra Murgatan. Kvarteret är beläget på den östligaste delen av norra Klinten, vilken tidigare benämndes Österklint. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 145-160.
Kvarteret Muren började planläggas och bebyggas under 1750-60-talen, med relativt jämnstora och ofta rektangulära tomter. Den första bebyggelsen utgjordes av enkel trähusbebyggelse. De flesta husen placerades i ett hörn av tomten med långsidan i liv med gatan i väster. Några byggnader placerades med gaveln mot gatan och andra byggdes ihop med muren. Flera hus låg indragna från gatan och det var annars ovanligt på norra Klinten. Detta kan tyda på att byggnaderna var uppförda före det att kvarteret planlades. Den här delen av staden präglades av fattigmansbebyggelse och ofta delade flera familjer på ett bostadshus. Närheten till Rackarplatsen, där nattmannen hade sin bostad fram till 1861, har antagligen inneburit att den norra delen av kvarteret var illa sedd. Tillgången till vatten var dålig och endast ett fåtal brunnar fanns på Klinten. Detta innebar att man 1863, lät borra en brunn i Östergravar, utanför ringmuren. I samband med detta togs ett ringmursvalv upp i kvarterets mitt och genom den så kallade Brunnsporten förbättrades människornas möjlighet att komma över vatten. Bebyggelsen på tomten där porten kom att ligga revs och en passage för allmänheten skapades. Under 1900-talets början revs bebyggelsen på fastigheten Muren 6, vilken sedan dess utgjort en allmänning.
I stort sett har kvarteret bevarat tomtindelningen från det att fastigheterna infästes under 1700-talets mitt. Kvarteret utgörs av 14 fastigheter, där en av dessa sedan 1900-talets början är ett grönområde som tillhör gaturummet. Övervägande delen av bostadshusen är mycket välbevarad småskalig 1700-talsbebyggelse och har mot gaturummet behållit den ursprungliga karaktären, medan de ofta tillbyggts mot gårdarna under 1800- och 1900-talet. Mycket lite av den äldre gårdsbebyggelsen är bevarad. I de fall där nya huvudbyggnader har uppförts har de tidigare planken mot gatan ersatts med putsade, låga murar. I och med att fastighetsgränserna ändrades så uppfördes nya hus. Dessa nyuppförda hus har uppförts med ett formspråk som anpassats väl till den lokala byggnadstraditionen. Kvarterets befolkning har under 1900-talet förändrats från fattigmansbefolkning till en blandad befolkning, där flera av fastigheterna bebos endast under sommarmånaderna.
MUREN 14 - Fastigheten Muren 14 är belägen i den södra delen av kvarteret och angränsar till Norra Murgatan i väster och till ringmuren i öster. Tidigare benämndes fastigheten Klinteroten IV: 158 och 159. Ursprungligen utgjorde fastigheten två tomter, den norra delen med tomtnummer 158 infästes 1784 och den södra delen med tomtnummer 159 infästes redan 1753. Enligt husklassifikationen 1785 var båda tomterna bebyggda med ett trähus vardera, båda med brädtak. Efter 1830 har de båda tomterna gemensam ägare och troligen fick fastigheten då sin nuvarande tomtgräns.
Ett av de två 1700-talshusen kvarstår idag i fastighetens norra del.
Denna byggnad, upppförd i både skiftesverk och knuttimmring under sadeltak, utgör fastighetens nuvarande bostadshus. Den är placerad med den västra gaveln mot gatan och östra gaveln sammanbyggd med ringmuren, genom en tillbyggnad. Bostadshuset försågs med ytterligare en tillbyggnad 1952, placerad söderut med långsidan i liv med Norra Murgatan.
Det andra 1700-talshuset på den södra delen verkar ha rivits någon gång före 1830 och ersatts med ett smalt uthus som löpte längs den södra tomtgränsen. Uthuset revs 1972 och ett nytt gårdshus uppfördes på samma plats, med gaveln mot Norra Murgatan. Denna byggnad används idag som textilateljé.
Fastigheten avskärmas med ett högt rödmålat locklistplank mot Norra Murgatan. Planket bryts upp av en port omedelbart norr om gårdshuset.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7

KVARTERET MUREN - Kvarteret Muren utgör ett långsmalt område på norra Klinten som sträcker sig längs ringmuren från Rackarplatsen i norr till Dalmanstornet i söder. Mot väster angränsar kvarteret till Norra Murgatan. Kvarteret är beläget på den östligaste delen av norra Klinten, vilken tidigare benämndes Österklint. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 145-160.
