SKEPPAREGILLET

KVARTERET RÅDMANNEN - Kvarteret Rådmannen är ett kilformat och centralt placerat kvarter intill Stora Torgets västra sida, med närhet till S:ta Katarina kyrkoruin. Kvarteret gränsar till S:t Hansgatan i väster, Lilla Torggränd i norr samt S:ta Katarinagatan i söder och öster. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret S:t Hansrotens andra kvarter med tomtnummer 11-15. Enligt kartmaterialet från 1600-talet var kvarteret vid denna tid uppdelat i tre mindre kvarter, som skiljdes av två mellanliggande gränder. Under medeltiden genomskar ytterligare två gränder kvarteret. De två gränder som fanns under 1600-talet omlades vid 1800-talets mitt till tomtmark och kvarteret fick då sin nuvarande begränsning och fastighetsutformning.
Kvarteret bebyggdes sannolikt under tidigt 1300-tal, då kyrkan S:ta Katarina var uppförd och då torget troligen anlades, och har sedan dess haft en relativt tät bebyggelse. Idag finns två medeltida stenbyggnader bevarade inom kvarteret, samt rester efter flera medeltida murverk. Under 1600- och 1700-talet dominerade hantverkare bland fastighetsägarna. Denna befolkningsgrupp fick från 1800-talet en allt sämre ekonomisk ställning, vilket resulterade i att deras gårdar köptes upp av bättre bemedlade i samhället. Kvarterets hantverkare kom istället att hyra de lokaler de tidigare ägt. Huvudparten av de nu stående byggnaderna präglas av arkitekturen från 1800-talet, då hela kvarteret genomgick stora förändringar. I den södra delen av kvarteret byggdes flera ekonomibyggnader om till bostäder vid den här tiden. Enligt ett förordnande 1871 förlades handel till Stora Torgets västra sida, vilket medförde att olika butiker etablerades i byggnadernas bottenplan. Butiksverksamheten har skiftat över tid, men finns ännu kvar med viss uppblandning av kontor och annan verksamhet på Rådmannen 3. På både Rådmannen 1 och 2 bedrivs sedan 1970-talet restaurangverksamhet, som numera starkt sätter sin prägel på den västra delen av Stora Torget.
RÅDMANNEN 3 - Fastigheten Rådmannen 3 utgör kvarterets södra del och gränsar därmed till S:t Hansgatan i väster och S:ta Katarinagatan i söder och öster. Murverksrester efter två medeltida stenbyggnader har påvisats på fastigheten. Enligt kartan från 1697 delades nuvarande Rådmannen 3 av en gränd och bildade på så vis ett sydligt och ett nordligt kvarter, med två tomter vardera. Det södra kvarteret bestod av tomt nummer 180 och 181 a, bebyggda med ett hus av sten och trä respektive ett hus med ett valv över gatan. Det är oklart vilken gata som avses, eventuellt låg valvet över den numera igenlagda gränden. Det norra kvarteret bestod av tomt nummer 181 och 182, där den första tomten var obebyggd och den andra bebyggd med ett trähus. Vid denna tid var marken för nuvarande Rådmannen 3 inte särskilt tätbebyggd. Enligt 1785 års husklassifikation däremot, fanns det på motsvarande markområde två tomter, vars bebyggelse tillsammans bestod av två stenhus, två trähus och två stallbyggnader. De båda tomterna slogs samman till en under 1800-talet. 1860 fick sedan Rådmannen 3 sin nuvarande begränsning, i samband med att den norra gränden, Peruquemakargränd, lades om till tomtmark. Vid slutet av 1800-talet var fastigheten kraftigt bebyggd, det mesta tillkommet under början av 1800-talet. Bostadsbebyggelsen låg utefter S:ta Katarinagatan, medan uthusbyggnaderna låg längs S:t Hansgatan. Uthusen byggdes vid sekelskiftet 1900 om till bostadshus. Bebyggelsens bottenplan kom under 1900-talet att inrymma butiker, medan de övre våningarna förblev bostäder. Konsul Åkerman, som ägt fastigheten sedan 1861, testamenterade denna till den nuvarande fastighetsägaren Skepparegillet 1931. Idag finns här butiker, kontor, restaurang och bostäder.
På fastigheten finns idag fyra byggnader. I det nordöstra hörnet är en reveterad tvåvåningsbyggnad placerad. Denna är mot gården sammanbyggd med ett gårdshus, som 1936 ersatte ett äldre uthus. Söder om den reveterade byggnaden ligger en vinkelbyggnad i kalksten som sträcker sig längs hela den södra fastighetsgränsen och större delen av den östra. Utmed S:t Hansgatan finns ytterligare två kalkstensbyggnader placerade på rad. Samtliga byggnader är troligen uppförda vid ungefär samma tidpunkt i början av 1800-talet. Byggnaderna är placerade med långsidorna ut mot gaturummet och på så vis bildas en väl sluten gård, som nås via en portöppning i den norra delen av vinkelbyggnaden.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0