RÅBY YRKESSKOLA

Hävt byggnadsminne - 1982 överläts staten anläggningen till dåvarande Malmöhus läns landstingkommun och 1984 avfördes den av regeringen från förteckningen över byggnadsminnesmärken (numera statliga byggnadsminnen).

1838 instiftades här en räddningsantalt för "vilseförda och moraliskt vårdslösade barn" med "Das rauhe Haus" i Hamburg som förebild. Initiativtagare till uppfostringsanstalten Råby Räddningsinstitut var A. G. Gyllenkrok, som senare testamenterade all sin kvarlåtenskap till detta, landets första skyddshem.
Det första räddningshuset uppfördes 1839-40. Ritningarna utfördes gratis av C. G. Brunius och murteglet skänktes av Karl XIV Johan. Denna byggnad kallas idag elevhemmet Tornagården.
Anstalten utökades 1854 med en matsalsbyggnad och 1857 med en korgmakarverkstad, som nu är vaktmästarebostad.
Till dessa byggnader hade Brunius ritat frontoner och gavelrösten. 1862 uppfördes en sommarbostad för A. G. Gyllenkrok. Denna nvänds numera som rektorsbostad.
Under åren 1853 till 1856 uppfördes tre ladugårdar, en hantverksbyggnad och en gråstensmurad potatiskällare. En av ladugårdarna brann ner till grunden 1873 och ersattes med en ny. 1872 uppfördes ett nytt brygghus. 1925 restaurerades de äldre byggnaderna och uppfördes ett nytt skolhus - nuvarande huvudbyggnaden - efter ritningar av C. Andrén.
1927 uppfördes en helt ny ladugårdsanläggning efter ritningar av C. Andrén. Den gamla stallängan revs delvis och ombyggdes till gymnastiksal. Samtidigt anlades en idrottsplats.
1950 övertog staten driften av skyddsverksamheten och institutet fick namnet Råby yrkesskola.

KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsintutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X

Hävt byggnadsminne - 1982 överläts staten anläggningen till dåvarande Malmöhus läns landstingkommun och 1984 avfördes den av regeringen från förteckningen över byggnadsminnesmärken (numera statliga byggnadsminnen).

1838 instiftades här en räddningsantalt för "vilseförda och moraliskt vårdslösade barn" med "Das rauhe Haus" i Hamburg som förebild. Initiativtagare till uppfostringsanstalten Råby Räddningsinstitut var A. G. Gyllenkrok, som senare testamenterade all sin kvarlåtenskap till detta, landets första skyddshem.
Det första räddningshuset uppfördes 1839-40. Ritningarna utfördes gratis av C. G. Brunius och murteglet skänktes av Karl XIV Johan. Denna byggnad kallas idag elevhemmet Tornagården.
Anstalten utökades 1854 med en matsalsbyggnad och 1857 med en korgmakarverkstad, som nu är vaktmästarebostad.
Till dessa byggnader hade Brunius ritat frontoner och gavelrösten. 1862 uppfördes en sommarbostad för A. G. Gyllenkrok. Denna nvänds numera som rektorsbostad.
Under åren 1853 till 1856 uppfördes tre ladugårdar, en hantverksbyggnad och en gråstensmurad potatiskällare. En av ladugårdarna brann ner till grunden 1873 och ersattes med en ny. 1872 uppfördes ett nytt brygghus. 1925 restaurerades de äldre byggnaderna och uppfördes ett nytt skolhus - nuvarande huvudbyggnaden - efter ritningar av C. Andrén.
1927 uppfördes en helt ny ladugårdsanläggning efter ritningar av C. Andrén. Den gamla stallängan revs delvis och ombyggdes till gymnastiksal. Samtidigt anlades en idrottsplats.
1950 övertog staten driften av skyddsverksamheten och institutet fick namnet Råby yrkesskola.

KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsintutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X