ÖLSBODA HERRGÅRD

Ett järnbruk anlades på 1660-talet vid sjön Ölen. Här bedrevs stångjärnsmide mellan 1660 och 1864. En spiksmedja var i bruk till 1900-talets början. 1679 utökades brukets ägor med storhemmanet Ölsboda, inköpt av kyrkan.
På 1750-talet flyttades hela gårdsbebyggelsen till nuvarande läge, vid sjön Stor-Björkens norra sida, medan själva bruket fanns kvar vid Ölen. 1772 köptes Ölsboda av bergsfogden Elias Strokirk som lät uppföra en panelad och rödmålad mangårdsbyggnad i timmer i två våningar.
Elias Strokirk förbättrade och utökade gårdens byggnadsbestånd, varav ett båthus och en klensmedja i sten, ett spannmålsmagasin i timmer och en åttkantig, mindre byggnad finns kvar. Den senare uppfördes som kontorsbyggnad, men har senare tjänat som skola, kapell och hönshus. Idag kallas den för lusthus. 1806 tillkom en arbetarbostad i timmer på hög stenfot under skiffertäckt tak norr om den övriga bebyggelsen.
När Elias Strokirks son, Jeppe 1811 blev ägare till bruket inleddes en ny period i Ölsbodas byggnadshistoria. Jeppe Strokirk hade kontakter bland traktens övriga bruks- och godsägare och var påverkad av tidens nya smakriktningar, framförallt de som strömmade från landets nye kronprins, den blivande kung Karl XIV Johan. Jeppe Strokirk anlitade länsbyggmästaren Johan Holmberg för att uppföra en ny och större huvudbyggnad, inspirerad av kungens lustslott Rosendal, ritat av arkitekt Fredrik Blom.
Efter flera års revideringar av ritningarna, innan ägaren var nöjd, stod Ölsbodas nya corps-de-logi färdigt 1828. Byggnaden är uppförd av tegel, på huggen gråstensfot, i två våningar med vindsvåning under ett slätplåtstäckt sadeltak. Fasaderna är slätputsade och vitavfärgade och utsmyckade med raka kornischer över övervåningens fönster och taklister i täljsten, ritade av Fredrik Blom som även står bakom utformningen av manbyggnadens portal och förstuga, en förenklad variant av Rosendals mahognyförstuga, försedd med sandstenstrekantsgavel uppburen av rosettdekorerade voluter.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Örebro län, 2002-11-15, Dnr 432-02433-89