ORNÄSSTUGAN

Ornässtugan är en loftbyggnad. Enligt dendrokronologiska analyser är timret i loftbyggnaden fällt 1504. Källarens murar och valv är troligtvis ännu äldre.
1691 var byggnaden i så dåligt skick att man tänkte riva den, men så blev det inte. På 1750-talet reparerades den på initiativ av kamreraren J Brandberg vid Stora Kopparbergs gruva och gjordes till Vasamuseum. Byggnaden fick då också sina nuvarande fönster och räcken, sin trappa och spånbeklädnad.
Byggnadens plats i den svenska historien hänger samman med den sägen som nedtecknats ovanför Edward Berghs tavla i Utmelandsmonumentet:
"Då Gustaf Ericsson Wasa i hopp att finna beredvilliga sinnen och armar till fäderneslandets räddning, förklädd vandrade från bygd till bygd i Dalarna, kom han andersmessotiden år 1520 till Arendt Perssons gård i Ornäs. Den förrädiska ungdomsvännen låtsades deltagande för fäderneslandets öden och Gustafs räddningsplaner, lemnade honom herberge i den ännu idag quarstående loftsbyggnaden, men begaf sig, under förevändning att utforska grannarnas tankar, till Danska fogden, at anmäla den fruktade flyktingen, på hvars hufvud ett högt pris var satt. Arendt Perssons hustru den ädla Barbro Stigsdotter, anade mannens afsigt, väckte om natten sin gäst och gaf honom medel att fly den öfverhängande faran."
Bostadshuset är troligen uppfört på 1750-talet som gårdens huvudbyggnad och hade då två våningar och mansardtak. Övervåningen revs efter en brand i slutet av 1800-talet. Byggnaden är uppförd av timmer med ett tegeltäckt sadeltak. Fasaderna är klädda med locklistpanel och rödfärgade.
Smedjan är uppförd av rödfärgat timmer i en våning med ett tegeltäckt sadeltak. Den är belägen nära vattnet och som sig bör på behörigt avstånd från gårdens övriga bebyggelse.
Uthuslängan är troligen uppförd i början av 1900-talet i en våning med rödfärgade locklistpaneler och tak av tegel.
Fastigheten förvärvades av staten 1897.
En ny kiosk- och servicebyggnad uppfördes 2001 efter ritningar av arkitekterna Jacob Hidemark och Martin Stintzing.

KÄLLOR: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X
Förslag till skyddsföreskrifter för Ornässtugan, Riksantikvarieämbetet, 2005

Ornässtugan är en loftbyggnad. Enligt dendrokronologiska analyser är timret i loftbyggnaden fällt 1504. Källarens murar och valv är troligtvis ännu äldre.
1691 var byggnaden i så dåligt skick att man tänkte riva den, men så blev det inte. På 1750-talet reparerades den på initiativ av kamreraren J Brandberg vid Stora Kopparbergs gruva och gjordes till Vasamuseum. Byggnaden fick då också sina nuvarande fönster och räcken, sin trappa och spånbeklädnad.
Byggnadens plats i den svenska historien hänger samman med den sägen som nedtecknats ovanför Edward Berghs tavla i Utmelandsmonumentet:
"Då Gustaf Ericsson Wasa i hopp att finna beredvilliga sinnen och armar till fäderneslandets räddning, förklädd vandrade från bygd till bygd i Dalarna, kom han andersmessotiden år 1520 till Arendt Perssons gård i Ornäs. Den förrädiska ungdomsvännen låtsades deltagande för fäderneslandets öden och Gustafs räddningsplaner, lemnade honom herberge i den ännu idag quarstående loftsbyggnaden, men begaf sig, under förevändning att utforska grannarnas tankar, till Danska fogden, at anmäla den fruktade flyktingen, på hvars hufvud ett högt pris var satt. Arendt Perssons hustru den ädla Barbro Stigsdotter, anade mannens afsigt, väckte om natten sin gäst och gaf honom medel att fly den öfverhängande faran."
Bostadshuset är troligen uppfört på 1750-talet som gårdens huvudbyggnad och hade då två våningar och mansardtak. Övervåningen revs efter en brand i slutet av 1800-talet. Byggnaden är uppförd av timmer med ett tegeltäckt sadeltak. Fasaderna är klädda med locklistpanel och rödfärgade.
Smedjan är uppförd av rödfärgat timmer i en våning med ett tegeltäckt sadeltak. Den är belägen nära vattnet och som sig bör på behörigt avstånd från gårdens övriga bebyggelse.
Uthuslängan är troligen uppförd i början av 1900-talet i en våning med rödfärgade locklistpaneler och tak av tegel.
Fastigheten förvärvades av staten 1897.
En ny kiosk- och servicebyggnad uppfördes 2001 efter ritningar av arkitekterna Jacob Hidemark och Martin Stintzing.

