TJOLÖHOLMS SLOTT

Det nuvarande Tjolöholms slott uppfördes 1898-1904 efter ritningar av arkitekten Lars Israel Wahlman. Slottets ägare var hovstallmästare James Fredrik Dickson, sonson till grundaren av handelshuset J Dickson & Co i Göteborg. Dickson hade 1897 utlyst en tävling om förslag till ny huvudbyggnad på Tjolöholm och hade beslutat att låta utföra Wahlmans förslag. Dickson dog dock samma år som slottet började byggas och det blev hans änka, Blanche Dickson, som i nära samarbete med arkitekten fick fullfölja planerna.
Det magnifika och påkostade slottet är byggt av röd granit i engelsk tudorstil. Fasaden är utformad i en kraftig artikulerad arkitektur med framspringande partier, torn och contreforer. Planlösningen är sinnrik och komplicerad med olika grupper av rum skickligt hopfogade till en hel volym. På slottets norra sida finns en arkitektoniskt anlagd park med terrasser och murar, medan parken på södra sidan domineras av en stor gräsplan omgiven av grusgångar och trappor. Ett stycke nordost om slottet ligger den sk byn, som består av en grupp arbetarbostadshus samt sjukstuga, Folkets hus och kyrka. I Folkets hus bedrevs bl a skolundervisning för de många Tjolöholmsbarnen och där fanns också bostad för lärarinnan.
Till slottsanläggningen hör också ett ridhus, ekonomibyggnader, en trädgårdsmästarbostad och grindstuga. Kyrkan, som uppfördes 1904, är ritad av arkitekten Hans Hedlund, medan Wahlman har utformad övrig bebyggelse. Ursprungligen, fanns också ett litet mausoleum i vit italiensk marmor, vilket Blanche Dickson låtit uppföra över sin man. Detta har dock inte bevarats.
Tjolöholm, som är ett av de sista slott som byggts i Sverige, utgör ett storslaget monument över familjen Dickson. Slottsbyggnaden med sin strikt utformade omgivning har ett betydande arkitektoniskt värde och anläggningen som helhet med arbetarbostäder, Folkets hus, kyrka och ekonomibyggnader har också ett stort intresse från såväl kultur- som socialhistorisk synpunkt.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Hallands län, 1991-06-28, Dnr 221-1186-90