Kvarteret Muren började planläggas och bebyggas under 1750-60-talen, med relativt jämnstora och ofta rektangulära tomter. Den första bebyggelsen utgjordes av enkel trähusbebyggelse. De flesta husen placerades i ett hörn av tomten med långsidan i liv med gatan i väster. Några byggnader placerades med gaveln mot gatan och andra byggdes ihop med muren. Flera hus låg indragna från gatan och det var annars ovanligt på norra Klinten. Detta kan tyda på att byggnaderna var uppförda före det att kvarteret planlades. Den här delen av staden präglades av fattigmansbebyggelse och ofta delade flera familjer på ett bostadshus. Närheten till Rackarplatsen, där nattmannen hade sin bostad fram till 1861, har antagligen inneburit att den norra delen av kvarteret var illa sedd. Tillgången till vatten var dålig och endast ett fåtal brunnar fanns på Klinten. Detta innebar att man 1863, lät borra en brunn i Östergravar, utanför ringmuren. I samband med detta togs ett ringmursvalv upp i kvarterets mitt och genom den så kallade Brunnsporten förbättrades människornas möjlighet att komma över vatten. Bebyggelsen på tomten där porten kom att ligga revs och en passage för allmänheten skapades. Under 1900-talets början revs bebyggelsen på fastigheten Muren 6, vilken sedan dess utgjort en allmänning.
I stort sett har kvarteret bevarat tomtindelningen från det att fastigheterna infästes under 1700-talets mitt. Kvarteret utgörs av 14 fastigheter, där en av dessa sedan 1900-talets början är ett grönområde som tillhör gaturummet. Övervägande delen av bostadshusen är mycket välbevarad småskalig 1700-talsbebyggelse och har mot gaturummet behållit den ursprungliga karaktären, medan de ofta tillbyggts mot gårdarna under 1800- och 1900-talet. Mycket lite av den äldre gårdsbebyggelsen är bevarad. I de fall där nya huvudbyggnader har uppförts har de tidigare planken mot gatan ersatts med putsade, låga murar. I och med att fastighetsgränserna ändrades så uppfördes nya hus. Dessa nyuppförda hus har uppförts med ett formspråk som anpassats väl till den lokala byggnadstraditionen. Kvarterets befolkning har under 1900-talet förändrats från fattigmansbefolkning till en blandad befolkning, där flera av fastigheterna bebos endast under sommarmånaderna.
MUREN 14 - Fastigheten Muren 14 är belägen i den södra delen av kvarteret och angränsar till Norra Murgatan i väster och till ringmuren i öster. Tidigare benämndes fastigheten Klinteroten IV: 158 och 159. Ursprungligen utgjorde fastigheten två tomter, den norra delen med tomtnummer 158 infästes 1784 och den södra delen med tomtnummer 159 infästes redan 1753. Enligt husklassifikationen 1785 var båda tomterna bebyggda med ett trähus vardera, båda med brädtak. Efter 1830 har de båda tomterna gemensam ägare och troligen fick fastigheten då sin nuvarande tomtgräns.
Ett av de två 1700-talshusen kvarstår idag i fastighetens norra del.
Denna byggnad, upppförd i både skiftesverk och knuttimmring under sadeltak, utgör fastighetens nuvarande bostadshus. Den är placerad med den västra gaveln mot gatan och östra gaveln sammanbyggd med ringmuren, genom en tillbyggnad. Bostadshuset försågs med ytterligare en tillbyggnad 1952, placerad söderut med långsidan i liv med Norra Murgatan.
Det andra 1700-talshuset på den södra delen verkar ha rivits någon gång före 1830 och ersatts med ett smalt uthus som löpte längs den södra tomtgränsen. Uthuset revs 1972 och ett nytt gårdshus uppfördes på samma plats, med gaveln mot Norra Murgatan. Denna byggnad används idag som textilateljé.