KÄLLOR: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X
Förslag till skyddsföreskrifter för Ornässtugan, Riksantikvarieämbetet, 2005

Ornässtugan är en loftbyggnad. Enligt dendrokronologiska analyser är timret i loftbyggnaden fällt 1504. Källarens murar och valv är troligtvis ännu äldre.
1691 var byggnaden i så dåligt skick att man tänkte riva den, men så blev det inte. På 1750-talet reparerades den på initiativ av kamreraren J Brandberg vid Stora Kopparbergs gruva och gjordes till Vasamuseum. Byggnaden fick då också sina nuvarande fönster och räcken, sin trappa och spånbeklädnad.
Byggnadens plats i den svenska historien hänger samman med den sägen som nedtecknats ovanför Edward Berghs tavla i Utmelandsmonumentet:
"Då Gustaf Ericsson Wasa i hopp att finna beredvilliga sinnen och armar till fäderneslandets räddning, förklädd vandrade från bygd till bygd i Dalarna, kom han andersmessotiden år 1520 till Arendt Perssons gård i Ornäs. Den förrädiska ungdomsvännen låtsades deltagande för fäderneslandets öden och Gustafs räddningsplaner, lemnade honom herberge i den ännu idag quarstående loftsbyggnaden, men begaf sig, under förevändning att utforska grannarnas tankar, till Danska fogden, at anmäla den fruktade flyktingen, på hvars hufvud ett högt pris var satt. Arendt Perssons hustru den ädla Barbro Stigsdotter, anade mannens afsigt, väckte om natten sin gäst och gaf honom medel att fly den öfverhängande faran."
Bostadshuset är troligen uppfört på 1750-talet som gårdens huvudbyggnad och hade då två våningar och mansardtak. Övervåningen revs efter en brand i slutet av 1800-talet. Byggnaden är uppförd av timmer med ett tegeltäckt sadeltak. Fasaderna är klädda med locklistpanel och rödfärgade.
Smedjan är uppförd av rödfärgat timmer i en våning med ett tegeltäckt sadeltak. Den är belägen nära vattnet och som sig bör på behörigt avstånd från gårdens övriga bebyggelse.
Uthuslängan är troligen uppförd i början av 1900-talet i en våning med rödfärgade locklistpaneler och tak av tegel.
Fastigheten förvärvades av staten 1897.
En ny kiosk- och servicebyggnad uppfördes 2001 efter ritningar av arkitekterna Jacob Hidemark och Martin Stintzing.

KÄLLOR: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X
Förslag till skyddsföreskrifter för Ornässtugan, Riksantikvarieämbetet, 2005

