FRIMURARORDENS BARNHEM

Frimurarbarnhemmet ligger i den södra delen av Blackeberg nära Mälarstranden intill "Snuskungen" Knut Ljunglöfs monumentala 1890-talsvilla och Blackebergs sjukhus. Området i stort präglas av höga lövträd och stora gräsytor med asfalterade och grusade breda vägar. Barnhemsbyggnaderna är placerade så att en mittaxel bildas från anläggningens huvudbyggnad, det sk. Klockhuset genom en parkliknade öppen plats för att avslutas i den Ljunglöfska villan. Grupperingen av bebyggelsen utgick från den symetriska trädgårdsanläggning som på 1890-talet skapats kring den Ljunglöfska villan. I mitten av anläggningen placerades de byggnader som användes för gemensamt bruk; skolsalar, kyrka, gymnastiksal samt matsalsbyggnader. Dessa byggnader är placerade på en upphöjd platå, som idag är asfalterad. Platsen nås från öster genom en öppning i en låg mur som förbinder Klockhuset och gymnastikhallen. En trappa av granit leder ner från platån till en öppen parkliknande oval gräsplan med stora lövträd. På ömse sidor om den öppna gräsplanen finns barnhemmets logementsbyggnader.

I anläggningens nordvästra del finns en mindre och intimare gårdsbildning som består av fyra byggnader grupperade kring en långsmal gård med planteringar och gräsytor. På en höjd väster om gårdsbildningen ligger en institutionsbyggnad avskilt belägen i kuperad naturmark. Sydost om denna byggnad ligger ett växthus omgivet av odlingsbäddar samt ett staket.

Frimurarbarnhemmet uppfördes 1928-31 på mark som tillhört "Snuskungen" Knut Ljunglöf som drev tobaksindustri på Norrmalm. På 1860-talet övertog han faderns framgångsrika företag och stora vinster investerades i ett betydelsefullt jordinnehav i Bromma och på Svartsjölandet. Blackebergs gård hörde till de markområden som inköptes. Den äldre gårdsbebyggelsen ersattes på 1890-talet av ett stenhus i rik nordeuropeisk renässansstil, ritat av Gustav Lindgren.

Ljunglöfs son sålde1926 Blackeberg till Frimurarorden som uppförde ett barnhem strax norr om Ljunglöfska villan. Barnhemmet ersatte Frimurarbarnhemmet i Kristineberg, som köpts in av Stockholms stad för att ge plats åt ny bostadsbebyggelse på Kungsholmen. Det nya barnhemmet ritades av Hakon Ahlberg i 20-talsklassicism. Anläggningen gavs en monumental utformning och byggnaderna placerades med utgångspunkt i Ljunglöfska villan och dess trädgårdsanläggning. Målet var att skapa en värdig anläggning utan den institutionskänsla som präglade exempelvis mentalsjukhusen. De 170 barnen var därför uppdelade på sju avdelningar med varsin byggnad. Gemensamma funktioner som samlings- och matsal samt skolsalar och gymnastikhus placerades centralt. Ljunglöfska villan fungerade som bostad för barnhemmets föreståndare.

Barnhemmets verksamhet avvecklades under 1930-talet och lades ner omkring 1940. Under kriget fungerade anläggningen som förläggning för artilleriet. 1948 tog Stockholms stad över innehavet av markområdet, barnhemsbyggnaderna användes då för sjukhusändamål efter en interiör ombyggnad av Carl-Evin Sandberg.

Sedan 1970-talet har anläggningen nyttjats för olika former av vård och aktiviteter för psykiskt sjuka.

Källa:
Birath, Anna (Nyréns Arkitektkontor) Antikvarisk förundersökning 2005-01-19

Schönning, Klas, Blackeberg, Stockholm 1997 och Stockholm utanför tullarna- Nittisju stadsdelar i ytterstaden, Söderström, Göran (red.), Stockholm 2004