Fastigheten avskärmas med ett högt rödmålat locklistplank mot Norra Murgatan. Planket bryts upp av en port omedelbart norr om gårdshuset.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7

KVARTERET MUREN - Kvarteret Muren utgör ett långsmalt område på norra Klinten som sträcker sig längs ringmuren från Rackarplatsen i norr till Dalmanstornet i söder. Mot väster angränsar kvarteret till Norra Murgatan. Kvarteret är beläget på den östligaste delen av norra Klinten, vilken tidigare benämndes Österklint. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 145-160.
Kvarteret Muren började planläggas och bebyggas under 1750-60-talen, med relativt jämnstora och ofta rektangulära tomter. Den första bebyggelsen utgjordes av enkel trähusbebyggelse. De flesta husen placerades i ett hörn av tomten med långsidan i liv med gatan i väster. Några byggnader placerades med gaveln mot gatan och andra byggdes ihop med muren. Flera hus låg indragna från gatan och det var annars ovanligt på norra Klinten. Detta kan tyda på att byggnaderna var uppförda före det att kvarteret planlades. Den här delen av staden präglades av fattigmansbebyggelse och ofta delade flera familjer på ett bostadshus. Närheten till Rackarplatsen, där nattmannen hade sin bostad fram till 1861, har antagligen inneburit att den norra delen av kvarteret var illa sedd. Tillgången till vatten var dålig och endast ett fåtal brunnar fanns på Klinten. Detta innebar att man 1863, lät borra en brunn i Östergravar, utanför ringmuren. I samband med detta togs ett ringmursvalv upp i kvarterets mitt och genom den så kallade Brunnsporten förbättrades människornas möjlighet att komma över vatten. Bebyggelsen på tomten där porten kom att ligga revs och en passage för allmänheten skapades. Under 1900-talets början revs bebyggelsen på fastigheten Muren 6, vilken sedan dess utgjort en allmänning.
I stort sett har kvarteret bevarat tomtindelningen från det att fastigheterna infästes under 1700-talets mitt. Kvarteret utgörs av 14 fastigheter, där en av dessa sedan 1900-talets början är ett grönområde som tillhör gaturummet. Övervägande delen av bostadshusen är mycket välbevarad småskalig 1700-talsbebyggelse och har mot gaturummet behållit den ursprungliga karaktären, medan de ofta tillbyggts mot gårdarna under 1800- och 1900-talet. Mycket lite av den äldre gårdsbebyggelsen är bevarad. I de fall där nya huvudbyggnader har uppförts har de tidigare planken mot gatan ersatts med putsade, låga murar. I och med att fastighetsgränserna ändrades så uppfördes nya hus. Dessa nyuppförda hus har uppförts med ett formspråk som anpassats väl till den lokala byggnadstraditionen. Kvarterets befolkning har under 1900-talet förändrats från fattigmansbefolkning till en blandad befolkning, där flera av fastigheterna bebos endast under sommarmånaderna.
MUREN 14 - Fastigheten Muren 14 är belägen i den södra delen av kvarteret och angränsar till Norra Murgatan i väster och till ringmuren i öster. Tidigare benämndes fastigheten Klinteroten IV: 158 och 159. Ursprungligen utgjorde fastigheten två tomter, den norra delen med tomtnummer 158 infästes 1784 och den södra delen med tomtnummer 159 infästes redan 1753. Enligt husklassifikationen 1785 var båda tomterna bebyggda med ett trähus vardera, båda med brädtak. Efter 1830 har de båda tomterna gemensam ägare och troligen fick fastigheten då sin nuvarande tomtgräns.
Ett av de två 1700-talshusen kvarstår idag i fastighetens norra del.
Denna byggnad, upppförd i både skiftesverk och knuttimmring under sadeltak, utgör fastighetens nuvarande bostadshus. Den är placerad med den västra gaveln mot gatan och östra gaveln sammanbyggd med ringmuren, genom en tillbyggnad. Bostadshuset försågs med ytterligare en tillbyggnad 1952, placerad söderut med långsidan i liv med Norra Murgatan.
Det andra 1700-talshuset på den södra delen verkar ha rivits någon gång före 1830 och ersatts med ett smalt uthus som löpte längs den södra tomtgränsen. Uthuset revs 1972 och ett nytt gårdshus uppfördes på samma plats, med gaveln mot Norra Murgatan. Denna byggnad används idag som textilateljé.
Fastigheten avskärmas med ett högt rödmålat locklistplank mot Norra Murgatan. Planket bryts upp av en port omedelbart norr om gårdshuset.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7