GÅRDSBY SÄTERI

Gårsby socken har en lång historia som bygd tack vare läget vid Helgasjöns vattensystem och goda odlingsförutsättningar. Fornlämningsbilden är rik och varierad med kända fornlämningar redan från stenåldern.
Gårdsby omnämns skriftligen första gången 1428 då Ragnvald Puke Bonde ärver två gårdar i Gårdsby, Vikensved m.m. efter sin far. Ett av dem blev pastors storhemman under 1600-talet och de övriga fyra låg under Drättinge säteri under 1640- och 50-talen. 1661-65 lades en av dessa gårdar, Munkabolet, som eget säteri och de övriga tre under detta.
Huvudbyggnaden i en våning uppfördes under 1700-talets andra hälft och flyglarna 1810.
Från 1775 - 1848 var Gårdsby i släkten Rappes ägo. Överstelöjtnant Carl Vilhelm Rappe, som ensam var ägare 1801-1832, var en föredömlig lanthushållare och b.la. ledamot av Lantbruksakademien. Han förvärvade intilliggande säteri Kråketorp och Backetorp för att förbättra vattenförsörjningen. Han anlade 1810 en grävd och stensatt kanal, den Vendes kanal, som delvis går genom byggnadsminnets skyddsområde. Rappe lät bygga flera byggnader, b.la. arbetarbostäder och han anlade också en stor fruktträdgård. 1935 köptes egendomen av Kurt Gowenius, som b.la. återupptog linodlingen. Han ledde också ekonomiskt det linberedningsverk som var i funktion i Växjö 1943-1955.
Herrgården ligger relativt nära Gårdby kyrka, som uppfördes 1834 mycket nära platsen för den medeltida kyrkan. Gårdsby kyrka utgjorde biskop Tegnérs prebende. I anslutning till kyrkan finns sockenstugan och den tidigare prästgården och klockarbostaden.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Kronobergs län, 2004-12-17, Dnr 432-9478-03

Gårsby socken har en lång historia som bygd tack vare läget vid Helgasjöns vattensystem och goda odlingsförutsättningar. Fornlämningsbilden är rik och varierad med kända fornlämningar redan från stenåldern.
Gårdsby omnämns skriftligen första gången 1428 då Ragnvald Puke Bonde ärver två gårdar i Gårdsby, Vikensved m.m. efter sin far. Ett av dem blev pastors storhemman under 1600-talet och de övriga fyra låg under Drättinge säteri under 1640- och 50-talen. 1661-65 lades en av dessa gårdar, Munkabolet, som eget säteri och de övriga tre under detta.
Huvudbyggnaden i en våning uppfördes under 1700-talets andra hälft och flyglarna 1810.
Från 1775 - 1848 var Gårdsby i släkten Rappes ägo. Överstelöjtnant Carl Vilhelm Rappe, som ensam var ägare 1801-1832, var en föredömlig lanthushållare och b.la. ledamot av Lantbruksakademien. Han förvärvade intilliggande säteri Kråketorp och Backetorp för att förbättra vattenförsörjningen. Han anlade 1810 en grävd och stensatt kanal, den Vendes kanal, som delvis går genom byggnadsminnets skyddsområde. Rappe lät bygga flera byggnader, b.la. arbetarbostäder och han anlade också en stor fruktträdgård. 1935 köptes egendomen av Kurt Gowenius, som b.la. återupptog linodlingen. Han ledde också ekonomiskt det linberedningsverk som var i funktion i Växjö 1943-1955.
Herrgården ligger relativt nära Gårdby kyrka, som uppfördes 1834 mycket nära platsen för den medeltida kyrkan. Gårdsby kyrka utgjorde biskop Tegnérs prebende. I anslutning till kyrkan finns sockenstugan och den tidigare prästgården och klockarbostaden.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Kronobergs län, 2004-12-17, Dnr 432-9478-03