Övedsklosters slott, som stod färdigt 1776 efter förslag av arkitekterna Carl Hårleman och - efter dennes död - Jean Eric Rehn. Slottet räknas som en av Sveriges förnämsta rokokoanläggningar. Den ersatte en äldre gårdsbebyggelse på platsen för ett premonstratenserkloster med anor från 1100-talets mitt, varav inga rester nu är bevarade ovan jord. Byggherre var friherre Hans Ramel.
Huvudbyggnaden med tillhörande fyra paviljonger, sammanbundna av gallerier med portvalv, har en symmetrisk gruppering kring en stensatt borggård. Byggnaderna är uppförda av putsat tegel och avfärgade i vitt och rosa; huvudbyggnadens souterrängvåning, lisener och hörnkedjor är dock utförda i röd övedssandsten. Huvudbyggnad och paviljonger har mansardtak. Till det storartade 1700-talsprojektet hör också ett omfattande allésystem och tillfartsvägar med kallmurade vägbankar. En hårt tuktad allé mot öster leder fram till den av Hårleman ritade kyrkan, färdig 1761. Denna flankeras i väster av två putsade och vitkalkade envånings tegelbyggnader med souterrängvåning och valmtak, uppförda omkring 1810, möjligen efter förslag av arkitekten Anders Sundström. Den norra, ursprungligen skola, är nu församlingshem, medan den södra, som ursprungligen byggdes som fattighus och ålderdomshem, f.n. disponeras av Kyrkans ungdom i Lund. Tullesbo uppfördes efter ritningar som änkesäte till Övedskloster och stod färdigt 1780. Den lilla rokokoanläggningen, bestående av en tvåvånings huvudbyggnad med två envåningsflyglar, är uppförd av tegel med putsade och vitkalkade fasader och tegeltäckta mansardtak. Den används nu som kursgård.
KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