Ornässtugan är en loftbyggnad. Enligt dendrokronologiska analyser är timret i loftbyggnaden fällt 1504. Källarens murar och valv är troligtvis ännu äldre.
1691 var byggnaden i så dåligt skick att man tänkte riva den, men så blev det inte. På 1750-talet reparerades den på initiativ av kamreraren J Brandberg vid Stora Kopparbergs gruva och gjordes till Vasamuseum. Byggnaden fick då också sina nuvarande fönster och räcken, sin trappa och spånbeklädnad.
Byggnadens plats i den svenska historien hänger samman med den sägen som nedtecknats ovanför Edward Berghs tavla i Utmelandsmonumentet:
"Då Gustaf Ericsson Wasa i hopp att finna beredvilliga sinnen och armar till fäderneslandets räddning, förklädd vandrade från bygd till bygd i Dalarna, kom han andersmessotiden år 1520 till Arendt Perssons gård i Ornäs. Den förrädiska ungdomsvännen låtsades deltagande för fäderneslandets öden och Gustafs räddningsplaner, lemnade honom herberge i den ännu idag quarstående loftsbyggnaden, men begaf sig, under förevändning att utforska grannarnas tankar, till Danska fogden, at anmäla den fruktade flyktingen, på hvars hufvud ett högt pris var satt. Arendt Perssons hustru den ädla Barbro Stigsdotter, anade mannens afsigt, väckte om natten sin gäst och gaf honom medel att fly den öfverhängande faran."
Bostadshuset är troligen uppfört på 1750-talet som gårdens huvudbyggnad och hade då två våningar och mansardtak. Övervåningen revs efter en brand i slutet av 1800-talet. Byggnaden är uppförd av timmer med ett tegeltäckt sadeltak. Fasaderna är klädda med locklistpanel och rödfärgade.
Smedjan är uppförd av rödfärgat timmer i en våning med ett tegeltäckt sadeltak. Den är belägen nära vattnet och som sig bör på behörigt avstånd från gårdens övriga bebyggelse.
Uthuslängan är troligen uppförd i början av 1900-talet i en våning med rödfärgade locklistpaneler och tak av tegel.
Fastigheten förvärvades av staten 1897.
En ny kiosk- och servicebyggnad uppfördes 2001 efter ritningar av arkitekterna Jacob Hidemark och Martin Stintzing.

KÄLLOR: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X
Förslag till skyddsföreskrifter för Ornässtugan, Riksantikvarieämbetet, 2005

Ornässtugan är en loftbyggnad. Enligt dendrokronologiska analyser är timret i loftbyggnaden fällt 1504. Källarens murar och valv är troligtvis ännu äldre.
1691 var byggnaden i så dåligt skick att man tänkte riva den, men så blev det inte. På 1750-talet reparerades den på initiativ av kamreraren J Brandberg vid Stora Kopparbergs gruva och gjordes till Vasamuseum. Byggnaden fick då också sina nuvarande fönster och räcken, sin trappa och spånbeklädnad.
Byggnadens plats i den svenska historien hänger samman med den sägen som nedtecknats ovanför Edward Berghs tavla i Utmelandsmonumentet:
"Då Gustaf Ericsson Wasa i hopp att finna beredvilliga sinnen och armar till fäderneslandets räddning, förklädd vandrade från bygd till bygd i Dalarna, kom han andersmessotiden år 1520 till Arendt Perssons gård i Ornäs. Den förrädiska ungdomsvännen låtsades deltagande för fäderneslandets öden och Gustafs räddningsplaner, lemnade honom herberge i den ännu idag quarstående loftsbyggnaden, men begaf sig, under förevändning att utforska grannarnas tankar, till Danska fogden, at anmäla den fruktade flyktingen, på hvars hufvud ett högt pris var satt. Arendt Perssons hustru den ädla Barbro Stigsdotter, anade mannens afsigt, väckte om natten sin gäst och gaf honom medel att fly den öfverhängande faran."
Bostadshuset är troligen uppfört på 1750-talet som gårdens huvudbyggnad och hade då två våningar och mansardtak. Övervåningen revs efter en brand i slutet av 1800-talet. Byggnaden är uppförd av timmer med ett tegeltäckt sadeltak. Fasaderna är klädda med locklistpanel och rödfärgade.
Smedjan är uppförd av rödfärgat timmer i en våning med ett tegeltäckt sadeltak. Den är belägen nära vattnet och som sig bör på behörigt avstånd från gårdens övriga bebyggelse.
Uthuslängan är troligen uppförd i början av 1900-talet i en våning med rödfärgade locklistpaneler och tak av tegel.
Fastigheten förvärvades av staten 1897.
En ny kiosk- och servicebyggnad uppfördes 2001 efter ritningar av arkitekterna Jacob Hidemark och Martin Stintzing.

KÄLLOR: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X
Förslag till skyddsföreskrifter för Ornässtugan, Riksantikvarieämbetet, 2005