TÖRNEVALLA KYRKA

Historiken kompletterad vid inventeringen 2005:

Den äldsta kända kyrkan i Törnevalla var uppförd av sten under 1100-talet eller 1200-talets första hälft, men dess ursprungliga planform är inte klarlagd. Det är även oklart om tornet uppfördes samtidigt med långhuset eller om det uppfördes något senare. Tornet och delar av långhusets västgavel är idag det enda som återstår av den medeltida kyrkan. Tornet är uppfört av kalksten med träbjälklag. De övre våningarna når man via en öppen trappa från vapenhuset. I tornets andra våning finns en ursprunglig öppning i östmuren som lett in i det medeltida långhuset.

Redan 1797 påbörjades diskussionerna om att ersätta den bristfälliga gamla kyrkan med en ny kyrkobyggnad. Stiftsbyggmästaren Casper Seurling fick i uppdrag att upprätta ritningar till en ny kyrka där delar av den gamla kyrkan ingick. Ritningen godkändes dock inte vid en granskning av Överintendentsämbetet och nybyggnadsplanerna sköts på framtiden. Först 1817 stod den nya kyrkan klar efter ritningar av arkitekt Samuel Enander (1772-1843). Enander har utfört ritningar till en mängd kyrkor i den enkla och sakliga stil som genom Överintendentsämbetet spreds över hela landet. Kyrkobyggnaden uppfördes i anslutning till det medeltida tornet och fick ett rektangulärt långhus med något smalare absidformat kor i öster. Sakristian förlades under koret med nedgång bakom altaret.

Interiören fick en för tiden typisk utformning med ett ljust och luftigt kyrkorum med ett putsat tunnvalv. Den äldre predikstolen, tillverkad 1733 av Niclas Österbom i Norrköping omändrades till en altarpredikstol. Pehr Hörberg målade 1815 en altartavla "Kristi bön i Getsemanse" som placerades över predikstolen. Målaren, tecknaren, grafikern och skulptören Pehr Hörberg (1746-1816) var sin tids mest anlitade kyrkomålare. Han har målat 87 altartavlor varav 57 i Östergötland. Han förde noggrann dagbok över sina arbeten och altartavlan till Törnevalla kyrka är enligt dagboken hans sista uppdrag. Målningen är sedan 1930 deponerad på Östergötlands länsmuseum. År 1836 fick kyrkan ytterligare en målning av Pehr Hörberg. "Jesu Bergspredikan" var ursprungligen målad 1804 för Gistad kyrka. Altarbordet är tillverkat av polerad marmor. Det är signerat av stenhuggaren Erik Hulström och det finns även noterat att det är tillverkat vid marmorbrotten i Ljungs socken. Orgeln tillkom 1833 och är byggd av Gustaf Andersson. I början av 1800-talet var det en kraftig nedgång i orgelproduktionen. Men en ny generation orgelbyggare framträdde på 1820-talet och däribland Gustaf Andersson (1797-1872), som etablerade sig i Stockholm.

Redan 1865 var kyrkans tak och valv bristfälliga. Det var sannolikt, enligt byggmästare August Nyström som tillkallats, "en följd af takresningens svaghet och takets allt för stora tyngd". Han förslog förstärkning av takstolarna och att det tunga teglet skulle ersättas av ett nytt lättare tak av plåt eller spån. Samtidigt utförde arkitekt Albert Törnqvist vid Överintendentsämbetet ritningar till en ny spira, d v s lanterninens låga valmade tak förhöjdes med en tornspira. Kyrkan försågs även med rundbågiga gjutjärnsfönster med färgat glas i de övre spröjsarna.

Nästa stora renovering som framför allt omfattade interiören utfördes 1909 efter ritningar av arkitekt Gustaf Hermansson. Hermansson (1864-1931) har ritat ett stort antal kyrkor, däribland Sofia kyrka och Oscarskyrkan i Stockholm. Han var dessutom den arkitekt som bidrog till att skapa Sundsvalls nya stenstad efter den ödesdigra stadsbranden 1888. Kyrkorummet försågs, enligt de nya idealen, med öppna bänkar i stället för de äldre slutna bänkkvarteren. Altarpredikstolen förändrades och placerades på den norra väggen. Altarringen och läktarbarriären försågs med ny dekor och hela interiören målades om. Koret försågs bl a med kvadermålning och en jugenddekor.

Mellan åren 1969-1970 tillkom läktarunderbyggnaderna, som bl a innehåller brudkammare och förråd. Interiörens nuvarande färgsättning tillkom vid en renovering som utfördes 1999-2000. Den äldre målade dekoren från 1800-talet fanns bevarad under taklisten på den västra väggen och fick stå som förebild för en rekonstruktion. De öppna bänkarna från 1909 års renovering målades i en ursprunglig röd mahognyimitation.